Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosmogonisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1133
Kosmograf-Kosru
1134
Kosmograf, författare af kosmografi (se d. o.).
Kosmografi (af grek. kofsmos, värld, och grafféin,
beskrifva), Världsbeskrifning, en sammanfattning af
den beskrifvande astronomien och geografien. - Stundom
har ock detta ord helt enkelt fattats som likbetydande
med astronomi i allmänhet (t. ex. Tisserands och
Andoyers lärobok "Lecons de cosmographie"). Med
kosmografi förstod man under 1400- och 1500-talet
särskildt skildring af de då nyupptäckta länderna
(se Geografi, sp. 967). B-d.
Kosmografiska sällskapet var ett vetenskapligt
samfund, som stiftades i Uppsala 1758 (se Ber g-man,
T. 0.). Geografen D. Djurberg (d. 1834) kvarstod
slutligen som dess ende ledamot.
Kosmologi (af grek. ko’smos, värld, och lo’gos,
ord, lära), ett, i synnerhet i äldre tider brukligt,
namn på vetenskapen om världsalltet. – Kosmologien
existerar i våra dagar icke som en själfständig
vetenskap. Dess innehåll, försåvidt det är
öfverensstämmande med den moderna ståndpunkten,
ingår i astronomien och utgör en sammanfattning
af vissa resultat, som framgå ur olika grenar af
den rent astronomiska och den astrofysikaliska
forskningen. I antiken och delvis äfven långt in i
nyare tiden var kosmologien hufvudsakligen kosmosofi
(af grek. sofi’a, vetande), en på metafysiska grunder
samt på myter uppställd lära om världen. Ända in
i slutet af 1700-talet trodde man sig medelst ren
spekulation eller medelst dialektik kunna finna de
kosmologiska problemens lösning. Numera är kosmologien
af rent naturvetenskaplig karaktär. – Ang. den del af
kosmologien, som söker utreda frågan om världsalltets
uppkomst och utveckling, se Kosmogoni. (B-d.)
Kosmopolit (af grek. ko’smos, värld, och poli’tes,
borgare), "världsborgare", människa, som med sitt
intresse omfattar icke blott sitt fädernesland,
utan fastmer alla jordens folk, i det att hon
ifrar och verkar för större, mera allmänna
kultursyften; person, som vistas än i det ena,
än i det andra landet, eller som har lätt
för att tillegna sig skilda folks sedvänjor. –
Kosmopolitisk, världsborgerlig, kännetecknande för en
kosmopolit. – Kosmopolitism, världsborgarskap,
världsborgaranda, den åsikt, att hela mänskligheten
bör betraktas som ett samfund af lika berättigade
medborgare, utan hänsyn till skiljaktigheter
i ras, nationalitet och religion; en på hela
mänsklighetens väl riktad, ideell sträfvan; en under
världsborgerlighetens täckmantel dold likgiltighet
för det egna fosterlandets intressen och för
dess kraf på medborgarnas offervillighet. Den äkta
kosmopolitismen är ingalunda oförenlig med en sund
patriotism; snarare utgör den en fyllnad till denna,
allt oafvisligare, ju längre kulturen fortskrider
(jfr Patriotism). Kosmopolitismen häfdades mera
eftertryckligt först af stoikerna, och under
upplysningstidehvarfvet på 1700-talet ställdes den
ånyo i förgrunden.
Kosmopolitiska djur (se Kosmopolit), zool., djur,
som äro inhemska öfver hela eller större delen
af jorden. Endast få djurgrupper ha ett så stort
utbredningsområde, att de förtjäna benämningen
^kosmopolitiska. Bland däggdjuren finnas verkliga
kosmopolitiska familjer blott bland flädermössen och
ihvaldjuren; af de förra är det fam. VespertilionidcB,
af de senare fam. Delphinidce. Talrikare äro de
.’kosmopolitiska fågelfamiljerna: kråkor, svalor,
is-fåglar, måsar o. a. Synnerligen många grupper
bland skalbaggarna höra hit. Bland blötdjuren
äro blott Helicidce verkligen kosmopolitiska.
L-e.
Kosmopolitiska växter, bot. Se U b i k v i s t.
Kosmoräma (af grek. ko’smos, värld, och horan, se,
skåda), "världsmålning", en optisk inrättning, som
visar perspcktiviska afbildningar af de förnämsta
städer och utsikter på jorden. Det första kosmora-mat
uppsattes i Paris 1808 af en abbé Gazzera. I
våra dagar användes namnet om de mest skilda
ska-deinrättningar, bl. a. om kinematografer. Jfr P
a-n o r a m a.
Kosmos, grek. (eg. ordning, inrättning), värld,
världsalltet, världsordningen, inbegreppet af alla
himlakroppar. I denna betydelse förekommer ordet först
hos Pythagoras. Se vidare Kosmologi och Kosmogoni. Jfr
Makrokosm och Mikrokosm. – "Kosmos" är äfven
namnet på ett berömdt naturhistoriskt verk af
Alex. v. Humboldt.
Kosmosofi. Se Kosmologi.
KosmoteFsm (af grek. Wsmos, värld, och theofs, gud),
den filosofiska åsikt, som fattar världen och Gud
som identiska. Kosmoteism är sålunda ett annat namn
för p a n t e i s m.
Kosmäre, bot., namn på Medicago falcata.
Koso, farm. med. Se Ku s so.
Kosopp 1. Kos vamp, bot., namn på en ätlig svamp,
Boletus bovinus.
Kosotoxin, farm. med. Se K u s s o.
Kosovo, vilajet i nordvästra delen af europeiska
Turkiet, vid gränsen till Bulgarien, Serbien, Bosnien
och Montenegro, indelas i sandjaken Üsküb, Prizren,
Priština, Ipek samt det af Österrike ockuperade
Novipazar och Tašlidža (Plevlje). 32,900 kvkm.,
hvaraf 7,350 falla på ockupationsområdet. 1,038,100
inv., af hvilka 89,350 äro turkar, 265,000 bulgarer
(kristna eller muhammedaner), 113,000 serber,
428,000 till större delen muhammedanska albaneser,
10,000 zigenare, dessutom tjerkesser och judar
("spanioler"). Hufvudstad är Üsküb.
J. F. N.
Kosovo polje ("Trastfältet"), en högslätt mellan
Bosnien, Serbien och Macedonien, platsen för flera
fältslag fr. o. m. 1073, då serberna slogo förenade
greker och bulgarer, t. o. m. 1689, då Piccolomini
blef slagen af turkarna, och 1831, då bosniakerna där
ledo ett nederlag, är särskildt bekant i historien och
folkdikten genom den strid mellan turkar och serber,
som 15 juni 1389 definitivt gjorde slut på det gamla
serbiska riket. Turkarna anfördes af sultan Murad
själf, serberna af sin "hvite tsar", Lazar. Turkarna
voro tredubbelt starkare, men serberna redde sig,
tills Lazars ene måg, Vuk Brankovitj, med sin
skara drog sig undan – som förrädare eller af annat
skäl. Sultanen själf stupade, enligt traditionen för
Lazars andre måg, Milosj Obilitj; Lazars svärfar med 9
söner stupade, själf blef han fången och dödad. Slaget
på Trastfältet är ett af de centrala ämnena för den
serbiska folkvisan. En specialsamling af dithörande
visor är utgifven af Novaković (11:e uppl., 1906).
Lll.
Kospatt, veter. Se H a s, sp. 42.
Kosroes. Se Kosru.
Kosru (riktigare C h o s r e v), österländska
härskare. 1. K. (grek. Chosroes), fyra konungar
af sasanidernas dynasti i Persien. Se Persien
(Historia). - 2. K., två furstar af ghasnavider-nas
dynasti, den ene den siste af dynastien, K.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
