- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1143-1144

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosteloryzo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1143

Kostpenningar-Koswig

1144

student, för delaktighet i ett hemligt politiskt
sällskap ("Kirills och Metodii sällskap"). K. satt
ett år i Peter-Paulsfästningen och lefde till 1856
som förvisad i Saratov. Hvad som kunde läggas
K. och hans vänner till last var blott, att de,
under inflytande af tidens romantik, svärmade
för "folket" och för slavernas förbrödring och
världsmission, med en särskild förkärlek för
lillryssarna. I den lillryska litteraturhistorien
räknas K., Sjevtjenko och Kulisj som hufvudmän för
"den ukrajnska slavofilismen". Lillryssarna bilda
enligt sin (fullkomligt riktiga) mening en särskild
slavisk nationalitet, jämbördig med storryssar,
bulgarer, tjccher o. s. v., och deras ideal är en
slavisk förbundsstat under ryskt beskydd. Gentemot de
storryske slavofilerna och panslavisterna, hvilkas
lära och sträfvan snarare kunna betecknas. som
panrussism, betonar K., äfven i sina historiska
arbeten, den nationella skillnaden mellan storryssar
och lillryssar, väljer med förkärlek ämnen ur
Syd-Rysslands historia, behandlar visserligen
också storryska och allmänryska tilldragelser och
personligheter, men ser äfven dem i en egen dager (ur
"federalistisk" synpunkt) och polemiserar å ena sidan
med storryssarna, å den andra med polackerna. Som
antinormannist( motståndare till teorien om
varjagernas skandinaviska härkomst) disputerade
han offentligt med Pogodin, på utmaning af denne,
i Petersburg, 1860. K. är ännu Rysslands mest läste
historiker. Hans stil är konstnärligt utarbetad och
poetisk. Ehuru samvetsgrann forskare, är han likväl
ej alltid tillbörligt noggrann i enskildheter. K:s
vittra arbeten på lillryska finnas samlade under
titeln Zbir-nik tvoriv Jeremii Galki (1875; han
skref till en början under pesudonymen Jeremias
Galka). Denna samling innehåller utom lyriska dikter
dramerna Sava Tjalyj (1838) och Perejaslavska nitj
(1841), båda med historiska ämnen från kosacklifvet,
samt under titeln Zagadka (Gåtan) dramatiska scener
ur folklifvet, tecknade på sagans grund. K. har till
lillryska öfversatt Byrons "Hebreiska melodier"
(1840) samt stycken af äldre och nyare slaviska
skalder. En samling lyriska dikter af K. utkom redan
1840 under titel Ukrajnska ballader. Från kosacklifvet
(1600-talet) tog K. ämnet till Tjerni-govka (1881). På
storryska skref han tragedien Kremutius Kordus samt
ett par historiska berättelser Sonen och Kudejar. Af
K:s många historiska (och historisk-polemiska)
uppsatser och skrifter har en del utkommit först
i. tidskrifter. De viktigaste äro: De ukrajnske
kosackernas kamp med Polen före Chmielnicki (1856),
Bogdan Chmielnicki (1857; 4:e uppl. 1883), K:s
hufvudarbete, öfversikt af storryska folkens husliga
lif och seder under 16:e och 17:e årh. (1859),
Rysslands ursprung (s. å.), Livländska kriget
(1864), Södra Ryssland i slutet af 16:e årh. (1865),
Ofredstiden (början af 1600-talet; 3 dlr, 1866), Den
sydryska folkdiktens historiska betydelse (1872),
Mazepa (1882; i tidskr. "Russkaja Misl"; öfv. i
sammandrag i svensk "Hist. tidskr.", 1883). En del
af dessa af handlingar jämte nya förenade K. under
titeln Istoritjeskija monografii i izsljedovanija
(12 dlr, 1863 ff.). I denna samling ingå äfven de mest
betydande af K:s uppsatser i den sydryska tidskriften
"Osnova" (1861-62), i hvilken K. och Kulisj skrefvo
det mesta. Nya äro i samlingen bl. a. afhandlingarna
om Kulikovska slaget, Den litauiska folkpoesien,
Novgorods, Pskovs

och Vjatkas äldsta historia, Raskolnikerna. 1873
började K. utge Russkaja istorija v
zjiznéopisani-jach (Rysslands historia i
biografier. Hans lefnads-teckningar öfver
Alexander Nevskij och Ivan den store äro of
vers. på svenska, 1882). K. redigerade dessutom
för Arkcografiska kommissionen 11 bd historiska
Handlingar rörande södra och västra Ryssland (1863
ff.) samt Gamla minnesmärken af rysk litteratur
(1861-62). Själf biografi (med förteckning öfver
hans skrifter): Literaturnoje nasledije (1891).
Lll.

Kostpenningar. Se L e g o h j o n.

Kostroma, zool., rysk stöfvarras. Se Hunden, sp. 1310.

Kostroma [kastrama’]. 1. Biflod till Volga
(fr. v.), 320 km., hvaraf 140 km. äro segelbara. –
2. Guvernement i Stor-Ryssland, omges af
guv. Jaroslav, Vologda, Vjatka, Nizjnij-Novgorod
och Vladimir. 84,149 kvkm. 1,643,800 inv. (1908),
19 inv. på 1 kvkm. Landet utgör en vågformig slätt
af delvis fruktbar natur samt rikt vattnad af
Volga och dess tillflöden, bland hvilka märkas
Kostroma, Unsja och Vetljuga. Af arealen äro 61
proc. klädda med skog, och den därpå grundade
industrien, båtbyggeri, tjärbränning, korg- och
mattflätning, är ganska ansenlig, hvaremot jordbruk
och boskapsskötsel stå mycket tillbaka. Af största
betydelse är hemindustrien. Fabriksindustrien är
koncentrerad till sydvästra delen och utgöres af
bomulls- och hampspinnerier, bomulls- och
linväfverier, kvarndrift, brännvins- och lädertillverkning
m. m. Befolkningen är nästan h. o. h. rysk; endast
1,600 äro tjeremisser och 300 tatarer. En stor
del af befolkningen träffas utom K. som vandrande
handtverkare och flottkarlar på Volga. – 3. Hufvudstad
i nämnda guv., vid Kostromas utlopp i Volga. 41,268
inv. (1897). K. är säte för civilguvernören
och en biskop samt har 38 kyrkor, 2 kloster,
gymnasium, flickgymnasium, realskola, teknisk
skola, prästseminarium, lärarinneseminarium. Liflig
handel samt stora fabriker för linne och läder. I
närheten ligger det ipatjevska klostret, där Michail
Fedorovitj bodde före sin tronbestigning (1613).
(J. F. N.)

Kostrot, 6ot., roten till en zingiberacé
Coslus-ang. det hit oriktigt (genom tryckfel)
hänvisade Aplotaxis se K ootro t.

Kostrov [kastrå’f], Jermil Ivanovitj, rysk poet,
d. 1796, akademisk odediktare, tillfällighetspoet
och länsskrifvare. Han öfversatte Appulejus’ "Den
gyllene åsnan", Ossians sånger och Iliaden (tr. 1787,
1811). Hans skrifter utgåfvos 1802 och 1849.
A-d J.

Kostym (fr. costume, af samma ursprung som
coulume, se d. o.), dräkt i allmänhet, särskildt
teater-dräkt, maskeraddräkt. Se Dräkt. - Kostymbal,
bal, där de dansande äro klädda i historiska eller
fantasidräkter. - Kostymera, ikläda kostym.

Ko’sva, biflod till Karna (fr. v.), upprinner
i Ural. 320 km., hvaraf 130 km. äro segelbara. I
floddalen förekomma koppar, järn, stenkol och gips.
J. F. N.

Kosvamp, bot. Se Kosopp.

Ko’swig (C os w i g), stad i hertigdömet Anhalt,
kretsen Zerbst, vid Elbe. 8,692 inv. (1905). Mångsidig
industri. - N. om K. vid byn Görritz ligger ett
erratiskt block ("Schwedenstein"), i hvilket finnes
en fördjupning, som enligt sägnen slagits af Gustaf II

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free