- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1155-1156

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kotpelaren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

("nordvästpassagen"). Han åtföljdes på resan af bl. a. Chamisso
och Eschschöltz, upptäckte flera öar i Stilla hafvet
samt det efter honom uppkallade Kotzebues sund,
men tvangs af sjukdom att återvända hem, just då
han ämnade intränga i Ishafvet (1818). Under en ny
jordonisegling 1823-26, som företogs hufvudsakligen
i handelspolitiskt syfte, upptäckte han några mindre
öar i Stilla hafvet. Sina färder skildrade han i
reseberättelserna Entdeckungsreise in die Südsee und
nach der Beringstrasse etc. in den jahren 1815–18
(1821) och Neue reise um die welt in den jahren
1823-26 (1830; "Resa omkring jorden åren 1823-26",
1830). De vetenskapliga resultaten af K:s resor
bearbetades af E. Lcnz och J. Fr. Eschschöltz. -
3. Moritz von K., den föregåendes broder, rysk
militär, f. 1789 i Estland, d. 1861 i Warschau som
generallöjtnant och (sedan 1855) medlem af ryska
senatens polska afdelning, medföljde som sjökadett
Krusensterns jordomscgling 1803-06 (se K. 2), deltog
som landtofficer i fälttågen mot Napoleon I, var
aug. 1812-apr. 1814 fransk krigsfånge och skref därom
Der russische kriegsgefangene unter den franzosen
(1815). Han skildrade 1819 äfven sitt deltagande i en
rysk beskickning till Persien 1817. - 4. Paul von K.,
den föregåendes broder, grefve, rysk militär, f. 1801,
d. 1884 i Reval, deltog i 19 fälttåg vid ryska armén,
var under Krimkriget (1853-56) generalstabschef
vid Donauarmén och utmärkte sig särskildt vid
ryssarnas öfvergång öfver Donau och försvaret af
Sevastopol. Han blef slutligen fältmarskalk och medlem
af statsrådet, var 1862-74 generalguvernör i ryska
gränsprovinserna mot europeiska Turkiet och 1874-80
i Polen samt upphöjdes 1875 i ärftligt grefligt
stånd. - 5. Wilhelm von K., den föregåendes broder,
rysk diplomat, f. 1813 i Reval, d. där 1887, var
rysk envoyé i Karlsruhe 1857-70, i Dresden 1870-78
och i Bern 1878-79 samt egnade sig därjämte dels
anonymt, dels under pseudonymen W. A u-gustsohn åt
skönlitterärt författarskap på tyska språket. Hans
dramatiska stycke Ein unlarmher-ziger freund har
uppförts på de flesta tyska skådebanor. K. utgaf
äfven en metrisk öfv. af Alexandris samling rumänska
folkdikter med titel Rumänische volkspoesie (1857),
en biografi öfver sin fader (1884, se K. 1) och
romanen Baron Fritz Reckensteg (2 bd, 1885). -
6. Alexander von K., den föregåendes broder, rysk
målare, f. 1815 i Königsberg, d. 1889 i München, var
militär till 1837, blef då elev vid konstakademien
i Petersburg och erhöll 1884 pris för Warschaus
stormning. Han vistades i Paris till revolutionens
utbrott 1848, reste sedan i Nederländerna och
Italien samt bosatte sig slutligen i München,
där han utfört en mängd lifligt hållna bilder, som
voro beställda af ryske kejsaren och hufvudsakligen
behandlade ryssarnas bataljer i Sjuåriga kriget,
i Schweiz, norra Italien och Finland 1808- 09. Bland
K:s taflor må nämnas Slaget vid Pollava, Fäktningen
på Teufelsbriicke, Striden vid Karstula och Tåget
öfver Kvarken (de sistnämnda m. fi. i Vinterpalatset i
Petersburg).

1. K. W-g.
2. Wbg.
3-5. (V. S-g.)
6. (G-g N.)

Kotzebues sund, en stor vik af Berings
sund i nordamerikanska territoriet Alaska, n. om
Seward-halfön. I dess inre del, mellan ön Chamisso
och halfön Choris, ligger Eschscholtzviken med skyddad
ankarplats, från hvilken vägen går till de nordvästra guldfälten.

J. F. N.

Kotzenau, stad (sedan 1895) i preussiska
reg.-omr. Liegnitz (Schlesien), 4,014
inv. (1905). Järn-hytteverk (Marienhutte) med
emaljeringsaustalt, maskin- och metallvarufabrikation.

J. F. N.

Kotzenkopf. Se Kitzbühlalperna.

Koudaälf [kåo’da-], fi. Koutajoki, ry. Kovda, utfaller
vid Koudaby i Kandalaksviken af Hvita hafvet, har
stort flodområde och tre stora källarmar: Tuntsajoki,
Oulankajoki ochTuoppajoki. (Med Kitka-grenen är
längden omkr. 340 km.) Tuntsajoki upprinner på
Värriötunturi fjäll, är på långa sträckor af sitt
öfre och mellersta lopp mycket lämpad för båtfart, har
delvis goda skogar vid stränderna (mest gran), är en
god flottningsled, men har öde stränder (endast en by,
Kurtti).’ Oulankajoki och dess biflod Savina rinna
i mycket djupa och särdeles natursköna canondalar
(afsedda till "nationalpark") och förena sig med den
vattenrika Kitka-joki (delvis canondal), från de stora
Kitkasjöarna; god flottningsled. Oulankajoki tömmer
sitt vatten i den långsmala, fjordlika, 128 m. djupa
Paana-järvi, hvarifrån vattnet strömmar till den vida
Pääjärvi, på ryska sidan af gränsen. Vid Oulankajoki
och Paanajärvi anstå kopparmalmer. Pääjärvis
och Paanajärvis stränder äro väl bebyggda;
på den förra håller ett svenskt stockbolag
bogser-ängare. Tuoppajoki hämtar vattnet från den
stora ödem arkssjön Tuoppajärvi i norra Karelen. Från
Pääjärvi rinner den förenade Koudaälf genom flera
sjöar och bildande flera forsar till Koutajärvi,
upptagande under vägen Tuntsajoki. Koutajärvi
(ry. Kovdozero) är en 584 kvkm. stor, holmrik sjö,
som från s. mottager en vattenstråt med flera vida
sjöar från en starkt försumpad trakt. K. har i
sin mynningsdel synnerligen goda laxfisken; laxen
går icke uppför Kivakkafors till Paanajärvi. Många
sjöar (Tuoppajärvi, Tavajärvi m. fl.) äro mycket
fiskrika. Den ryska andelen af flodområdet har ännu
mycket goda skogar.

J. E. R.

Kouniakary, hufvudort i Kaarta (se d. o.).

Kous, sjöv., detsamma som kaus (se d. o.).

Kousso, bot., farm. Se Ku s so.

Koutajoki [kåo’ta-], flod. Se Koudaälf.

Koutajärvi [kåo’ta-], sjö. Se Koudaälf.

Kôu-tôu. Se Kotau.

Kovalevsky. 1. Aleksandr K., rysk zoolog,
f. 1841 i Dünaburg, d. 1901 i Petersburg, blef
efter vidsträckta vetenskapliga resor utnämnd till
professor och akademiker i Petersburg. Genom en
rad glänsande undersökningar lämnade K. de första
betydelsefulla embryologiska bevisen för den då blott
få år gamla darwinismen. Särskildt väckte hans arbeten
rörande sjöpungarnas och lansettfiskens utveckling
(Entwicklungsgeschichte der einfachen ascidien, 1866,
och Entwicklungsgeschichte des

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free