- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1159-1160

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kotpelaren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1159 Kovarovic–Kozatjkovskij 1160

utsträckte snart sitt välde öfver en stor del af
Turan och Iran. Återupptagande de samanidiska
och ghasnavidiska dynastiernas traditioner i dessa
trakter, utmärkte det nya rikets härskare sig för
mycken omvårdnad om konst och vetenskap, hvarom
särskildt flera praktfulla städer, såsom Buchara –
rikets hufvudstad –, Samarkand och Balk, buro
vittne. K. uppnådde under Muhammed III:s
regering (1200–20) sin största vidd och omfattade
landet mellan Tigris och Indus. Då Muhammeds
fordran att få inlägga en besättning i den abbasidiske
kalifens hufvudstad, Bagdad, afslogs, kände
han sig nog mäktig att förklara kalifen, såsom
tillhörande den sunnitiska läran, för otrogen och låta
utropa en förcgifven ättling af Ali till kalif. Men
strax därefter öfversvämmades K. af mongolerna
under Djingis-kan, och Muhammed måste fly ur landet
(1219; efter många irrfärder dog han på en ö
i Kaspiska hafvet). Muhammeds son Djelal-
ed-din drog sig med en här undan mot indiska
gränsen, men förföljdes af Djingis-kan och blef
efter en fruktansvärd strid öfvervunnen vid Indus
(1221). Då K. sålunda icke kunde motstå de
mongoliske eröfrarnas öfvermakt, utbredde sig dess egna
ryttarhorder under vilda plundringar öfver Eufrat-
dalen och Mindre Asien. 1244 gjorde de till ett
antal af 20,000 man ett infall i Syrien samt stormade
och sköflade Jerusalem, som vid denna tid var
i de kristnes händer. Kristna och sarasener sökte
gemensamt bjuda dem spetsen, men blefvo i grund
slagna vid Gasa. Efter denna tidpunkt återfinnes
K:s namn icke vidare i de världshistoriska
tilldragelserna.
(J. F. N.)

Kovarovic [kåvarʃåvits], Karel, bömisk
tonsättare, f. 1862 i Prag, sedan 1899 kapellmästare
och operadirektör vid nationalteatern där, har
komponerat 5 operor, en balett, en pianokonsert, visor
och körsånger.

Kovda, älf. Se Koudaälf.

Kovdozero, sjö. Se Koudaälf.

Kovel, kretsstad i ryska guv. Volynien, vid
Turija (en biflod till Pripet) och sydvästbanan och
den därifrån utgående banan till Warschau. 19,430
inv. (1897).
(J. F. N.)

Kovero, socken i Kuopio län, Finland, utgör ett
konsist. pastorat af 2:a kl., Karelens nedre kontrakt,
Nyslotts stift. Landarealen 501 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 3,139 pers. (1908).
A. G. F.

Kovirke, en gammal snörrät jordvall med
tillhörande graf (Kografven) s. om Dannevirke,
från sydspetsen af Selk nor (utgående från Slien)
till lågländerna vid Rejdeån, omkr. 6,500 m.,
hvaraf fjärdedelen ännu är väl bevarad. Den är ej,
som man förut trott, byggd i början af 800-talet af
konung Godfred af Jylland, utan snarare efter 983
– då danskarna intagit och förstört kejsar Otto
II:s borg i Dannevirke – som gränsvall mot den
tyska kolonien n. om Eider.
E. Ebg.

Kowloon [kaulō′n], halfö och hamn. Se Kaulun.

Kovno (litauiskt Kauna). 1. Guvernement i västra
Ryssland, begränsadt i v. och n. af guv. Kurland,
i s. af Vilna, Suvalki och Ostpreussen. 40.641
kvkm. 1,720,500 inv. (1897), 42 inv. på 1 kvkm.
K. är ett slättland, hvars enformighet brytes endast
af två bergåsar, som dock ingenstädes äro högre än
250 m., samt vattnas af Njemen, som bildar gräns
mot Polen, och dess bifloder Vilija, Nevjasja,
Dubisja, Minia m. fl., samt Vindau och Muhs, som
flyta mot n. genom Kurland. Sjöar finnas till stort
antal (omkr. 400 med en areal af 450 kvkm.). Af
hela arealen upptaga skogar 25,4 proc. och den
odlade jorden närmare 63 proc. Hufvudnäringen
är jordbruk, som lämnar öfverskott till utförsel
(särskildt af lin och råg). Af befolkningen äro
74 proc. litauer (45 proc. egentliga litauer, 54
proc. schmuder och 1 proc. letter), 14 proc. judar,
9,5 proc. slaver jämte tyskar och zigenare. Till
religion äro 76,6 proc. rom. katoliker,
13,7 proc. judar, 5,1 proc. grek. katoliker,
4,5 proc. protestanter. Folkbildningen är ytterst
dålig. Guvernementet bildades 1843 af norra delen af
guv. Vilna och är indeladt i 7 kretsar. K. är det
forna Samogitien och hörde senare till Litauen
samt förenades jämte hela Litauen 1569 med
Polen. 1795 blef delen ö. om Njemen rysk och den
västra delen preussisk; 1807 tillföll äfven denna
del Ryssland. – 2. Hufvudstad i nämnda guv., vid
Vilijas inflöde i Njemen och vid järnvägen mellan
Berlin och Petersburg. 72,417 inv. (1897), af hvilka
omkr. hälften uppges vara judar. Genom sitt läge vid
föreningen af två segelbara floder har K. alltifrån
sin anläggning (i 11:e årh.) varit en liflig
handelsstad, i synnerhet i 16:e–18:e årh. Krigen
i slutet af 1700-talet tillintetgjorde dock dess
välstånd, så att staden i början af 1800-talet skall
ha haft endast ett par tusen invånare. Sedan dess
har den åter blomstrat upp och har stor omsättning
af spannmål, lin och linfrö, sprit samt trävaror. I
mars 1702 besattes K. af svenskarna. 24 juni 1812
öfvergick Napoleon I Njemen vid K., och 26 juni 1831
egde vid K. en träffning rum mellan polacker och
ryssar. Sedan 1881 har den öppna staden omgifvits
med en omkr. 4 km. framskjuten fortgördel, af hvars
11 verk 7 ligga på vänstra och 4 på högra sidan om
Njemen och af de senare 3 v. och 1 ö. om Vilija.
1. J. F. N. 2. (J. F. N. L. W:son M.)

Kovrov [kavrå’ff], krctsstad i ryska guv. Vladimir,
vid Okas biflod Kljazma och järnvägen
mellan Moskva och Nizjnij-Novgorod. 16,806
inv. (1897). Stora bomullsväfverier.
(J. F. N.)

Kovända, sjöv. Se V ä n d a.

Koxalgi (af lat. coxa, höft, och grek. aflgost
smärta), med., benämning på smärtor i höften eller
trakten däromkring, af hvad orsak de än må uppkomma.
(J- E- J-n.)

Koxlt, med. Se Coxitis och Höftsjuka.

Koyöten, zool. Se K a y o t e n.

Koyter [kå’j-], V o l c h e r. Se C o i t e r.

Koyukuk [kåujo′kək], biflod till Yukon i Alaska.
Vid dess stränder har man funnit guld.

Kozani, stad i turkiska vilajetet Monastir, 90
km. s. s. ö. om denna stad, på en fruktbar slätt 708
m. ö. h. Omkr. 5,000 inv. Biskopssäte. J. F. N.

Kozarac [kå’sarats], J os i p, kroatisk författare,
f. 1858, d. 1906, var bosatt som jägmästare i
Sla-vonien, hvars socialekonomiska och moraliska
skuggsidor han skildrat med stor verklighetstrohet
och konstnärlig talang. Hans bästa romaner äro Mrtvi
kapilali (Döda kapital, 1884) och Medju svijellom i
tminom (Mellan ljus och skugga, 1894). A-d J.

Kozatjko’vskij fkåsatj-], KirillFedorovitj, rysk
general, f. 1700, d. 1829, deltog i finska kriget
1808, bl. a. vid Jutas.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free