- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1161-1162

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kozelets ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kozelets [kåṡē-], stad i ryska guv. Tjernigov,
vid Oster, en biflod till Desna. 5,160
inv. (1897).

Kozelsk [kåṡe’lsk], kretsstad och flodhamn
i ryska guv. Kaluga, vid Sjizdra, en biflod
till Oka. 5,908 inv. (1897). Oljekvarnar samt
tillverkning af segelduk, tågvirke, läder m. m.
(J. F. N.)

Koziebro’dski [kåtsie-], W l a d
i s l a w, polsk grefve, färfattare, f. 1839,
d. 1893. deltog i upproret 1863 och måste därefter
tillbringa några år i utlandet. Efter återkomsten
till Polen egnade han sig åt novcllistiskt och
dramatiskt författarskap, som på sin tid var tämligen
omtyckt, men saknade egentligt litterärt värde.
A-d J. Kozienice [kåtsieni;tse]. Se K o s e n i
t z y.

Kozlov [kaṡlå’ff]. 1. Kretsstad i ryska
guv. Tambov, vid Ljesnoj-Voronesj, en biflod till
Don, samt järnvägarna från Moskva till Azovska sjön
och Saratov. 41,555 inv. (1897). Staden leder sitt
ursprung från ett litet kloster, som anlades där
1627. Belägen i en mycket fruktbar trakt vid stora
vägen till Astrahan samt genom Don egande segelbar
förbindelse med Svarta hafvet, blef staden snart en
framstående handelsplats, hvars handel (hufvudsakligen
med jordbruksalster och boskap) ytterligare ökats
genom järnvägarna. Öfver 50 fabriker finnas i K. –
2. Se Eupatoria.
1. (J. F. N.)

Kozlov [kaslå’ff],
Ivan Ivanovitj, rysk poet, f. 1779, d. 1840, var först
militär, sedan eivil tjänsteman. Ett slaganfall 1818
gjorde honom oförmögen till statstjänst, och tre år
senare blef han fullständigt blind. Hänvisad till
litterär verksamhet och begåf-vad med ett ofantligt
minne (han kunde utantill nya testamentet, Byrons
och W. Scotts dikter samt stora delar af Dante,
Shakspere och Racinc), skref han efter Byrons mönster
de poetiska berättelserna Tjrrnets (Munken, 1824),
Knjayinja Xatalija Uorisocna Dol-gorukuja (1829)
och Bezumnaja (Den tokiga, 1830). Utan större
originalitet, var K. en fint bildad och poetiskt
kännande konstnärsnatur, som genom öfversättningar
och efterbildningar - särskildt från engelskan - icke
varit utan inflytande på den ryska vitterheten. Hans
dikter utkommo 1833 (4:e uppl. 1892). A-d
J. Kozlowski [kätswå’vskij, Jözef Anton o-yitj,
polsk-rysk tonsättare, f. 1757 i Warschau, d. 1831
i Petersburg, deltog i turkiska kriget och kom då
i gunst hos furst Potemkin, som tog honom med till
Petersburg, där K. blef hofkapellmästare. Förutom
åtskillig skådespelsmusik komponeiade han mycket
omtyckta polonäser, bland hvilka en för kör och
orkester ("Segerrop må ljuda") länge gjorde tjänst som
rysk nationalhymn, vidare några mässor, ett tedeum,
2 rekvicm, sånger m. m. E- F-t. Kozlo’vskij fkas-],
Michail Ivanovitj, rysk bildhuggare, f. 1753, d. 1802,
var elev af akademien i Petersburg, utbildade sig
vidare genom en längre tids vistelse uti Italien och
blef 1794 professor i Petersburg. Bland hans arbeten
må nämnas

ett Monument öfver furst Suvorov, Simson (vid den
stora vattenkonsten i Peterhof) och Minnesvård öfver
kejsarinnan Katarina II.

Kozma Minin. Se M i n i n.

Kozmian [ku’smjan], K a j e t an, polsk författare,
f. 1771, d. 1856, har i Stefan Czarniecki (epos i
12 sånger, 12,580 rimmade alexandriner, Posen, 1858)
skildrat kriget emot svenskarna 1655-60. Se Jensen,
"Svenska bilder i polska vitterheten" (1904).

Kozmin. Se K o sch m i n.

Kozoku, prinsar och prinsessor af japanska
kej-sarfamiljen. Se Japan, sp. 1271.

Kózuka, japansk svärdknif, med aflångt fyrkantigt
fäste. Kozukan stickes in i den för densamma afsedda
öppningen i parerplåten tsuba (se d. o.). Jfr Svärd.

Koärt, bot. Se Vi g n a.

Koön, ö i Kattegatt, Göteborgs och Bohus län, ö. om
Marstrandsön, tillhör staden Marstrand och är i
jordeboken uppförd till 1 mtl. Ön har en areal af
omkr. 705 har, är i allmänhet klippig, i synnerhet
på den västra, för hafsvindarna utsatta sidan, men
har äfven flera vackra partier med rik vegetation,
särskildt i n., dar de natursköna gårdarna Backudden
och Rosenlund ligga, omgifna af vackra parker. På
västra sidan, midt emot Marstrand, ligger badorten
Arvidsvik (se d. o.).

kr. (Kr.), förkortning för krona (mynt).

Kra. 1. Ett ncgerfolk. Se K r u. - 2. En landtunga. Se
K r a h.

Kraak [kräk], Ivar, språklärare, f. 1708 i Köpenhamn,
d. 1795, blef 1738 språkmästare i franska, spanska och
engelska vid Lunds universitet, hvilken befattning
han skötte till 1781, med undantag af en vistelse
1740-48 som translator publicus i Göteborg. K. . utgaf
bl. a. La grammaire fran-faixe (1746; 3:e uppl. 1788),
Engelsk grammatik (1748; 3:e uppl. 1789) och English
miscellanies (1748; 2:a uppl. 1785).

Kraakeröy [krå-], förr K r a g e r ö, en 18,2
kvkm. stor ö i Glemminge pastorat, Smaalenenes amt
(Norge), belägen vid Glommens utlopp och omsluten
af denna flod. Jämte angränsande öar bildar K. en
socken med 2,641 inv. (1900) och med betydlig
fabriksdrift. På och vid K. finnas fort och utanverk
hörande till Fredrikstads fästning; så funnos här
1814 flera mindre batterier med en truppstyrka
af 1,200 man. Denna retirerade och uppgaf utan
svärdsslag verken 3 aug. 1814, då 5,500 man svenskar
landstego. Dagen därpå tvang ett under natten å K:s
norra udde uppkastadt svenskt batteri, i förening med
elden från svenska kanonslupar, Fredrikstads fästning
att ge sig. O. A. ö.

Kraal [kräl], holländsk benämning på hotten-totternas
och kaffrernas byar. Se Hottentotter och K a f f r
e r, sp. 545 o. fig. 3.

Krabat (förvrängning af kroāt), eg. våldsam och
oregerlig sälle (med anledning af kroaternas vilda
framfart under trettioåriga kriget).

Krabb (Krapp), sjöv., säges om sjön, då vågorna äro
höga, korta och toppiga.
L. H.*

Krabba, bygnk. Snedt uppstigande kanter, t. ex. å
tornbetäckningar, gafvelrösten o. d., prydas i den
gotiska byggnadskonsten och jämväl konstslöjden ofta
med räckor af små, framspringande, starkt krökta
eller sammandragna blad med utåt eller, oftare,
uppåt böjda spetsar. Formen öfveiensstäm-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free