- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1191-1192

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krakatoa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– K., som genom dessa utbrott förlorat hela sin
tropiska vegetation, har under de år, som sedan förgått,
erhållit en ny ganska rik flora och torde om 50–60 år
åter vara fullständigt täckt med en yppig växtlighet.
Jfr E. Svedmark, ”De vulkaniska utbrotten på ön
K.” (i ”Ymer”, 1884), och A. Ernst, ”Die neue flora
der vulkaninsel K.” (i ”Vierteljahrschrift der
naturforschergesellschaft zu Zürich”, 1907).
J. F. N.

Krakatoa. Se Krakatau.

Krakau (po. Kraków), stad och fästning i Galizien,
på en vidsträckt slätt på vänstra (norra) stranden
af Wcichsel, som där mottager Rudawa. 108,031
inv. (1907), hvaraf en fjärdedel judar. K. består af
den inre staden, omgifven af planterade promenader
(planty), där de nu nedbrutna gamla murarna stått,
slottskvarteret på berget Wawel i södra delen,
nära Weichsel, samt sex förstäder på andra sidan
om planteringarna, nämligen Novi Sviat i v.,
Piasek och Kleparz i n., Vesola i ö.,
Kasimierz och Stradom i s. S. om Weichsel
ligger Podgórze (se d. o.), som är förenadt med
K. genom en bro. En kvarlefva af de gamla murarna är
Floriansporten. Det största torget är Ringplatz midt
i staden, hvarifrån utgår den mest trafikerade

illustration placeholder
Fig. 1. Slottet i Krakau.


gatan Grodza Ulica. Slottet (fig. 1) uppfördes på
1300-talet af Kasimir den store, men större delen
härstammar från August II (1700-talet); det var de
polske konungarnas residens, till dess Sigismund
III 1610 flyttade hofvet till Warschau. Slottet
användes sedan 1846 en tid till kasern och sjukhus,
men är nu utrymdt och restaureradt. Af de omkr. 50
kyrkorna är slotts- l. domkyrkan på klipp-platån
Wawel förnämst, byggd 1320–59 af Kasimir den
store och begrafningsplats för polska konungar
och stormän. Kryptan innehåller bl. a. grafvårdar
öfver Johan Sobieski, J. Poniatowski, T. Kosciuszko
och många af de jagellonske konungarna; i de 18
kapellen finnes en mängd andra grafmonument. I ett
kapell midt i kyrkan står Polens skyddspatrons, den
helige Stanislaus’, silfversarkofag. I denna kyrka
plägade de polske konungarna krönas. Den gotiska
Mariakyrkan på Ringplatz (från 1200–1300-talen)
intager andra platsen. Betydande kyrkor äro
Dominikankyrkan, Florianskyrkan och Annakyrkan. Af
världsliga byggnader märkas, utom slottet, den
på 1500-talet byggda klädeshallen (sukiennice)
midt på Ringplatz, nu använd till nationalmuseum;
den nya universitetsbyggnaden i gotisk stil
(1881–87) med ståtlig vestibul och vacker aula,
det furstbiskopliga palatset (från 1850). K. är en
stad med själfständig förvaltning och är säte för en
rom.-katolsk furstbiskop, en landträtt och kommandot
öfver 1:a armékåren. Af
dess bildningsanstalter märkes det af Kasimir den
store 1304 stiftade Jagellonska universitetet,
numera det enda med polskt undervisningsspråk
(omkr. 2,900 studenter); till detsamma höra
bibliotek (med omkr. 400,000 bd), arkeologiskt
museum o. a. samlingar, observatorium (19°
57’ 36" ö. lgd och 50° 3’ 51,9" n. br., 220,2
m. ö. h.) och botanisk trädgård. Dessutom finnas en
vetenskapsakademi (sedan 1872), museum Czartoryski
(omkr. 110,000 bd, 5,600 handskrifter, 1,250
andra urkunder, fornsaker, taflor, kopparstick
m. m.) och Czapskiska museet (15,000 polska mynt
och medaljer, kopparstick och kulturhist. föremål),
4 öfvergymnasier, 2 högre realskolor, konstakademi,
lärar- och lärarinneseminarium, teknisk skola,
handelsskola, musikskola m. m. K. har flera fabriker
för tillverkning af maskiner och landtbruksredskap,
kemiska artiklar, möbler m. m.; dess handel omfattar
mest trävaror, sprit, svin och rökta köttvaror;
stora häst- och nötkreatursmarknader hållas där. –
2,5 km. n. v. om staden ligger Kosciuszkokullen (34
m. hög), som uppkastades 1820–23 på Bronisławaberget
af jord från de olika ställen, där denne frihetshjälte
kämpat.

Historia. K:s anläggning och namn härleder sagan
från en furste Krokus (Krakus) omkr. 700, som
uppges vara stamfader för den äldsta fursteätten
i Polen. På 900-talet hörde K. till Böhmen, men
eröfrades af polske konungen Boleslav Chrobry
(992–1025). Det led svårt af tatarernas härjningar 1241
och senare. 1290–1305 var det åter i Böhmens ego,
men återtogs, hvarefter det var Polens residensstad
1320–1610 och ända till 1764 konungarnas krönings-
och begrafningsstad. Till 1060 var det säte för en
ärkebiskop, därefter, liksom ännu, för en biskop
(under ärkestiftet Gnesen). Flera gånger har
K. ödelagts af eldsvådor och eröfrats af fiender:
1039 af bömarna, 1241, 1260 och 1281 af tatarerna. 8
okt. 1655 föll K. efter 3 veckors belägring i
svenskarnas händer. Karl X lät väsentligt förstärka
dess befästningar. Den svenska besättningen under
generalmajor Würtz försvarade K. från midten
af okt. 1656 till 11 febr. 1657 mot polackerna,
hvarefter K., enligt Karl X:s löfte åt Rákóczi,
besattes af 3,000 siebenbürgare, enär Würtz skulle
draga sig uppåt Preussen. Men då polackerna hindrade
detta, kvarstannade Würtz i K., där han i juni
1657 anfölls af österrikare under Hatzfeld och,
sedan siebenbürgarna, efter Rákóczis fred med Polen,
lämnat K., 13 aug. afslöt en kapitulation, på villkor
att hela besättningen, 2,850 man, med fältartilleri,
tross och byte skulle få fritt aftåg. 31 juli 1702
togs K. af Karl XII genom öfverrumpling och eröfrades
1768 af ryssarna. Stadens folkmängd och välstånd hade
betydligt nedgått, när den vid Polens tredje delning
(1795) kom till Österrike. 1809–15 utgjorde staden
tillika med Väst-Galizien en del af hertigdömet
Warschau. Genom Wienkongressen erhöll K. åtminstone
till namnet, ehuru ej i verkligheten, en själfständig
tillvaro, i det att i Wienkongressakten staden
och dess närmaste omgifning (omkr. 1,260 kvkm., med
omkr. 140,000 inv.) förklarades skola "för alltid
bilda en fri, själfständig och fullkomligt neutral
stat" under Rysslands, Österrikes och Preussens
skydd. Den lagstiftande makten utöfvades af en
folkrepresentation, som hvarje år var samlad i fyra
veckor, den verkställande af en af 12 (efter 1833
af 8) senatorer och en president bestående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free