Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1199-1200 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krakatoa ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1199

Krampfrö-Kran

1200

smakorganen, äfvensom känselnervernas ändapparater
i mun, svalg och mage, från hvilka utlöses en
kraftig reflexretning. Kär denna träffar en nervapparat,
som förut befinner sig i en abnormt häftig
verksamhet och förorsakar krampsymtomen, blir denna
hämmad, den "kommer af sig", och krampen upphör.
I en hel del fall torde f. ö. denna verkan bero på eller
befordras af suggestion.
J. E. J-n. C. G. S.

Krampfrö, bot. Se Raphanus.

Krampohöjden, kronopark i Arvidsjaurs socken,
öfre Byske revir och Norrbottens län, af öfverloppsmark
efter afvittring afsatt till kronopark enl. k. br.
20 okt. 1899. Benämningen fastställdes af
Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 4,459 har.
M-g.

Krampstillande medel. Se Kramp.

Kramsfågel (ty. krammetsvogel, trast, af krammet,
en; således eg. en fågel, som äter enbär),
benämning på åtskilliga arter småfåglar, som tillhöra
tättingarnas ordning och pläga användas till föda.
Sådana fåglar äro trastar, sidensvansar, domherrar,
tallbitar o. s. v.
C. R. S.

Kramskoj, Ivan Nikolajevitj, rysk
målare, f. 1837, d. 1887, studerade sedan 1856 vid
konstakademien i Petersburg, där han fick två pris.
Då eleverna anhöllo, att de själfva skulle få välja
sina ämnen, upptogs detta onådigt af de akademiska
myndigheterna, och när 1863 akademien som obligatoriskt
ämne för täflingen bestämde "Gästabud i
Valhall", bröto sig "de unge" (inalles 14 konstnärer
med K. i spetsen) ut ur den akademiska skolan,
bildade ett särskildt konstnärsgille och grundade en
förening för rörliga konstutställningar. K:s
konstnärliga styrka låg i porträttet, hvaraf många vackra
prof finnas i Tretiakovgalleriet i Moskva (Nekrasov,
Saltykov, Grigorovitj, Tolstoj m. fl.); där finnas ock
hans berömda dukar Kristus i öknen och Otröstlig
sorg (bild af hans hustru vid barnets död). Ehuru
K. i sitt arbete var ojämn och näppeligen kunde
behärska större uppgifter, t. ex. den icke fullbordade
taflan "Kristus begabbad som judarnas konung", är
han dock en af Rysslands främsta målare och har genom oppositionen mot akademiens
föråldrade stillagar haft ett stort personligt inflytande på den moderna ryska konsten.
A-d J.

Kran, mek. 1. Afstängnings- och regleringsorgan för vätskor
eller gaser. En kran består af två hufvuddelar: kranhuset och krankiken.
Kranhuset är antingen försedt med förbindningsflänsar eller gängad tapp,
alltefter kranens placering i en ledning eller vid slutet af densamma, eventuellt
vid en kärlvägg (aftappningskran). Krankiken, som är konisk,
inslipas väl i kranhuset och är försedd med erforderliga öppningar, som
genom kikens vridning kunna inställas så, att loppet
genom kranen blir större eller mindre eller ock
h. o. h. afstängdt (fig. 1).

Fig. 1. Genomskärning af kranhus med krankik.

Krankiken fasthålles och
ansättes medelst den å fig. synliga muttern, hvilken
pågängats kiktappen. Vid ofvan beskrifna
krankonstruktion går strömriktningen vinkelrätt mot
krankikens axel. Genomströmmas däremot kranen i
ofvannämnda riktning och dessutom vinkelrätt däremot, har
man en s. k. vinkelkran (fig. 2).

Fig. 2. Vinkelkran.

Kiken
fasthålles och ansättes här medelst en yttre förskrufning.
Vid den å fig. visade anordningen ledes den nedifrån
inströmmande vätskan i rät vinkel till endera af
utloppen a eller b. Genom möjligheten att vid denna
kran åvägabringa anslutning till tre ledningar blir den
dessutom en s. k. trevägskran. Trevägsprincipen
tillämpas äfven ofta på kranar, tillhörande
föregående klass. Kontrollkranar äro
automatiska afstängningsorgan, som merendels stänga sig
till följd af vätsketrycket.

2. (Lyftkran) Maskin, som tjänar till att
lyfta en last vertikalt och förflytta densamma i
horisontell riktning. Kranarna kunna indelas i två
klasser: kranar med öfverhängande kranbalk, vid
hvilka horisontalförflyttningen sker medelst balkens
vridning, och löpkranar l. traverser, där flyttningen
åstadkommes genom balkens rätliniga rörelse.
Alltefter drifkraften skiljer man mellan kranar för
handkraft, transmissionskranar, drifna medelst rem,
linledning eller kugghjulsväxlar, hydrauliska l.
pneumatiska kranar samt kranar drifna medelst
ånga eller elektricitet.

Den förra klassen omfattar svängkranar, med
balkrörelsen kring en vertikal axel, och vippkranar, där
denna rörelse sker kring en horisontell axel.
Svängkranarna bestå af en kranpelare och en med eller
kring densamma vridbar kranbalk (bom), som vanligtvis
medelst stag hålles snedt uppåtriktad. Från
balken nedhänger en kätting eller lina, medelst
hvilken lasten hissas eller firas och förflyttas
horisontellt efter en cirkelperiferi, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>