- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1219-1220

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krankenheil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ufa. 6,427 inv. (1897). K. byggdes 1736 som fästning
mot basjkirerna. – I kretsen K. finnas järngrufvor.
J. F. N.

Krasnovodsk [-navå’dsk], hufvudstad i ryska
transkaspiska provinsen af gen.-guv. Turkestan,
vid Balchanviken af Kaspiska hafvet. 6,359
inv. (1897). K., som grundlades 1868 af ryssarna för
att mot turkmenerna skydda handeln, har ett fort,
flera kyrkor, moské m. m. och är sedan 1875 station
för ryska krigsflottan på Kaspiska hafvet. Viktigt
som hamn- och utgångspunkt för transkaspiska
järnvägen; betydligt fiske och saltproduktion.
J. F. N.

Krasnyj, kretsstad i ryska guv. Smolensk, s. v. om
staden Smolensk. 3,537 inv. (1897). Fransmännen
under Murat och Ney vunno där en seger öfver
ryssarna 14 aug. 1812; men 16–18 nov. s. å. blefvo
fransmännen, anförda af Napoleon och Ney, slagna
af ryssarna under Kutusov, hvilka 1843 till minne
af sin seger uppreste en järnpyramid på slagfältet.
(J. F. N.)

Krasnyjjar. Se Krasnoijar.

Krass (af lat. cra/ssus, tjock), plump, grof, rå,
groft sinnlig; som uppfattar andliga förhållanden
från ensidigt materiell synpunkt.

Krasse, bot., namn på arter af krucifersläktena
Cardamine, Nasturtium, Lepidium, Iberis,
Hutchin-sia, Teesdalia (se dessa ord),
Coronopus (se K r å k-krasse) och Barbarea
(se V i n t e r k r a s s e). Jfr Tropaeolum.
G. L-m.

Krassknopp, bot. Se T rop se öl u m.

Krassö [kra’jå], flod. Se Käras.

Krassö-Szörény [kra’51-sö’renj], komitat i sydöstra
Ungern, vid gränsen till Siebenburgen, Valakiet och
Serbien, bildadt genom sammanslagning 1880 af Krassö
och det 1876 bildade komitatet Szörény. 11,032
kvkm. 443,001 inv. (1900), till största delen
rumäner, hvilka nästan alla tillhöra den grekiska
icke-unerade kyrkan. På norra gränsen flyter Maros,
på den södra Donau och midt igenom komitatet den
senares biflod Temes. K. är ett bergland, upp-fylldt
af de siebenbiirgska Karpaterna, men utmärker sig
för fruktbarhet, angenämt klimat och malmrikedom
(koppar, järn, bly, zink och guld från bergverken
vid Dognaska och Oraviza). Hufvudstad: L u g o s.
(J. F. N.)

Krassow, von, två svenska friherrliga ätter,
härstammade från två pommerska adelsmän, bröderna
Ernst Detlof v. K. (se nedan) och Adam Filip
v. K. (f. 1664, d. 1740 som generallöjtnant i svensk
tjänst), af hvilka den förre 1707, den senare 1731
upphöjdes i svenskt friherrligt stånd. Den äldre
ätten utslocknade på manssidan 1735; den yngre,
som sedan 1840 innehade preussisk greflig värdighet,
var till sist bosatt i Pommern, där den af gammalt
egt stora gods och utdog 1892. Jfr J. von Bohlen,
"Geschichte des adlichen, frei-herrlichen und
gräflichen geschlechts von K." (2 dlr, 1853).

Ernst Detlof von K., friherre, krigare, f. omkr. 1660
på godset Pansewitz på Eugen, d. 23 jan. 1714 i
Harburg, deltog som fänrik vid lifgardet i slaget
vid Landskrona 1677, utmärkte sig därefter vid den
hjälptrupp, med hvilken Sverige 1689-97 understödde
Holland mot Frankrike, fick 1699 uppsätta ett
värfvadt dragonregemente ("Krassowska regementet")
samt användes med detta från 1702 å den polska
krigsskådeplatsen. 1706 utnämndes han

till generalmajor och upphöjdes 1707 till friherre. Då
Karl XII s. å., efter vistelsen i Sachsen, bröt
upp mot Ryssland, kvarlämnades K. med 8,000 man i
Västpreussen. I okt. 1708 följde han med sin kår
konung Stanislaus på marschen till Tykoczin. Senare
på hösten ställdes marschen, som det vill synas, i
riktning mot Kiev, men man stannade i vojvodskapet
Lublin. I början på året 1709 beordrade Karl XII 4
regementen från Pommern och Wismar att under general
Ridderhielms befäl förena sig med K. Meningen var,
att båda kårerna skulle förstärka den kungliga
hären. Dennas katastrof i Ukrajna omöjliggjorde-
planen; f. ö. förenade sig den Ridderhielmska
afdelningen, i verkligheten förd af öfverste Schultz,
först i aug. 1709 med K. Då August II vid denna tid
ryckte in i Polen, blef K:s kår af en icke ringa
betydelse, men då äfven tsar Peter kom in i Polen,
gick K., som af defensionskoin-missionen fått
bemyndigande att agera så, som han fann klokast,
tillbaka genom preussiskt område till Pommern. Med
honom följde Stanislaus. Ett af K:s regementen följde
dock med kronfältherrn Potocki på dennes marsch genom
Ungern och Siebenburgen. K:s kår fick, då den stod
i Pommern, en viss betydelse, i det att man bland
Sveriges fiender ej var utan oro för, att den skulle
gå till anfall, så att bl. a. trupper måste förläggas
till Holsteins skydd under det danska anfallet på
Skåne. På nyåret 1712 förordnades K. till viceguvernör
och kommendant i Wismar; på våren s. å. hade han af
M. Vellingk i uppdrag att underhandla med Danmark
och med sjömakternas gesanter i den nedersachsiska
kretsen om Elbeflodens neutralitet, och senare sändes
han att utverka Hannovers hjälp till afstyrande af
det anfall på Bremen och Stade, som man fruktade
från danska sidan, och erhöll s. å. generallöjtnants
afsked. - K:s son, Karl Vilhelm von K., f. 1699, var
1728-33 svensk envoyé dels i Wien, dels i Dresden
och dog i Wien 1735 som österrikisk generalmajor.
’ C. M. St-k. A. S.

Krassulacéer, bot., växter tillhörande
fam. Gräs-sulacecK.

Kraszewski [kraje’v-], Jözef Ignacy, polsk författare,
f. 1812 i Warschau, d. 1887 i Geneve. Som student i
Vilna (1829) offentliggjorde han sina första litterära
skisser, invecklades i en långvarig rannsakning på
grund af polska frihetskriget 1830-31, utgaf under
de följande åren flera romaner, utan att röna någon
framgång, var sedan 1835 godsförpak-tare och sedan
1839 godsegare i Volynien samt utvecklade efter
1840 en storartad och med erkännande krönt litterär
verksamhet. Han uppsatte 1841 i Vilna månadsskriften
"Ate-neum", som under hans ledning upplcfde 11
årgångar. 1853-58 var K. kurator (inspektor) för
Volyniens skolor. Han flyttade 1860 till Warschau
och redigerade "Gazsta polska", vardt till följd
af sin popularitet misstänkt för delaktighet i den
nationella resningen 1863 och

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:26 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free