Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreaturspest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kredering vanligen blott vid förgyllning på
trä. – Kredering kallas äfven underberedningen
af ett putsadt innertak för limfärgning.
S. C-n.
Kredit (lat. crēdit, "han öfverlärnnar i någons
vård, anförtror, utlånar", d. v. s. har därigenom
att räkna sig till godo, har fordran på), hand.,
tillgodohafvande; den del eller sida af ett konto
(se d. o.), å hvilken post för post uppföres
allt hvad kontot (kontoinnehafvaren) aflämnar och
därför har att räkna sig till godo eller är
kreditor för. Motsats är dēbet, d. v. s. den
sida af kontot, å hvilken uppföres allt hvad kontot
mottager och sålunda har att svara för eller gälda,
är debitor för. Så uppföres t. ex. å kassakontots
kreditsida allt hvad kassan aflämnar, d. v. s. alla
utbetalningar, liksom å dess debetsida allt hvad
kassan mottager, d. v. s. alla inbetalningar. Likaså,
om man t. ex. handlar med hvete och därför upplägger
ett hvetekonto, uppföres å detta kontos kreditsida
allt hvad hveteförrådet aflämnar, d. v. s. allt hvad
det inbringar genom försäljning, och på debetsidan
allt hvad hveteförrådet mottager, d. v. s. allt
hvad som användes till inköp, omkostnader af
olika slag etc. Detta tillvägagångssätt genomföres
fullständigt och systematiskt i den s. k. dubbla
bokföringen. Hvarje kredit (aflämnande med däraf
uppstående fordran på motprestation) förutsätter
nämligen ett debet (mottagande med däraf uppstående
skyldighet till motprestation) och tvärt om. För
hvarje å kreditsidan af ett konto uppförd post anges
nu den debitor (mottagare), af hvilken (eller,
då hvarje debitor representeras af ett konto,
det konto, af hvilket) motprestation göres till
kontoinnehafvaren (aflämnaren, kreditorn) eller af
hvilken denne har att räkna sig beloppet till godo,
liksom för hvarje å debetsidan uppförd post anges den
kreditor (aflämnare), till hvilken (eller det konto,
till hvilket) kontoinnehafvaren (som nu är mottagare,
debitor) är skyldig att göra motprestation eller har
att gälda beloppet. Kreditposterna betecknas i regel,
ehuru detta ingalunda är nödvändigt, med ordet "per"
framför hvarje post (hvilket ord alltså anger den till
motprestation skyldige debitorn) och debetposterna
på samma sätt med ordet "an" (angifvande den till
motprestation berättigade kreditorn). Sålunda blir
t. ex., om man till A. säljer ett parti hvete på
kredit, hvetekontot (l. varukontot, om särskildt
hvetekonto ej föres) kreditor (har aflämnat) och
köparen A:s konto debitor (har mottagit), hvarför
hvetekontot "krediteras", d. v. s. på dess kreditsida
antecknas: "per A:s konto . . . . kr. . . .", och
A:s konto debiteras, d. v. s. på dess debetsida
antecknas: "an hvetekonto . . . . kr. . . ."; när
sedan likvid eger rum, blir A:s konto kreditor (har
aflämnat, näml. betalningen) och kassakonto debitor
(har mottagit), hvarför på det förras kreditsida
antecknas: "per kassakonto . . . . kr. . . ." och på det
senares debetsida: "an A:s konto. . . . kr. . . ." Vid en
varuförsäljning mot kontant betalning blir varukontot,
liksom vid kreditförsäljningen, naturligtvis kreditor
och kassakontot, liksom vid likviden af det på
kredit köpta hvetet, debitor. För en på affärens
innehafvare utställd och af honom accepterad växel
blir utställarens konto debitor och "egna accepters
konto" kreditor, och när en sådan växel sedan inlöses,
blir kassakontot, som gör utbetalningen, kreditor,
och "egna accepters konto", för hvars räkning
utbetalningen
göres, debitor o. s. v. (Jfr Bokföring, Konto). –
Kreditera, räkna till godo, godtskrifva, införa
på kreditsidan af någons konto (jfr ofvan). –
Kreditor, person (verklig eller fingerad –
"personifieradt konto", jfr Konto), som har att
fordra på grund af gjord prestation; plur.
kreditōrer, borgenärer, fordringsegare. –
Kreditpost, på kreditsidan af ett konto införd post.
Å. W.-son M.
Kredit (fr. crédit, it. credito, af lat. crēdere,
sätta tro till), nationalek., dels försträckning ("ge
kredit", "erhålla kredit"), dels det förtroende,
på grund hvaraf försträckning kan erhållas (en
person med "god kredit"). Den, som saknar kredit i
den senare bemärkelsen, kan ändock erhålla kredit i
den förra, t. ex. i fall antaglig pant eller borgen
kan ställas. När i detta fall borgen anlitas, är
visserligen den gifna krediten grundad på förtroende,
men det är ej förtroende till låntagaren, utan
till borgesmannen. Vanligen tager man kredit i den
förstnämnda bemärkelsen och skiljer emellan följande
slag af kredit. 1. Ren kredit och blandad kredit. I
blandad kredit uppträder försträckningen i förening
med transaktioner af annan art, t. ex. varuförsäljning
på kredit, som omfattar dels försäljning, dels
försträckning af köpeskillingen. – 2. Produktions-
och konsumtionskredit. Indelningsgrunden är
det ändamål, hvartill försträckningstagaren
använder det genom försträckningen erhållna. Vid
produktionskredit är detta produktion, handel
eller annan inom näringslifvet fallande verksamhet,
vid konsumtionskredit åter personlig förbrukning
eller användning för andra ändamål. Ibland kan
samma handling vara på en gång produktions-
och konsumtionskredit, t. ex. om en arbetare
lånar penningar för att utbilda sin arbetskraft. –
3. Offentlig (stats-, kommunal-) kredit och enskild
kredit, allteftersom försträckningstagaren
är en stat, kommun eller enskild inrättning
eller person. Ibland räknar man till offentlig
kredit all kredit, som förmedlas genom fondbörser;
ibland inskränker man denna term till statskredit,
framhållande, att staten icke, såsom öfriga låntagare,
af någon offentlig myndighet kan tvingas att
betala. – 4. Kredit på bestämd tid och kredit på
obestämd tid. I afseende på det förra slaget är
att skilja mellan kredit på lång och kort tid, i
afseende å det senare mellan uppsägbar och ouppsägbar
kredit. Rätten att uppsäga kredit till betalning kan
tillkomma antingen både gäldenären och borgenären
eller blott endera af dessa eller slutligen ingendera;
i det sistnämnda fallet erfordrar kreditens upphörande
nytt aftal. – 5. Personalkredit och
realkredit, alltefter den garanti för skuldens betalning,
som borgenären eger. Vid personalkredit ligger denna
garanti i gäldenärens person i allmänhet och särskildt
hans förmögenhetsställning samt förvärfsförmåga. Vid
realkredit består garantien, antingen uteslutande
eller ock jämte den vid personalkredit förefintliga,
uti en panträtt. Exempel på det förra slaget är den
tyska grundschuld, vid hvilken gäldenären svarar för
skulden endast med den intecknade egendomen, ej med
sin öfriga förmögenhet. I Sverige kan undantagsvis
realkredit af detta förra slag förekomma, t. ex. om
en fordringsrätt preskriberats, under det med densamma
förenad inteckning förnyats (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
