Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreaturspest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans förfallna fordringar och krediterar hans
konto därför samt betalar hans växlar och öfriga
förbindelser, för hvilka betalningar hans konto
debiteras. Affärsmannen befrias genom detta system
från det besvär och den risk, som hållandet af
kontant kassa medför; han åtnjuter fördelen af ett
mycket bekvämt betalningssätt (undgår besvärliga
och ofta felaktiga räkningar af mynt och sedlar,
kontrollerande af dessas äkthet m. m. d.) samt får
sina utbetalningar och inkomster bokförda genom
banken. Alla dessa fördelar åtnjutas i regel mot
det vanligen tysta förbehållet, att han städse
låter sitt tillgodohafvande i banken förbli af
tillbörlig storlek. För banken medför denna anordning
dels fördelen af att disponera öfver sina kunders
tillgodohafvanden, vanligen utan ränta, dels den äfven
för näringslifvet i det hela oskattbara förmånen,
att banken erhåller fullständig inblick i sina
kunders affärsförhållanden och sålunda blir i stånd
att bedöma, om och i hvilken grad de äro förtjänta
af försträckningar, dels slutligen inbesparing af
arbete för utbetalningar af mynt och sedlar. En
annan förutsättning för ett välordnadt checksystem
är, att bankerna sinsemellan utbyta de fordringar de
genom sin rörelse och i synnerhet kontokurantrörelsen
erhålla på hvarandra, hvilket sker genom inrättande af
clearinghouses och därmed sammanhängande anordningar
(se Check, Clearinghouse och Kreditanstalt). I
England har detta system vunnit största utsträckning
och vinner äfven i andra länder alltmer terräng. Af
det sagda får man dock ej draga den slutsatsen,
att sedelutgifningen bör genom lagstiftningen
alldeles afskaffas, ty denna rörelse har just visat
sig vara ett verksamt medel för att bereda väg för
checksystemet. Sedelstocken, som ju för banken betyder
detsamma som ett af allmänheten erhållet räntefritt
lån, gör det möjligt för banken att hålla mycket
flera afdelningskontor, än om den vore tvungen att vid
hvarje kontor hålla hela kassan i metallmynt; och ett
stort antal öfver hela landet spridda bankkontor är
ett väsentligt villkor för checksystemets utveckling,
då ju detta består i, att hvarje affärsman och
kapitalist är kund hos en bank. Införandet af
checksystemet är i första rummet beroende af
banker och affärsmän själfva; lagstiftningen kan
endast medelbart medverka därtill. – Växlar ega i
rörelsen inom ett land ännu inskränktare gångbarhet
än checker. Bokkredit förekommer i regel endast
mellan personer, som stå till hvarandra i varaktiga
affärsförhållanden. I den utländska handeln däremot
äro växlar de kreditpapper, som hufvudsakligen
användas som omsättnings- och betalningsmedel. –
Äfven i afseende på kreditens inverkan på varuprisen
måste man visserligen skilja mellan olika former af
kredit, men man får ej uppdraga en specifik skillnad
mellan banksedlar och inlösliga papperspenningar å
ena sidan och öfriga former af kredit å den andra. Ty
all kredit, som kan inverka på penningväsendet,
kan ock inverka på varuprisen. Och då nu de mest
ödesdigra verkningarna i detta afseende äro de,
som framträda under den en ekonomisk kris föregående
spekulationsperioden och som bidraga att framkalla
krisen, samt då under spekulationsperioden till följd
af det allmänt rådande förtroendet prisstegrande inköp
i stor omfattning kunna ske på bokkredit eller med
växlar, så inses lätt det oriktiga i den ofvannämnda
åsikten. Hvad särskildt jämförelsen mellan
banksedlar och checker i detta hänseende beträffar,
må framhållas, att det skadliga inflytande på
varuprisen, som banksedelrörelsen ofta utöfvat,
äfven kan åstadkommas genom checker, nämligen såvida
okloka och i låneväg alltför lättsinniga grundsatser
af de resp. bankerna tillämpas. När en bank ger
ett lån på 1,000 kronor i form af sedlar, släpper
banken visserligen ut i rörelsen nya omsättnings-
och betalningsmedel, men precis detsamma gör den bank,
som beviljar sin kund ett lån på 1,000 kronor, uppför
denna summa på kredit uti kundens löpande räkning
och låter kunden draga anvisningar på banken för
detta belopp. Ang. denna inverkan af krediten och
dess följder för näringslifvet se Handelskris. –
Krediten bidrager till en osund utveckling af
börsspekulationer. Detta gäller om börsspekulationer
både i varor och i värdepapper, ity att det är
krediten, som i regel är grundvalen för spekulanternas
köpförmåga. Men krediten främjar börsspekulationer
i värdepapper dessutom på ett särskildt sätt;
det är ju nämligen krediten, som skapar en del af
själfva föremålen för dessa spekulationer, eller
statspapper, obligationer och andra på börsen
gångbara kreditpapper. Dessa börsspekulationer
urarta mycket lätt till rena hasardspel och äro då
i nationalekonomiskt afseende lika fördömliga som
dessa, i det att de bl. a. undergräfva aktningen
för allvarligt arbete och eganderätt. – Kreditens
utveckling är beroende af flera förutsättningar,
bland hvilka här må framhållas arbetsfördelningens
utveckling, kapitalbildningen, öfvergången till
affärsföretag i stor skala, kreditanstalternas
beskaffenhet, en god kreditlagstiftning samt en
snabb och säker rättskipning. Till dessa, mera yttre
förutsättningar är att lägga befolkningens moraliska
utveckling, då förtroende till andra är den grundval,
på hvilken en stor del af förekommande kreditaffärer
är baserad. Med afseende på kreditlagstiftningen
och lagskipningen se Bysättning, Innehafvarpapper,
Konkurs, Ocker, Ränta, Växelrätt m. fl. art. Af
stor vikt för kreditens utveckling är det mål, som
s. k. upplysningsbyråer för sig uppställa. Dessas
uppgift är att under tysthetslöfte meddela sina
kunder upplysningar om affärsmäns ekonomiska
ställning samt om och i hvad grad det är rådligt
att bevilja dem kredit. Otvifvelaktigt kunna dessa
inrättningar göra stor nytta. Att beakta är dock, att
de ofta äfven ofrivilligt kunna göra skada genom att
meddela oriktiga uppgifter, sådana fall att förtiga,
då dylika inrättningar till prejerier begagna den
makt, som deras ställning lägger i deras händer.
D. D.*
Kreditaftal, jur., af tal, som innebär beviljande af
kredit (se d. o.) och alltså berättigar ena parten
att först efter någon tids förlopp fullgöra sin
prestation. Betydelsen af uttrycket kreditaftal är
emellertid icke fullt bestämd. Särskildt användes
det mindre gärna, då fråga är om prestationer, som
afse annat än betalning af en summa penningar. Ett
kreditaftal kan gå ut på återbetalande af ett
belopp, som gäldenären vid aftalet får mottaga (f
ö r-sträckning); det kan också förplikta honom att
utge valuta för någon annan af motparten fullgjord
prestation (exempelvis kreditköp); det kan vidare
innebära medgifvande af kortare eller längre tids
anstånd med betalningen af en redan (på hvilken grund
som helst) existerande skuld ("prolonga-tion"). Att
ränta vid kreditaftal utfastes, är van-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
