- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1243-1244

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreditanstalt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

funnits, nämligen Skandinaviska kreditaktiebolaget,
som enligt den ursprungliga planen skulle drifva
crédit-mobilier-affärer, men faktiskt mycket snart
öfvergaf dessa för att inskränka sig till egentlig
bankrörelse, samt Göteborgs handelskompani, som
grundades 1871, men 1878 måste med stora förluster
göra konkurs. På senare tid ha, särskildt i Tyskland,
de mer omfattande crédit-mobilier-anstalterna
af den äldre typen alltmer efterträdts af
s. k. emissionsbanker (se d. o. – i Sverige har genom
lag af 5 juni 1909 upprättandet af emissionsbanker
möjliggjorts, men ännu ingen sådan kommit till stånd),
hvilka jämte (finansierings- och) emissionsverksamhet
äfven idka vanlig bankrörelse. Vid sidan af dessa
emissionsbanker ha vidare, efter förebilden af det
ofvannämnda Société générale och liknande anstalter,
uppstått flera finansieringsbolag (dels af mer
allmän art, dels för speciella branscher), som
karakteriseras af en mer varaktig förbindelse med de
af dem finansierade företagen och hufvudsakligen blott
med dessa göra kreditaffärer, men ej bedrifva allmän
depositions- och kontokurantverksamhet. Jämte dessa
själfständiga finansieringsanstalter finnas också
åtskilliga osjälfständiga sådana, som upprättats af
banker eller industriella och kommersiella företag
och fortfarande stå i beroende af dessa. Om det väl
ej kan förnekas, att äfven de nyare finansierings-
och emissionsföretagen, om också icke i så hög grad
som den äldre typen af crédit-mobilier-anstalter,
kunna lända näringslifvet till skada t. ex. genom
alltför djärfva börsspekulationer och lättsinnigt
stiftande af företag, måste det dock å andra sidan
medges, att den moderna utvecklingen af stordrift
och teknik oafvisligt fordrar möjlighet att utan
större tidsutdräkt få till stånd stora företag
med stora kapital, och att sålunda dessa moderna
finansierings- och emissionsanstalter, utan hvilkas
medverkan detta svårligen skulle kunna genomföras,
ha en mycket viktig ekonomisk uppgift att fylla. –
Kreditföreningar kunna ej uppföras som ett särskildt
slag af kreditanstalter, jämsides med de ofvannämnda,
emedan det för kreditföreningar gemensamma blott är
deras allmänna syfte (att förskaffa sina delegare
kredit på lämpliga och billiga villkor), men med
afseende på arten af deras rörelse äro de dels banker
i inskränkt bemärkelse, dels hypoteksbanker, dels
förena de båda dessa uppgifter, dels drifva de äfven
ett slags crédit-mobilier-rörelse genom att ge förlag
åt små affärsidkare; de äro nästan alltid därjämte
sparbanker. Se Folkbank och Hypoteksförening.
D. D. (Å. W:son M.)

Kreditbank. Se Bank, sp. 855.

Kreditéra, hand. Se K r e d i t, sp. 1234.

Kreditförening, nationalek. Se Kredit, sp. 1243.

Kreditförsäkring (se K r e d i t), försäkring,
hvarigenom försäkringsgifvaren ikläder sig garanti
för en fordrans betalning. Hittills har denna
uppgift kunnat förverkligas nästan endast med
afseende på med panträtt i fast egendom förenade
fordringar (se H y-poteksförsäkring). Däremot ha
de flesta inrättningar, som afsett att försäkra
andra slags fordringar, haft endast en mycket kort
tillvaro. Redan i början af 1700-talet uppdöko i
England förslag om sådana företag. Sedermera ha
dylika uppstått i England, Frankrike och Tyskland,
inen de flesta ha gått under, öfver hufvud är
kreditförsäkrings-verksamhet möjlig blott i förening
med en mycket

omfattande och noggrann soliditetsinformation. Många
anse dock en rationell kreditförsäkring
praktiskt outförbar eller hålla före, att sådan
försäkringsverksamhet är oändamålsenlig och
skadlig. De omständigheter, som tala för den
förra åsikten och som också utan tvifvel varit
anledning till, att så många försök i denna riktning
misslyckats, äro i synnerhet följande. Storleken af
faran, att en viss, ej genom säker panträtt tryggad
fordran icke kominer att betalas, är underkastad
täta förändringar. Den, som med rätta kan anses
solvent under normala tider, kan bli insolvent
under en kris. Riskerna äro ej någorlunda jämnt
fördelade på alla år, utan koncentrera sig på vissa
tidpunkter (kriser); i synnerhet denna omständighet
torde ha försvårat dylika företags bestånd. Man
saknar slutligen tillförlitliga hållpunkter för att
i hvarje fall bestämma riskens storlek. Skadlig kan
kreditförsäkringen anses vara därigenom, att utsikten
att erhålla fordringar betalda, äfven när gäldenären
blir insolvent, innebär en uppmuntran till vågade och
lättsinniga kreditaffärer. För öfrigt råder ganska
stor meningsskiljaktighet, t. o. m. i väsentliga
punkter, äfven bland dem, som anse kreditförsäkring
praktiskt möjlig och ändamålsenlig. De företag
af denna art, som f. n. finnas, tillämpa i
allmänhet det engelska systemet, enligt hvilket
en firmas hela omsättning försäkras, men blott
oförvållade och utomordentliga, d. v. s. en viss
procentsats öfver-stigande, förluster täckas.
D. D. (Å. W:sonM.)

Kreditiv (fr. lettre de créance, af lat. crédere,
sätta tro till). 1. Skrifvelse, hvarmed ett
diplomatiskt ombud styrker riktigheten af sitt
uppdrag. Krediti-vet 1. kreditivbrefvet utfärdas för
diplomater af de tre högre rangklasserna af suveränen
(statschefen), riktas till suveränen (statschefen) i
det land, som beskickningen gäller, och innehåller,
jämte önskan, att man "måtte sätta tro till"
sändebudet, uppgift om orsaken till beskickningen
samt om vidden af sändebudets befogenhet. Kreditivet
öfverlämnas af sändebudet till den främmande suveränen
(statschefen) i högtidlig audiens (naturligtvis med
undantag för hemliga sändebud). Först e-fter att
sändebudet sålunda fått öfverlämna sitt kreditiv,
börjar hans officiella verksamhet. Kreditiv för
diplomater af lägre rang utfärdas af och riktas
till vederbörande utrikesminister. Jfr R e k r e d
i t i v. - 2. Fullmakt att lyfta penningar till ett
visst belopp eller utan be-stämdt maximum (öppet
kreditiv); af bank eller annan penningmrättning
meddelad rättighet för någon att på vissa af banken
iettkreditivkon-trakt fastställda villkor mot en viss
af gift (k r e-ditivafgfft) under en bestämd tidrymd
efter behag i banken uttaga eller insätta penningar
till ett visst belopp, hvarvid ränta beräknas både
på debet-och kreditsidan, så att kreditivhafvaren i
själfva verket betalar ränta endast för det belopp,
som är uttaget (kreditivräkning, kassakreditiv -
jfr Bank, sp. 860); af bank eller bankir utfär-dadt
bref, som ger person rätt att hos utställarens däri
namngifna korrespondenter på andra orter uppbära
penningar intill ett visst belopp, när som helst
(inom en viss tid) och i hvilka poster, som önskas
(kreditivbref, resekreditiv). - 3. Statsr. I dagligt
tal, men ej i grundlagarna förekommande benämning på
de i Regeringsformen § 63 om-förmälda båda summor,
som under en statsreglerings-period skola vara för
konungen tillgängliga för oför-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free