- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1247-1248

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreditanstalt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1247

Kreibitz-Krell

1248

körer m. m.) samt författat bl. a. Allgemeinc
musik-lehre (1904) och Kontrapunkt (1908).’
E. F-t.

Kreibitz [kra’jb-], tjech. Chribskå, industristad
i norra Böhmen, distriktet Rumburg, vid bömiska
nordbanan. 5,040 inv. (1900) tills, med byarna Nieder-
och Ober-Kreibitz samt Neu-Kreibitz. Tillverkning
af linne- och bomullsvaror, glas, cikoria m. m.
(J. F. N.)

Kreil [kra’jl], Karl, österrikisk astronom,
meteorolog, f. 4 nov. 1798 i Ried, d. 21 dec. 1862,
tjänstgjorde sedan 1826 vid observatorierna i Wien,
Milano och Prag, för hvilket sistnämnda observato-rium
han blef föreståndare 1845, och kallades 1851 till
Wien att där upprätta och förestå en centralanstalt
för meteorologi och jordmagnetism, hvarjämte han blef
professor i fysik vid därvarande universitet. Bland
K:s skrifter må nämnas Vber die natur und bewegung
der kometen (1843), Magnetische und geo-graphische
ortsbestimmungen im österreichischen kaiserstaat
(1846-51), Einfluss des mondes au f die magnetische
deklination (1852) och Uber den einfluss des mondes
auf die intensität der horizontalen kompo-nente der
magnetischen erdkraft (1853). K. redigerade 1842-45
"Astronomisch-meteorologisches jahr-buch fur Prag"
och 1854-61 "Jahrbiicher der k. k. centralanstalt
fur meteorologie und erdmagne-tismus".
(B-d.)

Kreis [kra’js], ty., förv. Se K r e t s.

Kreis [kra’js], Wilhelm, tysk arkitekt, f. 1873 i
Eltville, sedan 1908 direktor för Kunstgewerb-schule
i Düsseldorf, har lämnat ritningar till
utställ-ningsbyggnaden i Dresden 1901, till
omkr. 40 "Bis-marckspelare", till interiörer m. m.
G-g N.

Kreisau [kra’jsali], by och riddargods i
preussiska reg.-omr. Breslau (Schlesien). Där
ligger fältmarskalken Moltke begrafven.
J. F. N.

Kreishauptmannschaft [krajs-], ty Se Regeringsområde.

Kreisler [kra’js-], Fritz, österrikisk violinist,
f. 1875 i Wien, elev af Hellmesberger och Massart,
har på vidsträckta konsertresor (Stockholm
1908, 1909) vunnit anseende som en virtuos med
ypperliga egenskaper. Han är bosatt i London.
E. F-t.

Kreittmayr [kra’jtmajr], Alois Wiguläus von, friherre,
bajersk statsman och rättslärd, f. 1705, d. 1790,
blef 1749 vice kansler och konferensminister samt 1758
verklig geheimekansler. Honom tillhör förtjänsten
af tre af 1700-talets yppersta lagkodifikationer:
"Codex juris criminalis bava-rici" (1751), "Godex
juris bavarici judicialis" (1753) och "Codex
Maximilianeus bavaricus civi-lis" (1756), som han
därjämte kommenterade. En staty öfver honom restes
1845 i München. Jfr biogr, af A. von Bechmann (1896).

Kreittonit, miner., en spinell-art från Bodenmais af
sammansättningen (Zn, Fe, Mg) O . (Al, Fe)2 03.

A. Hng.

Krejare, skpsb., ett fordom brukligt, mindre
last-iartyg. Uti F. H. af Chapmans planschverk
"Archi-tectura navalis mercatoria" (1768) förekommer
en ritning öfver ett dylikt fartyg. Detta var 22
m. långt, 5,6 m. bredt och 2,i m. djupgående,
hade ett deplacement af 82 ton samt var
tackladt med tre master, å hvilka fördes mesan,
storsegel, stortoppsegel, f ock, förtoppsegel,
klyfvare och jagare (se fig. å sp. 1248).
J. G. B.*

Krek, Gregorij, slavist, f. 1840 i Krain, d.

1905, blef docent i Graz 1866 på afh. Die nominale
flexion des adjektivs im alt- und neuslovenischen,
utnämndes efter en studie Uber die wichtigkeit
der sla-vischen traditionellen literatur als
quelle der my-thologie 1870 till e. o och 1875
till ord. professor vid universitetet i Graz Hans
förnämsta arbete är Einleitung in die slavische
literaturgeschichte und darstellung ihrer älteren
perioden (1874, ny förbättrad uppl. 1887).
. A-d J

Krejare.

Krelage, Ernst Heinrik, holländsk framstående
trädgårdsodlare, f. 1786 nära Osnabruck,
d. 1855, grundlade nära Haarlem en af de
mest bekanta odlingarna af blomsterlökar.
C. G. D.

Kréling, August von, tysk målare, skulptör, f. 1819 i
Osnabruck, d. 1876 i Niirnberg, studerade i Hannover
och i München under Schwanthaler och Cornelius
och blef 1853 direktor för konstskolan i Niirnberg,
som under hans ledning lyfte sig till en i Tyskland
allmänt erkänd hög betydelse. K., som var en ytlig,
men fantasirik konstnär, dekorerade teatern i Hannover
och utförde kartonger dels till glasmålningar
för kyrkor, dels till kejsarbilder på Burg i
Niirnberg (1870). Som bildhuggare utförde han Henrik
Posthumus’ af Reuss staty i Gera, Kepler-monumentet
i Weidelstadt samt en figurrik fontän för Cincinnati
i Amerika, För Goethes "Faust" utförde han omkr. 100
kompositioner (1871-76, i Sverige delvis kända genom
folioupplagan af V. Rydbergs Faustöfversättning
1876). Dessutom lämnade K. ritningar och modeller tih
konstindustriella föremål, pokaler och dryckeskannor
m. m. C. R. N. (G-g N.)

Krell (Crell), Nikolaus, kursachsisk kansler,
f. omkr. 1550, förstod som kurprinsen Kristians
guvernör så fästa sin lärjunge vid sig, att denne
vid sitt öfvertagande af styrelsen, 1586, utnämnde
honom till kansler och ledare af regeringsärendena. I
denna egenskap ådrog han sig mycket hat af adeln,
som betraktade honom som en uppkomling, och af det
ortodoxa lutherska prästerskapet, som ansåg honom
vara alltför tolerant. För att skaffa sig ett stöd
slöt K. sig därför till de hemlige kalvinisterna
i landet. Till deras undertryckande hade den
förra styrelsen utfärdat en konkordieformel; men
K. förklarade sig emot denna och lät utge en ny
katekes och en ny upplaga af bibeln med kalvinistiska
kommentarer (den s. k. "Crellska bibeln"). Då hans
gynnare 1591 dog, blef K. på ridderskapets begäran
häktad

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0656.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free