- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1249-1250

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreditanstalt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1249

Krematorium–Kremsier

1250

och insatt på Königsteins fästning. Efter en lång
och f orm vidrig process af rättades K. 1601. Jfr
F. Brändes, "Der kanzler C., ein opfer des
orthodoxis-mus" (1873), och B. Bohnenstädt, "Das
prozess-verfahren gegen den kursächsischen kansler
d:r Ni-colaus Krell 1591 bis 1601" (1901).

Krematorium (af lat. cremäre, förbränna),
lik-bränningsugn. Se Likbränning.

Kremenets (po. Krzemieniec), stad i ryska
guv. Volynien, nära gränsen mot Galizien. 16,534
inv. (1897), hvaraf flera tusen judar, i hvilkas
händer hela handeln ligger (hufvudsakligen
spannmålshandel på Odessa och Galizien).
(J. F. N.)

Krementjug, stad i ryska guv. Poltava, vid vänstra
stranden af Dnjepr och järnvägen mellan Charkov och
Nikolajev. 67,041 inv. (1897) tills. med förstaden
Krjukov på Dnjeprs andra strand. K. har 9
grek.-katolska kyrkor och 3 sekteriska, realskola
och många fabriker, särskildt kvarnar, sågar och
tobaksfabriker, samt stor handel med spannmål och
trävaror, salt, talg, ull o. s. v. Staden anlades
1571 och var 1765–89 hufvudstad i Nya Ryssland.
(J. F. N.)

Krementz, Philip p, tysk katolsk prelat, f. l
dec. 1819 i Koblenz, d. 6 maj 1899 i Köln, prästvigdes
1842, verkade 1848-67 som pastor vid S:t Kastors kyrka
i Koblenz, blef 1867 biskop af Erme-land, tillhörde på
vatikanska konsiliet 1869-70 den mot ofelbarhetsdogmen
motsträfviga minoriteten, men förkunnade sedan dogmen
i sitt stift och slöt sig i maj 1871 till dess tyska
försvarare. Han råkade 1872 i en långvarig konflikt
med preussiska regeringen, enär han exkommunicerade en
gammalkatolsk religionslärare i Braunsberg och ej utan
vissa förbehåll ville erkänna giltigheten af lagbudet
om statens samtycke som villkor för exkommunicering;
preussiska kultusministeriet innehöll därför ända till
1883 hans löneförmåner (temporalier). K. utsågs 1885 i
samförstånd med preussiska regeringen till ärkebiskop
af Köln och erhöll 1893 kardinalsvärdighet. Han
var ganska produktiv som teologisk författare. Jfr
biogr. af Höreler i "Vier charakterbilder aus
der jiingsten Kölner kirchengeschichte" (1899).
V. S-g.

Kremer (K r e m e r s), G e r h a r d u s. Se M
e r-cator.

Kremer, Alfred von, friherre, österrikisk
orientalist, ämbetsman, f. 1828, d. 1889,
gjorde 1849-51 forskningar i Syrien och
Egypten, blef efter hemkomsten professor i
vulgärarabiska vid poly-teknikum i Wien och
egnade sig sedan 1858 åt konsulsbanan. Han
blef 1872 ministerialråd och föredragande i
konsulatsärenden, kallades 1876 af kediven till
medlem af egyptiska statsskuldskommissionen och
var 1880-81 österrikisk handelsminister. Bland
K:s arbeten må nämnas Beilräge zur geographie
des nördlichen Syriens (1852), Mittel-syrien und
Damascus (1853), Ägypten. Forschungen ilber land
und volk (2 dlr, 1863), GcscMchte der herrschenden
ideen des islams (1868), Kultur-geschichle des
Orienls unter den chalifen (2 bd, 1875-77)
och editioner af flera arabiska tex-ter.
K. V. Z.

Kremershof [-håf], gods i Livland på Dünas vänstra
strand, midt för Riga. I floden utanför K. ligger
Kremersholmen, på hvilken sachsarna 29 april
1700 uppförde ett batteri mot Riga. Vid Karl XII:s
öfvergång öfver Düna 9 juli s. å. landade
svenskarna vid K., undandrefvo sachsarna
och intogo en af dem något högre upp vid
floden anlagd stjärnskans. När ryssarna 1710
belägrade Riga, byggde de retranchementer vid
K. samt anlade batterier på Kremersholmen.
L. W:son M.

Kremersholmen. Se Kremershof.

Kremersit Kenngott, miner., vattenhaltig klorid af
järn, kalium och ammonium i rubinröda oktae-drar;
från fumaroler på Vesuvius. A. Hng.

Kreml. Se Kremlj.

Kremla, bot. Se Krämla.

Kremlj (Kreml), ry., borg, citadell; stadsdel, som är
belägen i midten af en stad samt omgifven af murar
och grafvar. Flera ryska städer ha sådana befästa
delar. Den ryktbaraste är Kremlj i Moskva (se d. o.).

Kremnitz (ung. Körmöczbánya), kunglig fri
bergsstad i ungerska komitatet Bars, vid ungerska
statsbanan. 4,306 inv. (1900; tills. med befolkningen
i 7 byar, som höra till K., 8,906 inv.), tyskar,
slovaker, ungrare. Slott och franciskankloster, högre
realskola och flera fabriker. Stadens betydelse
hvilar i våra dagar mindre på traktens guld- och
silfvergrufvor, som årligen lämna omkr. 40 kg. guld
och 120 kg. silfver, än på det modernt inrättade
myntverket, där Ungerns alla mynt präglas. K. är
en af Ungerns äldsta städer. Det var den främsta af
landets bergsstäder. J. F. N.

Kremometer (af fr. crême, grädde, och grek. me’tron,
mått). Se Mjölkprofvare.

Kremon, befäst slott i Livland, 50 km. ö. om Riga,
vid Aaströmmen. K. underhölls för försvarsändamål
till 1683, då dess nedbrytning anbefalldes.
L. W:son M.

Kremonesare. Se G r e m o ne s a r e.

Kre^or-taYtari (af lat. er e’mor, saft, bottensats,
och ta’rtarus, alkemisternas namn på vinsten). Se
Vinsten.

Kre’mpe, stad i preussiska reg.-omr. Schleswig. 1,641
inv. (1905). K. är en gammal stad och var förr en
stark fästning, som efter lång belägring intogs af
Tilly 1628. Det gick tillbaka efter anläggningen
af Gliickstadt. J. F. N.

Krems, stad i Nedre Österrike, vid Krems’
inflöde i Donau, 60 km. v. om Wien. 12,551
inv. (1900). Högre gymnasium, högre realskola,
handelsskola, lärarseminarium, trädgårds- och
vinodlings-skola, museum, teater. Tillverkning
af senap, konjak, konserver, choklad, maskiner
m. m. Vinodling. Från K. erhålles det renaste slaget
af blyhvitt, s. k. kremshvitt. - K. är en urgammal
ort och har flera gånger belägrats. 19 mars 1645
intogs det af svenskarna under Torstenson efter fem
dagars belägring. J-
F. N. L. W :son M.

Kre’mser, E d u a r d, österrikisk kördirigent
och tonsättare, f. 1838 i Wien, sedan
1869 ledare af Wiener männergesangverein,
har komponerat visor, pianostycken,
operetter och omtyckta manskörer (däribland
bearbetningar af gamla nederländska folkvisor).
E. F-t.

Kremshvitt. Se Krems.

Kre’msier [-sir], tjech. Kromériz, stad i Mähren,
landskapet Hanna, vid March. 13,935 inv. (1900),
mest tjecher. K. är ärkebiskopens af Olmtitz
sommarresidens. Hans palats, som är omgifvet af stor
park och vackra trädgårdar samt innehåller tafvel-

Trycktden2/211 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

14 b. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0657.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free