Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kremsmünster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Kreosotkarbonat-Kresus
1254
dietetisk behandling på sanatorier e. d. ej
kan anlitas. Äfven vid luftrörslidanden och
lunginflammation försökes ibland kreosot. 1. P- T. C.*
2. C. G. S.
Kreosotkarbonat, kem. Se Kreosot.
Kreosotolja, kem. Se Fenol.
Krepera (af lat. crispäre, krusa), krusa, göra vågig;
ordet används stundom liktydigt med gof-f rera,
d. v. s. vecka, i fråga om tyg och papper; af frisörer
skiljes mellan krepering (med kre-pertång e. d.),
som åstadkommer smärre, och o n d u-1 e r i n g,
som gör större vågor. Se vidare K r e-v e r a.
Krepi^oma 1. Krepi’s (grek.; lat. crepldo), bygnk.,
det grekiska templets murade underbyggnad, omgifven af
kolossala trappsteg, vanligen tre till antalet. Den
inre kärnan af denna underbyggnad hette stereobät,
dess ofversta plan, från hvilken kolonnerna (styloi)
och väggarna reste sig, kallades s ty lo bä t.
Upk-*
Krepiner (fr. crépines, af crépe, krusflor),
svarf-vade eller annorlunda formade träknoppar
öfver-spunna eller öfverflätade med silke eller
kamgarn för att anbringas i breda fransar (s. k. k
r e p i n f r a n-s a r) och tofsar; ett slags
smala valkar, som inflätas i fruntimmershår.
(G. A. W.)
Krepinfransar. Se Krepiner.
Krepi’8. _Se K r e p i d o m a.
Krepitatiön (af lat. crepilärej knarra, rassla), med.,
betecknar åtskilliga knarrande eller rasslande ljud,
som uppstå vid flera olika sjukliga tillstånd. Så
kallas t. ex. vid benbrott det skrapande ljudet vid
brottytornas gnidning mot hvarandra för krepitation
. de fina rasselljuden i lungorna vid börjande
lunginflammation kallas krepiterande rassel.
F. B.*
Krepo’ng (fr. crépon, af crépe, krusflor), ett
något tätare tyg än krusflor, är tillverkadt
af kamgarn (antingen enbart eller blandadt
med silke, bomull eller lin) och väfdt i slät
bindning, men sedermera kreperadt liksom kräpp.
G. A. W.
Krepp. Se Kräpp.
Kreppvor, nord. myt., är enligt
Solsången (se d. o.) namnet på den
yngsta af hafsguden Njords nio döttrar.
Th. W.»
KresfVntes (grek. KQeaqpovrrjg), konung Aristo-machos’
son, var enligt sagan en af dorernas anförare på
deras vandring samt vid angreppet på Pelo-ponnesos
och erhöll af det intagna landet på sin lott
Messenien. Jfr D or er n a och Grekland, sp. 236 ff.
A. M. A.
Kre’silas, grekisk bildhuggare, var en yngre
samtida till Fidias, hvilken han besegrade i en
berömd täflan om en amasonfigur för Artemis’ tempel
i Efesos. K:s amason framställdes sårad, och på
grund däraf hänföras flera, till vår tid bevarade
eftcr-bildningar till detta hans original. Den bästa
af dem finnes på Capitolium i Rom. Berömd var ock
hans porträttbyst af Perikles, såsom motsvarande
det tillnamn af "den olympiske", som gafs åt den
atenske statsmannen. Efterbildningar finnas i Mimenen,
i London och i "Rom (Vatikanen). C. R. N.*
Kresmolög (grek. chresmolorgos), spåman,
orakel-tydare. - Kresmologi, konsten att förutsäga
kommande ting.
Kresol [-sal], kem. farm., metylfenol (CH3)C6H4OH,
förekommer i stenkols- och boktjära; de tre teoretiskt
möjliga kresolerna, orto-, meta- och para-kresol,
framställas emellertid till största delen ur mot-
svarande aminoföreningar eller sulfosyror. Parakre-sol
förekommer bland ägghviteämnenas
förruttnelse-produkter och (jämte ortokresol)
i urin, hufvudsakligen bunden vid svafvelsyra. En
oren blandning af de tre kresolerna jämte något fenol
(karbolsyra) utgör preparatet kresolum crudum, 1. r
å k r e s o l, en ljusare eller mörkare rödbrun,
klar, tjockflytande vätska med stark karbollukt och
neutral reaktion, tyngre än vatten och svårlöslig
däri, lättlöslig i sprit och eter. För att möjliggöra
framställning af en ej alltför utspädd vaftenlösning
af detta ganska kraftiga och tillika relativt
föga giftiga antisepticum och desinfektionsmedel,
framställdeb genom tillsats af al kalisapor preparatet
lysol, likaledes en mörkbrun vätska, som kan i
alla förhållanden blandas med destilleradt vatten,
utan att grumlas. Lösningen skummar och gör föremål
slippriga. I st. f. fabrikspreparatet lysol har i
svenska och andra farmakopéer upptagits Liquor kresoli
saponatus, kresolsåpa, som fås genom blandning af lika
delar såpa (sapo kalinns venalis) och rå kresol och
som väsentligen liknar lysol. Af kresolsåpa användas
för olika ändamål 0,2r,-10 proc. vattenlösningar.
H. E. C. G. S.
Kresolit (fr. crésylite), krigsv., ett i
Frankrike an-vändt brisant sprängämne, består
af nitrerad kresol (trinitrokresol) och liknar
pikrinsyra till såväl utseende som egenskaper.
G. af Wdt.
Kresolsåpa, farm. Se Kresol.
Kre’ssida, astron., en af småplaneterna.
Krest, ry., kors, förekommer ofta i ryska (äfven
geografiska) namn.
Krest, her. Se Gr est.
Krestomati (gr. chrestoma^héla, inhämtande af det
för en vetenskap nödvändiga; plur. chreslom<i’thétai,
utdrag af det bästa eller brukbaraste i författares
skrifter, af chresto’s, nyttig, duglig, och
manlha’néin, lära sig), "läsebok" (i motsats till
grammatiska regler) för inlärandet af ett främmande
spriik; samling af valda stycken ur mönstergilla
författares verk, ordnade för undervisningsbruk så,
att de erbjuda gradvis fäxande svårigheter, och med
öfvcrvikt för prosautdragen (jfr Antologi och E g a
n d e-rätt, sp. 1414).
Krestövoja (jfr Krest), pass. Se Kaukasien, sp. 1317.
Kresto’vskij. 1. Vsevolod Vladimiro-vitj K., rysk
romanförfattare, f. 1840, d. 1895, väckte uppseende
genom sin sensationella roman Peterburgskija
trusljoby (Petersburgs hålor, 1867). i E. Sues
stil. Hans följande romaner behandlade politiska
och sociala ämnen från den ryska hufvudsta-den
på 1860-talet, t. ex. Panurgovo stado och Dvé
sily (Två krafter, 1875), riktade mot den polska
rörelsen, och den likaledes med reaktionär tendens
skrifna Tma egipetskaja (Egyptiska mörkret,
1889), mot judarna. Från kriget 1877-78 skref han
korrespondenser, utgifna i bokform 1885, och sitt
deltagande i amiral Lesovskijs eskader skildrade han
i "Russkij vjestnik" 1882. 1892 blef K. redaktör för
det officiösa dagbladet "Varsjavskij dnevnik".
2. V. Krestovskij, pseudonym för fru Sajontjkovskaja
(se d. o.), l o. 2. A-d J.
Krestzy, kretsstad i ryska guv. Novgorod vid Cholova,
en biflod till Msta, 11 km. ö. om sjön limen. 3,153
inv. (1897). I K. finnes ett kejserligt palats.
J. F. N.
Krésus 1. K r o i s o s (grek. KgoToos, lat. Croesus),
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
