- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1297-1298

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma användas, alltefter vattendjupet, flytande stöd,
pontoner, eller fasta stöd, bockar, öfvergång öfver en
krigsbro skall ske lugnt och tyst med marsch i otakt;
kavalleri alltid i skridt och vid stark blåst eller
sjögång afsuttet. Enär krigsbro-materielen städse
skall vara till hands under operationerna, måste en
slagen krigsbro, om förbindelsens vidmakthållande är
af nöden, snarast möjligt ersättas af en fältbro
(se d. o.). Jfr Bock, sp. 848 o. fig. 1-4,
Broslagning och Militärbroar.

L. W:son M.

Krigsbrokolonn, förut Krigsbryggekipage, Broekipage,
Krigsbryggträng och Broträng, krigsv., en för viss
normalbrolängd afsedd materielmängd med fordon och
hästar m. m. Krigsbrokolonnen sammansättas olika i
olika länder och ingår äfven till olika antal i en
arméfördelning, resp. armékår. I Tyskland finnas
sålunda kårbroträng (2 bock- och 26 pontonvagnar,
alla 6-spända, 2 skanstygs-, l sprängmedels- och 2
förrådsvagnar, alla 4-spända, och l 2-spänd packvagn)
samt divisionsbroträng (2 bock-, 6 ponton-, l förråds-
och 4 skanstygsvagnar); Österrike har per armékår 3
normalekipage (8 underslags-, 4 bock-och 2 verktygs-
och packvagnar) och ett i 2 divisionsbrokolonner
delbart lätt ekipage (8 underslags-, 8 plank- och 4
bock-vagnar); Frankrike har kår- och armébrokolonner,
af hvilka den förstnämnda delas i 2 divisioner å
18 och l reserv å 4 vagnar; i Ryssland medföras
per armékår 2 brokolonner och l pontonpark;
o. s. v. I Sverige afses en krigsbro-kolonn för
hvarje arméfördelning, och kolonnen, som består af
129 man personal, 121 hästar och 32 fordon, kan delas
i 2 afdelningar, hvardera om 2 brosektioner och 1
parksektion; en brosektion delas
i 2 halfsektioner, hvardera om 1 bock-, 1 stäf-
ponton- och 1 mellanpontonvagn; en parksektion
innehåller 1 reservpontonvagn, 1 verktygsvagn och
2 lifsmedelsvagnar. Se vidare Krigsbro och
Krigsbromateriel.

L. W:son M.

Krigsbromateriel, all den på förhand tillverkade
bromateriel, som medföres i fält för att möjliggöra
hastigt öfverbroande eller öfverskeppning af
vattendrag. Den utgöres af pontoner, vanligen af
stålplåt, som flytande stöd, bockar, vanligen
tvåbenta, som fasta stöd, underslag, plankor
och of verslag in. m. för broningen, rodd-
och förankringsmateriel m. m. Till den svenska
krigsbrokolonnen höra 10 stäfpontondelar,
8 mellanpontondelar, 8 bockar, broning för 12
mellanstycken i normalbro, 9 ankare, 9 ankartåg,
32 fästpålar, 54 åror, 18 båtshakar, 52 dragtåg,
32 ledtåg, 256 surrtåg, diverse utstaknings-och
belysningsmateriel samt verktyg m. m. Om såväl bockar
som pontoner kunna användas som stöd, kan med en
krigsbrokolonns materiel slås normalbro af högst 72
m. längd, förstärkt bro af högst 48 m. längd, smal
bro af högst 96 m. längd och, om strömhastigheten
medger användandet af äfven oförankrade pontoner,
spång af högst 124 m. längd. Med samma materiel kunna
byggas 4 fyrdeliga eller 3 sexdeliga eller 2 åttadeliga
eller 1 sextondeligt koppel.

L. W:son M.

Krigsbruk, folkr. Se Folkrätt och Krig, sp. 1286.

Krigsbryggekipage, Broekipage [-paj]. Se Krigsbrokolonn.

Krigsbryggträng. Se Krigsbrokolonn.

Krigsbyte. Se Byte 2 och Krig, sp. 1289 -90.

Krigsdagbok kallas den dagbok, som efter särskildt
formulär skall föras vid alla trupper ända
ned till kompanier och vid militära anstalter
i krig och som lägges till hufvudsaklig grund
för skildringen af krigets historia. Dagboken
åtföljes lämpligen af operationsöfversikter,
strids berättelser och andra handlingar.

C. O. N.

Krigsdala, oriktigt sockennamn. Se Kristdala.

Krigsdans. Se Dans, sp. 1312.

Krigsdepartement, en i Regeringsformen (§ 15)
förekommande benämning på Landt- och Sjöförsvarsdepartementen.

Krigsdeputationen. Se Deputation, sp. 169.

Krigsdomstol, särskild brottmålsdomstol, som
har att upptaga åtal mot dem, som lyda under
Strafflagen för krigsmakten, för brott, som är i
nämnda lag be-lagdt med straff, äfvensom de öfriga
brottmål, som äro angifna i § 18 af k. förordn, om
krigsdomstolar m. m. 11 juni 1868. Lägsta domstol
vid krigsmakten utgöres af krigsrätt, andra
domstol eller öfver-domstol är Krigshofrätten
eller, i vissa fall, öfver krigsrätt, öfver
dessa står Högsta domstolen, såsom i grundlagen
är stadgadt. Härtill kommer ståndrätt, som må
i vissa fall förordnas. Bestämmande grund för
dessa domstolars sammansättning är grundsatsen,
att den åtalade skall dömas af sina likar. Därför
är det öfvervägande antalet ledamöter i krigsdomstol
militärer, och därför är äfven i § 20 Regeringsformen
stadgadt, att 2 militärpersoner af högre grad, som
konungen utser och förordnar, böra, med domarjäf
och ansvar, i fredstid öfvervara och rösta öfver
mål, som från krigsdomstolarna dragas under Högsta
domstolens, pröfning. Under krig skall enligt § 20 i
R. F. förhållas med utöfningen af konungens domsrätt
i dessa mål efter krigsartiklarna. Härom finnes i nu
gällande krigslagar intet bestämdt, utan må således
bero på särskild lagstiftning. Jämte krigsdomstol
ega äfven vederbörande chefer eller befälhafvare
bestraffningsrätt öfver underlydande. (Jfr
Disciplin och Krigslagar.) Det åligger dock
krigsdomstol att öfvervaka det sätt, hvarpå denna
extraordinära bestraffningsrätt handhafves (jfr §
154 i Strafflag för krigsmakten, af 7 okt. 1881),
och upptaga besvär, som däröfver anföras.

H. L. R. (E. K.)

Krigsexpeditionen, den redan i Karl XII:s
kansli-ordning af 1713 införda afdelning af rikets
kansli, genom hvilken krigsärenden bereddes. I
spetsen därför stod sedan 1719 en statssekreterare,
och denne var sedan 1809 som föredragande af
krigsärenden led. af statsrådet. Till hans
föredragning hörde, utom i kommandomål (se
d. o.), både landt- och sjöförsvarsärenden, men
öfver de senare fördes dock 1824–39 särskildt
registratur inom expeditionen. I sammanhang med
departementalstyrelsen s införande upphäfdes 1840
Krigsexpeditionen, och de ärenden, som dittills
tillhört dennas handläggning, fördelades på Landt-
och Sjöförsvarsdepartementens kansliexpeditioner
(se vidare Kansli). (S. B.)

Krigsfartyg. Se Örlogsfartyg.

Krigsfiskal är enligt k. förordn, om krigsdomstolar
och rättegången därstädes 11 juni 1868 allmän åklagare
vid krigsöfverdomstol. Vid Krigshofrätten utnämncs
han af konungen, men, där öfverkrigsrätt finnes,
förordnar högste befälhafvaren särskild

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free