- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1301-1302

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigshofrätten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1301

Krigshofrätten

1302

preussiska och österrikiska generalstabernas
krigshistoriska af delningar lämnat värdefulla bidrag
hvar till sitt lands krigshistoria, den preussiska
genom framställning af krigen 1864, 1866 och 1870-71
samt af ’Fredrik II:s krig m. m., den österrikiska
genom skärskådande af 1859 och 1866 årens krig samt af
prins Eugens fälttåg, österrikiska tronföljdskriget,
kriget mot franska revolutionen och kriget 1809, och
franska generalstaben har sedan början af 1900-talet
bearbetat 1870-71 års krig samt revolutionens och den
napoleonska tidens krig. Svenska generalstaben har
följt exemplet genom framställningen af 1808-09 årens
krigshändelser, danska generalstaben genom skildringen
af Stora nordiska kriget och ryska generalstaben
genom bearbetning af rysk-japanska kriget m. m. -
Krigshistorien i hela sitt sammanhang har blifvit
behandlad af svenske cfversten E. F. W rån g el
(d. 1896) i "Krigshistoriens grunddrag", af norske
öfverstelöjtnanten Sch n i ti er i "Almindelig
krigshistorie", ryske generalen furst Golitsyn
(Galitzin) i "Allmän krigshistoria" (öfv. till tyska
och svenska), tyske professorn Delbriick i "Geschichte
der kriegs-kunst im rahmen der politischen geschichte"
m. fl. Enskilda perioder ha blifvit bearbetade af
tyskarna K au si er (1820-40-talet), R u-stow,
v. Lettow-Vorbeck, Jahns, Kunz, Ho enl g, York
v. Wartenburg (Napoleon I), B o g u s l a w s k i,
österrikarna A n g e l i och v. Binder-K rieglstein
(1700-talet), schweizaren L e c o m t e, fransmännen
M. Dumas, Foy (napoleonska tiden), Rousset, danske
öfver-sten J e n s e n, ryske generalerna L e e r och
K u r o-p a t k i n (i arbetet "Rysslands krig sedan
Peter I") m. fl. Sjökrigets historia har skildrats
af amerikanen Mahan i "Sjömaktens inflytande på
historien" (svensk öfv. 1900-01). - Den svenska
krigshistorien har ända till våra dagar blifvit ganska
litet bearbetad. Om man frånser de tyske författarna
B. P h. von Chemnitz (d. 1678) och E. von Pufendorf
(d. 1689), hvilkas arbeten dock mera tillhöra den
allmänna historien än krigshistorien, har egentligen
endast J. M a n k e 11 (d. 1897) bearbetat den svenska
krigshistorien i allmänhet, i "Berättelser om svenska
krigshistoriens märkvärdigaste fältslag" (1857-59),
hvilken skildring dock omfattar endast tiden 1630-77,
"Finska arméns och Finlands krigshistoria" (1870) samt
"Svenska krigens och krigs-inrättningarnas historia",
till 1611 (1890-1903). Enskilda krig och krigsperioder
äro särskildt skildrade. Så t. ex. har G. Fr. W e s
11 i n g skildrat Nordiska sjuårskrigets historia
(1879-80), G. B j ör-lin Johan Baners fälttåg
(1908-10), N. W i-m a r s o n kriget i Tyskland
1675-79, A. S t i 11 e delar af Karl XI:s och Karl
XII:s krig, G. Nordberg (d. 1744) i "Konung Karl
XII:s historia" (1740) gett en öfversikt af samme
konungs krig. Oscar Fredrik (konung Oskar II) lämnade
"Några bidrag till Sveriges krigshistoria åren 1711,
1712 och 1713" (Vitt. hist. o. ant. akad:s handl.,
22:a, 24:e och 25:e d., 1861, 1864, 1867). Dansken
Kr. Sarauw (d. 1900) har skildiat Karl XII:s krig
(1880), och bidrag till Karl XII:s krigshistoria ha
lämnats af E. C ar l s o n (d. 1909), H. H j ä r n e,
K. Hallendorff och H. U d d gren. N. A. Tengberg
(d. 1870) har lämnat "Bidrag till historien om
Sveriges krig med Ryssland åren 1741

-43" (1857, 1860), G. von Se h an tz (d. 1847)
skrifvit "Försök till en historia om det förra
pommerska kriget åren 1757-62" (1811) samt "Historia
öfver krigot mellan Sverige och Ryssland åren 1788-90"
(1817-18), G. B j or l in skildrat "Sveriges krig i
Tyskland åren 1805-07" (1882) och "Kriget i Norge
1814" (1893), och G. A. M ön t gom er y (d. 1861)
författat "Historia öfver kriget mellan Sverige och
Ryssland åren 1808 och 1809" (1842). Detta krig har
blifvit behandladt äfven af G. B j ö r l i n, C. 0. N
o r d e n s v a n samt af J. R. D a n i e l s o n
(på finska) och G. A. G r i-p e n b e r g. Ryssarna
Suchtelens (d. 1836) och Michailovski-Danilevskis
(d. 1848) arbeten om sistnämnda krig äro därjämte
öfverflyt-tade till svenska språket. Flera mindre
arbeten om samma krig finnas äfven. De svenska
regementenas historia är skildrad dels i särskilda
arbeten rörande ett och annat regemente (se R e
g e m e n t s h i s t o-ria), dels i J. Mankells
"Svenska regementenas historia" (1863) och i
H. 0. Prytz’ (d. 1909) "Hist. upplysningar om
svenska och norska arméernas regementer och
kårer jemte flottorna" (1867-70). Här bör ock
nämnas L. W:s ön Munthes "Kungl. Fortifikationens
historia" (1901 ff.). Sveriges sjö-krigshistoria
skildras af K. A. G y 11 e n g r a-nat (d. 1864),
"Sveriges sjökrigshistoria" (1840), som sträcker sig
t. o. m. 1790, P. 0. Bäckström (d. 1892), "Svenska
flottans historia" (1884), A. Z ettersten (d. 1909),
"Svenska flottans historia’’ (1890, 1903) samt
H. Wran-gel, "Kriget i Östersjön 1719-21" (1906),
m. fl. I A. Munthes "Svenska sjöhjeltar" (1899-
1910) skildras betydelsefulla episoder i Sveriges
sjö-krigshistoria under 1500-, 1600- och början
af 1700-talen. De flesta svenska krigshistoriska
verk röra sig emellertid på det rent historiska
området. C. O. N. Krigshofrätten, en domstol i andra
instans bland krigsdomstolarna. Sedan tidtals en
generalkrigsrätt, tidtals och senast 1774-91 en
afdelning af Krigskollegium handlagt som högre
instans mål tillhörande krigsdomstol, inrättades
genom en k. kung. 1791 Krigshofrätten att vara en
enda och allmän Öfver-domstol för krigsmakten till
lands och sjöss samt erhöll samma dag en särskild
rättegångsordning. Krigshofrätten upplöstes
några år därefter, men återupplifvades genom en
k. kung. 1797. I krigs-artiklarna af 1798 bestämdes,
att Krigshofrätten skulle utgöra öfverdomstol
under fredstid, medan under krigstid borde
förordnas särskilda öfverdom-stolar, för landtarmén
generalkrigsrätt och för flottorna öfverrätter. Nu
gällande k. förordn, om krigs-domstolar är af 11
juni 1868. Enligt denna förordning är krigshofrätten
andra domstol vid krigsmakten (§ 2). När konungen
sådant befaller, kan en särskild Öfverkrigsrätt
inrättas för armé, som är utom riket, eller för
flotta, som är stadd på sjötåg (§ 12), eller för
bägge gemensamt. Krigshofrätten är sammansatt af
fyra för tre år af konungen förordnade militära
ledamöter, nämligen en generals-person som ordf. och
tre regementsofficerare (bland dem minst en med
öfverstes grad) samt en af konungen utnämnd civil
ledamot, med titel krigs-h o f r ä 11 s r å d. Af de
tre regementsofficerarna skall en tillhöra flottan,
men de bägge öfriga armén. Jämte det Krigshofrätten
är öfverdomstol öfver krigsrätterna, upptager den
äfven omedelbart

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:26 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free