- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1315-1316

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsmedalj ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1315

Krigsskådeplats-Krigstribun

1316

distinktionskorpraler och blefvo fanjunkare
vid återgången till sina regementen under
regementsöfnin-garna, och att en särskild
reservofficerskurs, eller rättare två kurser,
med 3-4 månaders varaktighet tillkom för blifvande
reservofficerare. Krigsskolans nu gällande reglemente
är af 7 aug. 1907 (se Sv. förf.-saml. 1907, n:r 78).
C. O. N.

Krigsskådeplats, Krigsteater, kallas den del
af ett land, i hvilken ett krig föres och som
tages i anspråk för arméernas verksamhet och
underhåll. I fientligt land öfvertager inkräktaren
styrelsen och förvaltningen på krigsskådeplatsen,
tillgodogör sig dess hjälpkällor och ordnar
därstädes sina bakom armén erforderliga anstalter
och förbindelser med det egna landet, hvilket
betraktas som hemort. Vid försvarskrig i eget land
afdelas> såsom svenska fälttjänst-reglementet
föreskrifver, genom allmän kungörelse särskild
krigsskådeplats. Föres kriget på flera ställen,
kunna flera krigsskådeplatser afdelas. Den del
af krigsskådeplatsen, inom hvilken armén med
sina trupper befinner sig, kallas krigsort, den
återstående delen fältetappområde. Inom krigs-orten
befaller högste befälhafvaren eller bcfälhaf-varen
för den därstädes opererande härafdelningen, under det
fältetappområdet närmast står under etappchefen. Hela
landet utanför krigsskådeplatsen är att betrakta
som hemort, där vanliga förhållanden råda.^
C. O. N.

Krigsspel kallas en på en karta utförd krigsoperation
eller krigshandling, hvarvid trupperna föreställas af
brickor och figurer, gjorda i kartans skala. Enligt
den förutsättning, som uppställes af "ledaren",
göra vederbörande befälhafvare sina anordningar och
utge sina order. Dessa utföras på kartan, hvarvid en
händelse ger upphof åt en annan o. s. v., så länge
rörelsen fortsattes. Ledaren kan härvid ställa två
partier mot hvarandra eller ock själf utföra det
ena partiets roll. Alla slag af stridshandlingar
kunna utföras under form af krigsspel, då en karta
i stor skala (i Sverige l : 5 000) nyttjas, men
krigsspelet kan äfven användas för att framställa
ett helt fälttåg. Det kaDas då vanligen strategiskt
krigsspel och utföres på en karta i mindre skala (l :
100000). Krigsspelet sattes första gången i system
år 1821 af preussiska hof-krigsrådet v. Reisswitz
och dennes son, premiärlöjtnanten v. Reisswitz;
men det var först sedan man frigjort sig från
de bindande regler, hvilka skulle återge alla
i krig oberäkneliga händelser, förluster o. d.,
som man lyckades göra krigsspelet lefvande och
omtyckt. Efter 1870 har det kommit till användning
i de flesta arméer. Krigsspel nyttjades i Sverige
på 1830-talet, då en svensk krigsspclskarta utgafs,
brickor förfärdigades och en handbok i detsamma utkom
(Stockholm, "1830); men det föll snart i glömska
och upplifvades först i midten af 1870-talet, då
en ny svensk karta och en del krigsspelsmateiiel
förfärdigades genom Generalstabens försorg. Det
användes numera ganska flitigt som ett verksamt och
omtyckt utbildningsmedel. Flera handledningar finnas
rörande krigsspelet, den nyaste af Immanuel (svensk
öfv. 1904). - I fästningskrigsspelet söker man ge en
bild af fästningskriget och i s j ö-krigsspelet en
dylik af sjökriget. C. O. N.

Krigsspränggelatin [-jelatln], artill. Se S p r ä
n g-gelatin.

Krigsstyrka. Se K r i g s f o t.

Krigssång kallas hvarje sång, som har till uppgift
att förhärliga kriget eller ett visst krig eller
en särskild krigisk handling, att uppväcka och
underhålla en krigisk hänförelse ("La marseillaise",
"Die wacht am Rhein", "Björneborgarnas marsch"
m. fl.) eller endast att verka lifvande och muntrande
på soldaterna. Sångens betydelse som lifvande
element under krigstjänstens många pröfningar
får icke underskattas, och goda krigssånger äro
på grund däraf icke utan sin stora betydelse.
C. O. N.

Krigsteater. Se Krigsskådeplats.

Krigstelegraf kallas, till skillnad från telegrafen i
hemorten, de inom krigsskådeplats förekommande såväl
permanent som tillfälligt anordnade elektriska och
optiska förbindelserna. Den indelas i etapp-telegraf,
fälttelegraf och trupptelegraf (se dessa ord),
och till densamma räknas dels hären tillhörande
telegrafformationcr och anstalter, dels statens
och enskilda telegrafinrättningar med tillhörande
personal och materiel, hvilka vid afde-landet af
krigsskådeplats underställts krigstelegrafen, dels
förbindelsen mellan krigstelegrafen och telegrafen i
hemorten förmedlande öfvergångsstationer. Ledningen
af krigstelegrafcn utöfvas af armétele-grafchefen. -
Den elektriska telegrafen användes i krig första
gången på Krim 1854-55, såsom förbindelse mellan de
allierades olika högkvarter, och har sedan dess i
alla krig erhållit en alltmera ökad användning. Uti
Italien 1860-61 förekom första gången en för kriget
konstruerad telegraf materiel. I Sverige anskaffades
den första fälttelcgrafmaterie-len 1868, och ett
fältsignalkompani började uppsättas 1871. Numera
handhas den för kriget afsedda telegrafmaterielea
öfverallt af fälttelegraf-trupper. En särskild
afdelning af fälttelegrafen utgöres i några länder af
den s. k. bergs-telegrafen, med en för bergig terräng
särskildt lämpad utrustning. Jfr Ingenjörtrupper.
L. W:sonM.

Krigstillstånd kallas vanligen det tillstånd,
i hvilket en stat befinner sig under loppet
af ett krig, från mobiliseringens början till
fredsslutet, eller tills armén öfvergått till
fredstillstånd. En fästning förklaras enligt svenska
fälttjänstreglementet i krigstillstånd, när den är
belägen inom krigsskådeplats, eller när den f. ö. kan
anses vara af fienden hotad. Tillståndet innebär, att
kommendanten tager befälet öfver alla till fästningens
besättning hörande trupper och vidtager för dess
försvar erforderliga åtgärder. Hotas fästningen med
anfall, förklaras den i belägringstillstånd, då civila
myndigheter och personer äro skyldiga att efterkomma
kommendantens föreskrifter med hänsyn tfll fästningens
säkerhet, ordningens upprätthållande, underhållets
bestridande och erforderliga arbetens utförande.
C. O. N.

Krigstjänst, en krigsmans
tjänstgöring. Krigs-tjänstskyldjgheten
bestämmes i härordningen och kan grundas dels
på frivillig ofverenskomruelse (väjf-ning,
lega) om krigstjänsts åtagande för viss tid,
dels på allmän medborgerlig skyldighet att på
ett lagbestämdt sätt fullgöra den fosterländska
värnplikten samt genom deltagande i vapenöfningar
göra sig skicklig till krigstjänst. Se Beväring,
R o-tering, Rustning, Värfning och Värnplikt.
H.L.R.*

Krigstribun. Se Tribun.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free