- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1325-1326

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriminalpolitik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Besarabien till Donauförstendömena samt afstå från
att uteslutande utöfva skydd öfver dessa och
de kristne inom Turkiet. Donaufurstendömenas
organisation skulle ordnas af de kontraherande
makterna. Sjöfarten på Donau förklarades fri och
Svarta hafvet neutralt. Genom en särskild konvention,
fogad till fredsurkunden, förband sig Ryssland till
västmakterna att ej åter befästa Ålandsöarna. Krigets
följder synas obetydliga i jämförelse med dess offer,
ty det hade kostat England omkr. 24,000, Frankrike
63,500 och Ryssland nära 1/2 mill. man samt ofantligt
ökat de stridande makternas statsskuld. Men Turkiet
var räddadt. Ryssland, hvars anseende i Europa starkt
förminskats, gick till mötes ett skede af svåra
inre skakningar. Den, som för tillfället skördade
största vinsten af kriget, var fransmännens kejsare,
Napoleon III, hvars arméer kämpat med sådan ära och
som vid denna tid framstod som Europas mäktigaste
härskare. – Litt.: Kinglake, "The invasion of the
Crimea" (1863–87), Rousset, "Histoire de la guerre
de Crimée" (1877), de la Gorce, "Histoire du second
empire" (I, 10:e uppl., 1908), Borodkin, "Kriget
1854–55 på finska kusten" (1904), H. Friedjung,
"Der Krimkrieg und die österreichische politik"
(1906), och C. Hallendorff, "Förhandlingarna om
de skandinaviska rikenas neutralitetsförklaring
under Krimkriget" (i "Historiska studier tillegnade
H. Hjärne", 1908).
C. O. N. C. H. H.

Krimmer (uppkallad efter halfön Krim),
en ?äfd pälsimitation, hörande till samma
klass som astrakan (se d. o. 4), ehuru med
något smärre, men fastare hopkrusade lockar,
alltså mera liknande pälsverket persian.
G. A. W.

KrFmmitschau (Crimmitzschau), fabriksstad i
konungariket Sachsen, kretsen Zwickau, vid Pleisse, 14
km. n. v. från Zwickau. 27,609 inv. (1905). Realskola,
handels- och tekniska skolor. Bland fabrikerna intaga
ull- och vigognespinnerierna främsta platsen;
viktig är äfven tillverkningen af bomulls-
samt hel- och halfylletyger. Därjämte finnas
maskinfabriker, järngjuterier och färgerier m. m.
(J. F. N.)

Krimskaja (morbus tauriensis) kallades i
äldre tider en sjukdom, som härjade på Krim
och till större delen motsvarade lepra, den
egentliga spetälskan, möjligen äfven syfilis.
F- B-*

Kringelen. Se K ring en.

Kringelmaskin. Se pl. till art. B åkning.

Kringen 1. Kringelen, gård och bcrgpass i Bredebygden,
i Yaage socken, i Gudbrandsdalen iNorge). Se Skot t
e r t å ge t.

Kringen, Olav, norsk tidningsman, f. 1867, utvandrade
1887 till Nord-Amerika, där han vardt folkskollärare
och utgaf tidningar, och återvände 1897 till Norge,
där han varit ifrigt verksam som socialdemokratisk
journalist och broschyrförfattare.

Kringgående rörelse, krigsv., kallas hvarje rörelse,
som går ut på att utom synhåll för fienden föra en
trupp omkring honom i afsikt att anfalla honom från en
sida, där han icke väntar att bli anfallen. Vanligen
får endast en del af den tillgängliga truppstyrkan
utföra den kringgående rörelsen, under det återstoden
fortfarande binder fiendens uppmärksamhet. Dylika
rörelser äro mycket frestande för den obildade eller
ovane härföraren; men de äro förenade med stor fara,
ty fienden kan lätt besegra den ena .delen af armén,
medan den andra är borta, eller

ock framkommer den kringgående delen icke i beräknad
tid. Större säkerhet erbjuder en kringgående
rörelse, utförd af hela styrkan, om fienden icke
upptäcker densamma och ej själf kan kringgå den
kringgående. (Exempel: Napoleons tåg of ver Alperna
1800, hans framryckning mot Ulm 1805, andra tyska
arméns uppmarsch 17 aug. 1870, Mac Mahons framryckning
från Chålons mot Metz 21 aug. s. å.) C- O. N.

Kringsittande, bot. Se P e r i g y n.

Kringsjaa [-ja; jfr ty. rundschau,
eng. review. fr. revue], norsk tidskrift, som utkom
i Kristiania 1893-1910 med två häften i månaden och
innehöll ett populärt urval af öfversatta utländska
tidskrifts-ocli tidningsartiklar i vetenskapliga
ämnen.

Kringsjuka, veter., förekommer hos unga får, sällan
hos nötkreatur, och yttrar sig därigenom, att djuren
under några dagar tidtals anfallas af kramp, hvarunder
’de antingen gå omkring åt ena eller andra sidan
eller springa framåt ett stycke med nedsänkt eller
uppåt riktadt hufvud. Foderlusten är till större delen
eller alldeles borta, och lamhet i bakdelen uppkommer
ofta, hvarefter döden vanligen inställer sig inom
4-5 veckor efter sjukdomens utbrott. Orsaken till
sjukdomen är, att fåren å betet upptagit vid gräset
fästa leder efter en af hundens binnikemaskar,
Tccnia coenurus. De i dessa leder befintliga
äggen utkläckas i fårens tarmkanal. Yng-let, som
är försedt med sex hakar, vandrar ut i kroppens
delar, där det snart förgås, med undantag af dem,
som kommit till hjärnan eller ryggmärgen, där de
utvecklas till s. k. blåsmaskar. Det är dessa,
som genom det tryck de utöfva på hjärnan föranleda
ofvannämnda sjukdomstecken. Då ynglet intränger
i hjärnhinnorna och hjärnsubstansen, ger det
tipphof till ett ringa illamående, som vanligen
förbises. Först efter 3-6 månader, då den af ynglet
utvecklade blåsmasken tilltagit i storlek, uppträda
tecken till kringsjuka. Blåsmasken har vanligen efter
3 månaders förlopp uppnått storleken af en valnöt och
är då försedd med flera (ända till 200) hufvud till
förutnämnda binnikemask. Om en hund blir i tillfälle
att vid slakt af ett får, som lidit af kringsjuka,
förtära hjärnan, upplöses blåsan i tarmkanalen, och
från de s. k. binnikemaskhufvudena utväxa lederna,
hvarefter maskens utveckling är fullbordad. - Någon
behandling af kringsjukan kan ej med fördel vidtagas;
men till förekommande af sjukdomen böra de hundar
på en gård, hvilka man funnit lida af binnikemask,
antingen dödas eller erhålla maskfördrifvande medel,
och vid slakt af kringsjuka får böra hufvudena
efter dem brännas. Genom sådana åtgärder har man på
egendomar, där förr 10-20 proc. af de unga fåren dogo
af kringsjuka, kunnat minska sjukdomsfallen till 2
proc. C. A. L.*

Krinoider (Grinoidea), zool Se H å r s t j ä r-nor.

Krinolin (fr. crinoline, urspr. tageltyg, väfnad
med inslag af hästtagel, hvilken bl. a. nyttjades
till underkjortlar; af lat. crinis, hår), ett slags
underkjortel, bestående af glest sittande ringar
af fiskben, rotting eller fina stålfjädrar, som
utspänna klänningen, så att den får en klocklik
form och står ut vidt från kroppen. Detta hälso-
och skönhets-vidriga mod infördes 1855 i Frankrike
som en analogi till den under 1700-talets förra
del brukade styfkjorteln och härskade i Europa till
omkr. 1868. Jfr Dräkt, sp. 942 och fig. där.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free