Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallalkohol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1333
Kristallografi
1334
sådana tänkta linjer, som gå genom kristallens
midtpunkt och sluta i två midt emot hvarandra
liggande likvärdiga ytor, kanter eller hörn. Efter
kristallaxlarnas värde, antal och läge urskiljer man
sex olika system.
I. Alla axlar likvärdiga.
1. Tre lika långa axlar skära hvarandra under räta
vinklar, Reguljära systemet.
II. Axlarna af två slag (hufvudaxel och biaxlar).
2. Två likvärdiga axlar (biaxlar) skära hvarandra
under rät vinkel; den tredje axeln (hufvudaxeln),
större eller mindre än dessa, står vinkelrätt mot
desammas plan, Tetra-gonala systemet.
3. Tre likvärdiga biaxlar, liggande i ett plan,
skära hvarandra under 60°; den fjärde,
hufvudaxeln, större eller mindre än dessa, står
vinkelrätt mot biaxlarnas plan, Hexa-gonala systemet.
III. Alla tre axlarna olikvärdiga.
4. Alla tre axlarna skära hvarandra under räta
vinklar, Rombiska systemet.
5. Två olikvärdiga axlar skära hvarandra under sned
vinkel, den tredje korsar dessa under rät vinkel,
Monoklina systemet.
6. Alla tre axlarna skära hvarandra under sneda
vinklar, Triklina systemet.
Med symmetriplan förstås det plan, som delar en
kristall i två absolut lika hälfter, hvilka således
förhålla sig till hvarandra som spegelbilden till
föremålet. Efter den olika graden af symmetri förhålla
sig de nyss nämnda kristallsystemen på följande sätt:
I. Tre hufvudsymmetriplan 1. hufvudsnitt.
1. Tre mot hvarandra vinkelräta hufvudsymmetriplan
och sex dessas vinklar halfverande vanliga
symmetriplan, Reguljära systemet (= 9
symmetriplan).
IL Ett hufvudsymmetriplan.
2. Sex vanliga, mot hufvudsymmetriplanet
vin-kelräta symmetriplan, Hexagonala systemet ( =
7 s.).
3. Fyra vanliga, mot hufvudsymmetriplanet
vinkelräta symmetriplan, Tetragonala systemet (=
5 s.).
III. Intet hufvudsymmetriplan.
4. Tre vanliga, mot hvarandra vinkelräta
symmetriplan, Rombiska systemet (= 3 s.).
5. Ett vanligt symmetriplan, Monoklina
l. Monosymmetriska systemet (= 1s.).
6. Intet symmetriplan, Triklina l. Asymmetriska
systemet (= 0 s.).
En kristallyta kan ligga så, att den a) skär alla
tre axlarna, pyramidytor, b) skär två axlar, men
går parallellt (∞) med den tredje, prismaytor,
c) går parallellt med två axlar och skär endast
en, plan-par. De stycken af kristallaxlarna,
från midt-punkten räknadt, som afskäras af en
kristallyta, kallas ytans parametrar. Känner man en
ytas parameterförhållande, är i och med detsamma
ytans läge bestämdt. Som grundform tar man den af
mineralets kristallformer, som visar det enklaste
parameterför-hållandet.
Grundformerna äro inom de olika systemen de pyramider,
som kunde tänkas uppkomma därigenom, att ett plan
lägges genom kristallaxlarnas ändpunkter. För
det reguljära systemet blir grundformens
parameterförhållande a : a : a eller l : l : l,
för det
tetragonala a : a : c; hvarvid den kristallo-
grafiska konstanten blir = a/c; för det
rombiska systemet kan grundformens
parameterförhållande uttryckas med a : b : c,
hvarvid naturligtvis
de kristallografiska konstanterna bli två: a/b och c/b.
Om således a : b : c betecknar grundpyramiden hos
ett visst rombiskt mineral, så måste hvarje annan
med denna icke parallell pyramid hos samma mineral
betecknas med en koefficient framför en eller
flera af parametrarnas symboler, t. ex. a : b :
2c eller 6 a : 4 b : 3 c o. s. v., hvarvid dock
koefficienterna alltid utgöras af hela tal. a :
b : ∞ c betyder en yta med parametrarna a och b
liksom grundpyramidens, men som går parallellt med
axeln c, d. v. s. en prisma, under det ∞ a : ∞ b :
c betyder en ändyta, som skär endast axeln c, men
som går parallellt med de öfriga axlarna. Detta sätt
att beteckna en kristallyta med parametersymboler
här-rör från Weiss. Det ges emellertid också
andra be-teckningssätt. I st. f. Weiss’ a : b :
c, där koefficienten för alla parametrarna är l,
skrifver Naumann P; a:b:3c (Weiss) = 3P (Naumann);
i st. f. a : a : a (Weiss) skrifver Naumann O; a :
∞ a : ∞ a (Weiss) = ∞ O ∞ (Naumann) o. s. v. Ett
tredje beteckningssätt härrör eg. från Grassmann,
men kallas vanligtvis det Millerska. Enligt
detta upprepas ej axelförhållandet i symbolen, och
i st. f. koefficienterna själfva skrifvas dessas
reciproka värden, vanligtvis betecknade med h, k,
l, etc. och kallade indices. För att erhålla dessa
indices kan man antingen förvandla koefficienterna
till formen
1/x och skrifva de så erhållna tre nämnarna som
indices eller också i st. f. koefficienterna taga
dessas reciproka värden och bringa det så uppkomna
förhållandet till hela tal, t. ex. 2 a : 2 b :
3 c divideras
med 6 = 1/3 a : 1/3 b : 1/2 c, indices = 332, eller
i st. f. koefficienterna 2, 2, 3 tagas deras reciproka
värden 1/2:1/2:1/3, som efter multiplikation med 6
ge indices = 332. a : a : a (Weissmann)
= 111
(Miller); a : a : ∞ a (W.) = 1/1: 1/1 : 1/∞ = 110 (M.);
a : b : 3 c (W.) = 331 (M.) o. s. v. — Ofta förekomma
kristallformer, som framvisa endast halfva antalet
ytor i en annan kristall; en sådan kristall kallas
hemiedrisk (af grek. hemi-, half-, och he’dra,
yta) i motsats mot den med fulla antalet ytor
försedda holoedriska (af grek. ho’los, hel) och kan
tänkas uppkomma därigenom, att hvarannan yta hos den
holoedriska formen försvunnit. Om endast en fjärdedel
af den ursprungliga holoederns ytor utbildats,
uppkommer en tetartoedrisk (af grek. te’tartos)
fjärdedel) form. En särskild form af hemiedri
erbjuda de hemimorfa (af grek. morfē, form)
kristallerna, d. v. s. sådana, som ha olika utbildade
ytor i de båda kristalländarna. — De hittills
behandlade kristallerna bestå af endast en individ och
kallas därför enkla. Det finnes emellertid regelbundna
sammanväxningsformer af flera kristall-individer,
så att individerna lagrat sig antingen parallellt
med hvarandra eller i tvilling-ställning. Härvid
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
