Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiania ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
29 apr. förgäfves belägrade Akershus’ fästning. Först
efter 1720 började K. utveckla lifligare verksamhet,
särskildt på trävaruhandelns område, och vissa
patricierfamiljer (Collett, Anker, Leuch, Elieson,
Holter m. fl.) utmärkte sig genom hög bildning och
konstnärliga intressen under påverkan från brittiska
kretsar, med hvilka de underhöllo en fruktbringande
förbindelse. Särskildt i slutet af 1700-talet skapades
i de samhällslager, där magnaten B. Anker öfvade
starkt inflytande, en betydelsefull tradition,
som både bidrog till att främja den nationella
själfständighetsrörelsen och förberedde unionen med
Sverige. Som arkitektoniska minnesmärken från de
två första århundradena af stadens historia återstå
den s. k. "kommissariatsgaarden", i det närmaste
jämngammal med staden, den gamla krigsskolan (uppförd
1750), "palæet" (fig. 12; af B. Anker skänkt till
staten och till omkr. 1850 konungaresidens), den
ofvannämnda general Mangelsens gård och Frogners
hufvudgård. Sedan 1814 har staden raskt vuxit
och utvecklats. Efter de stora koleraepidemierna
på 1830- och 1850-talen har den varit skonad
från härjande farsoter. Ang. de under senare tid
utförda försvarsanstalterna vid anmarschvägarna till
K. österifrån se Glommenlinjen och Gränsfästningarna
samt vid Kristianiafjorden se Dröbaksund.
Litt.: L. Daae, "Det gamle Christiania
1624–1814" (2:a uppl. 1891), A. Collett, "Gamle
Christianiabilleder" (2:a uppl. 1909) samt de båda
arbetena "Femtiaarsberetning om Christiania kommune
for aarene 1837–1886" och "Statistisk aarbog for
Kristiania by" (1–23 årg., 1909).
O. A. Ö. L. W:son M.
Kristianiadalen, förr Akersdalen, kallas den
halfcirkelformiga dalsänka, hvari Kristiania
ligger. Den skiljes från Bærum, Nordmarken och
Skedsmo af en rad höjdsträckningar med olika namn,
såsom Voksenkollen, Holmenkollen, Vettakollen
(vid dess fot Gaustads sinnessjukvårdsanstalt),
Tryvandshöiden, Grefsenaasene, och öfvergår mot
ö. i Ryenbjergene och Egeberg. Dalen genomflytes af
Frognerelven, Akerselven, med största vattenmassan,
och Loelven, och är delvis full af villor och
förstadshus. Från åtskilliga utsiktspunkter har man
ett härligt panorama, t. ex. från Kongevillaen på
Voksenkollen, från sanatoriet ("Soria-Moria slot") och
hospitierna där och från Holmenkollen (se d. o.) samt
från Kristiania kommuns egendom Frognersæteren. Dessa
platser stå genom elektrisk bana (Holmenkollenbanan)
i förbindelse med Kristiania. Till Kristianiadalen i
mera vidsträckt mening torde äfven böra räknas öarna i
fjorden, bland hvilka må nämnas Hovedöen, halfön Bygdö
(se d. o.) med kungsgården, lustslottet Oskarshal
och folkmuseet.
O. A. Ö.
Kristianiafjorden, den största af södra Norges
fjordar, sträcker sig 95 km. från Hvalöerne och
Færder i s. upp till Nesodden, 7 km. från
Kristiania, och öfvergår härifrån mot ö. och
s. i den 22 km. långa Bundefjorden i Akershus
amt. En annan arm går från Horten väster ut förbi
Holmestrand upp i Sandebukten och fortsättes
vidare öster ut af Drammensfjorden (se d. o.).
O. A. Ö.
Kristiania stift (förr kalladt Akershus’ l. Agershus’
stift; se Akershus, sp. 421), ett af de sex stift,
i hvilka Norge är indeladt, omfattar jämte Kristiania
stad Akershus’, Smaalenenes,
Buskeruds samt Jarlsberg og Larviks amt. Det
består af 14 prosterier och 113 pastorat. Areal
26,520,95 kvkm. 697,970 inv. (1900). Det område,
som nu bildar Hamar stift, hörde till 1864 till K.,
liksom äfven Bamle och Nedre Telemarken, som numera
ingå i Kristiansands stift.
O. A. Ö.
Kristiania universitet (Det kongelige norske Frederiks
universitet, så kalladt efter sin stiftare, Fredrik
VI) inrättades 1811. Redan ett hälft århundrade förut
hade norska folket uttalat sin önskan om en sådan
själfständig vetenskaplig institution, och 1771
var biskop J. E. Gunnerus i Trondhjem sysselsatt
med förberedande organisationsarbete. Efter 1788
uppställdes krafvet på nytt, och planer framlades
af det 1790 i Kristiania stiftade topografiska
sällskapet. Men ett lyckligt resultat nåddes,
först då saken 1809 upptogs af Selskabet for Norges
vel, som lät anställa utredningar och genom grefve
Wedel-Jarlsbcrg underhandlade med danska regeringen,
som i resolutionen af 2 sept. 1811 bestämde, att ett
fullständigt universitet skulle inrättas i Norge
och erhålla en sådan organisation, att där ick^
blott skulle föredragas "de akademiska vetenskaperna
för de egentlige studenterna, som ha för afsikt att
utbilda sig till vetenskapsmän eller ämbetsmän,
utan äfven meddelas undervisning i allmännyttiga
kunskaper, lämpad för dem, som önska förvärf va sig
praktisk duglighet för det borgerliga lifvet". För
att anskaffa medel till universitetets grundläggning
öppnade Selskabet for Norges vel en subskription,
som vid slutet af 1812 hade inbragt 774,785 23/24
rdr kurant och 3,960 rdr sp. för en gång samt
12,619 3/4 rdr kurant, 748 3/4 tunnor korn och 235
7/s tunnor hafre i årligt bidrag. På förslag af en
1812 i Köpenhamn sammanträdande dansk-norsk kommitté
beslöts genast, att Kristiania - ej Kongsberg, som
man förut föreslagit - skulle bli universitetsstad,
och i k. bref af 10 apr. 1812 utfärdades närmare
bestämmelser rörande universitetets anläggning,
organisation och lärarpersonal. Universitetet trädde
i verksamhet 1813. Den första "examen artium"
(studentexamen) hölls i juni och juli s. å. Den
ursprungliga planen upptog 8 fakulteter: teologisk,
juridisk, medicinsk, filosofisk, matematisk,
naturvetenskaplig, filologisk-historisk och
statsekonomisk, hvar och en med 3 professorer,
utom den statsekonomiska som skulle ha 4. Därjämte
skulle finnas 2 lektorer i lefvande språk. Denna plan
följdes likväl icke. En redan 1815 af lärarkollegiet
utarbetad och af stortinget antagen stiftelseurkund
vägrades k. sanktion. Först efter många förhandlingar
kunde stortinget 1824 antaga de statuter, som
28 juli s. å. sanktionerades af konungen-söm
universitetets stiftelseurkund och med de ändringar,
hvilka den väsentligen genom lag af 17 sept. 1845
undergick, voro gällande till 1905. Genom denna
stadgades, att fakulteternas antal skulle vara 4:
teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk, den
sistnämnda innefattande de ursprungligen påtänkta
filosofiska, matematisk-naturveten-skapliga,
filologisk-historiska och statsekonomiska
fakulteterna. 1860 delades filosofiska fakulteten
i två, den historisk-filosofiska och den
matematisknaturvetenskapliga. Då universitetslärarnas
antal ökades - först 1848 hade det i den ursprungliga
planen tilltänkta antalet uppnåtts -, utnämndes de
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
