Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1397-1398 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiania ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stianopels socken, på ett i Östersjön utskjutande
näs (urspr. en ö), är en obetydlig plats med ringa
rörelse Och hade 1909 endast 88 inv. Taxeringsvärde
1,400 kr. å jordbruks- och 53,900 kr. å annan
fastighet (1909). Dess största märkvärdighet är
den gamla stadsmuren, uppförd 1603–06. Den är bäst
bibehållen på södra och västra sidan. Dessutom finnes
det s. k. norra bålverket, på hvilket nu står en
väderkvarn. Köpingen anlades 1600 af Kristian IV
af Danmark i närheten af den forna staden Avaskär
(se d. o.) och fick stadsprivilegier 1622 och
1648. 1637 befästes staden af danskarna. Sedan
det 1658 blifvit svenskt, iståndsattes dess
befästningar; 1663 bestämdes, att de genast
skulle rifvas, men 1670 och 1672 reparerades de,
och 1673 beslöts, att K. skulle ”konserveras”. 1676
fördes emellertid bestyckningen till Karlshamn. 25
sept. s. å. besattes det af svenskarna öfvergifna
K. af en från danska flottan landsatt styrka under
öfverstelöjtnant Lützow, som började iståndsätta de
halft raserade fästningsverken och gjorde K. till
en af snapphanarnas förnämsta stödjepunkter. 22
febr. 1677 nödgades Lützow dagtinga, fästningsverken
raserades, och borgarna befalldes flytta till andra
orter. 1678 utfärdades befallning, att intet enda
hus skulle få kvarstå. I det s. k. Kalmarkriget
öfverrumplade 25 juni 1611 prins Gustaf Adolf med
en mindre styrka K. – hans första vapenbragd – samt
tog eller förstörde danskarnas där samlade betydliga
förråd. – 2. Socken i Blekinge län, Östra härad. 9,048
har. 2,739 inv. (1909), hvaraf 88 i köpingen. K. utgör
ett regalt pastorat i Lunds stift, Östra kontrakt.
1. Wbg. L. W:son M.

Kristianopel, skans i Norge, anlades 1659 på
Knardal till Haldens försvar. K. ingick sedermera i
Fredrikstens befästningar.
L. W:son M.

Kristians amt, norskt amt, urspr. en del af
Akershus’, senare af Oplandenes amt samt upprättadt
1781 vid dettas delning och benämndt efter
den då regerande konungen, Kristian VII, gränsar
i n. till Romsdals och Söndre Trondhjems amt, i
ö. till Hedemarkens amt och Mjösen, i s. till Akershus’
och Buskeruds amt samt i v. till Nedre
Bergenhus’ amt. Areal 25,342,32 kvkm. 119,081 inv.
(1910). Mer än hälften af antalet är högland. Där
träffar man Norges största och vildaste fjällsträckningar,
Jotunheimen, Valdersfjällen, Rondane,
Dovre m. fl. En stor del af landet är obebodd och
delvis täckt af evig snö. Hufvudvattendraget
är Laagen. En del af sjön Mjösen tillhör amtet. I
judiciellt hänseende är amtet indeladt i 6 domsagor
och 32 härad. I ecklesiastikt afseende hör det till
Hamar stift. Där finnas två städer: Lillehammer
vid Laagens utlopp i Mjösen, och Gjövik, på
Mjösens västra strand.
O. A. Ö.

Kristiansand, stiftsstad i Kristiansands
stift, Lister og Mandal amt, Norge, säte för
stiftsamtman och biskop, är beläget på sydvästra
stranden af Otterälfven vid dess utlopp i
Nordsjön. 15,154 inv (1910). Domkyrka (altartafla
af E. Petersen), katedralskola, stiftsseminarium
och filial af Norges bank K. står genom den 1896
öppnade järnvägen till Byglandsfjord i förbindelse
med Sætersdalen. Medelvärdet af importerade varor
utgjorde 1901–05 7,539,200 kr., för 1909 9,381,600
kr., af exporten under samma tid resp. 11,450,000
kr. och 15,280,200 kr. (1909). Handelsflottan räknade
1908 82 fartyg om 51,844 ton, hvaraf 22 ångfartyg
med ett nettotonnage af 10,625 och 60 segelfartyg
med ett nettotonnage af 41,219 ton samt besättningar
af resp. 278 och 695 man. För stadens försköning har
det af general O. Wergeland

Situationsplan af Kristiansand. 1. Domkyrka. – 2. Rådhus. – 3. Postkontor och telegrafstation. – 4. Katedralskola. – 5. Stiftsseminarium. – 6. Norges bank. – 7. Järnvägsstation. – 8. Gasverk. – 9. Mekanisk verkstad.

stiftade Byselskab framgångsrikt verkat, och en
lokal turistförening har mycket bidragit till att
göra de vackra omgifningarna kända bland turister
och andra resande. I stadens park restes 1908
en staty af skalden Wergeland. K. har sitt namn
efter grundläggaren, Kristian IV, som 1641 på
väg till herredagen i Bergen ankrade i Flekkerös
hamn och på förslag af länsherren P. Rosenkrands
utsåg tomter för stadens anläggning på Storsanden,
lydande under gårdarna Grim och Eg. Behofvet af
en köpstad förefanns; men de stora privilegier på
angränsande lastageplatsers och Stavangers bekostnad,
hvarmed K. hugnades, förmådde ej skapa uppsving,
och folkmängden steg långsamt. Under det långa
kriget i början af 1800-talet hade K., särskildt
på grund af kaperierna, en glanstid framför Norges
öfriga städer. Först under sista decenniet har
staden fått nytt uppsving, trots förödande eldsvådor
1859, 1880 och 1892. K. har haft stor betydelse
för kustförsvaret, och de gamla försvarsverken
på Flekkerö och på Kristiansholm, Odderöen och
Lagmandsholmen m. fl. ha förebyggt fientlig ockupation
och brandskattning. Under 1600- och 1700-talen anlades
vid K. åtskilliga försvarsverk, såsom Kristiansholms
fort (1662–72) till skydd för östra hamnen, medelst
bro förenadt med fastlandet och efter skadorna genom
branden 1892 åter iståndsatt, samt batterier på
Lagmandsholmen (1892), Odderöen (s. ö. om staden),
Dybingsholmen, och 1801–12 batterier vid Sandviken,
Galgebergstangen och Grimsmarken m. fl. st.,
som bidrogo till, att ett engelskt anfall afslogs
1807. Flera af befästningarna raserades på 1830-talet,
och 1872 bestämdes, att alla verk på Odderöen samt
Galgebergstangens och Sandvikens batterier skulle
nedläggas och att Dybingsholmens skulle kvarstå
utan fortifikatoriskt underhåll. Den stora betydelse
K. eger dels för norska handelsflottan, såsom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>