- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1411-1412

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristianstad-Åhus järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommunicera direkt följande enskilda järnvägar:
Sölvesborg–Olofström–Elmhults järnväg 39 km.,
Kristianstad–Hässleholms järnvägar (linjerna
Kristianstad–Hässleholm, Kristianstad–Åhus och
Kristianstad–Elmhult) tills. 111 km., Östra Skånes
järnvägar (linjerna Hästveda–Långebro–Brösarp med
bibana Färlöf–Strö, Eslöf–Tollarp–Kristianstad och
Tollarp–Åhus) inalles 138 km., Hässleholm–Markaryds
järnväg 31 km., Hälsingborg–Hässleholms järnväg 55
km., Skåne–Smålands järnväg (Kärreberga–Värnamo)
48 km., Ängelholm–Klippans järnväg 26 km.,
Klippan–Eslöfs järnväg 16 km., Ystad–Eslöfs järnväg
14 km., Malmö–Simrishamns järnväg 33 km., hvartill
komma ytterligare följande enskilda järnvägar,
som ej stå i direkt anknytning med statsbanorna,
nämligen Ystad–Brösarps järnväg (Tomelilla–Brösarp)
30 km., Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs järnväg (Köpingebro–
S:t Olof) 38 km. och förutnämnda Blekinge kustbanor
(linjen Kristianstad–Karlskrona med bibanor) 27
km. Ystad–Eslöfs och Malmö–Simrishamns järnvägar
korsa hvarandra i Tomelilla, och Simrishamnsbanan
skäres af linjen Köpingebro–S:t Olof i Gärsnäs;
linjerna Tollarp–Åhus och Hästveda–Brösarp korsa
hvarandra i Efveröd. Den sammanlagda längden
af järnvägarna inom länet är 732 km., hvaraf
statsjärnvägar 126 km., enskilda normalspåriga
järnvägar 579 km. och smalspåriga 27 km. – Hemmantalet
å landsbygden uppges till 2,960 mantal och beräknas
för städerna till 22,5. Taxeringsvärdet 1910 var för
jordbruksfastigheter 169,766,300 kr. å landsbygden och
903,100 i städerna samt för annan fastighet 48,228,300
kr. å den förra och 32,732,800 i de senare, hvartill
kommer värdet af statens och menigheters fasta
egendom, taxerad å landsbygden till 16,586,500 kr. och
6,386,200 kr. i städerna. Fideikommissegendomar,
taxerade till 11,370,900 kr., innehades 1905 af 10
personer. Vid samma tid innehades af 111 inhemska
aktiebolag fast egendom taxerad till 15,07 mill. kr.,
hvaraf Hyllinge stenkols- och lerindustriaktieb. 1,44,
Karpalunds sockerfabriksaktieb. 1,43,
Maltesholms cementaktieb. 1,11, Ifö kaolin- och
chamottefabriksaktieb. 1,02. Af 26 utländska
undersåtar, som 1905 egde fastigheter inom länet,
taxerade till 1,47 mill. kr., voro 21 danskar, egande
0,87 mill. kr.

Länets omfång är nu, om ej afseende fästes vid
öfverflyttningar af socknar och sockendelar vid
gränserna, detsamma som bestämdes genom gränsreglering
1720, sedan detta och Malmöhus län 1719 blefvo skilda
län efter att från 1680 ha varit ett guvernement.
K. S. A. d’A.

Kristianstad–Åhus järnväg. Se
Kristianstad–Hässleholms järnvägar.

Kristiansund, stad i Nordmöre, Romsdals amt, Norge,
är byggdt på tre små öar, Kirkelandet, Nordlandet och
Indlandet, vid mynningen af Tingvoldsfjorden. 13,012
inv. (1910). K. är en bland Norges mest välmående
städer. De förnämsta näringskällorna äro handel, i
synnerhet med fiskevaror, fiske och sjöfart. Rymlig
och säker hamn. Medelvärdet af importen utgjorde
1901–05 2,9 mill. kr., för 1909 3,86 mill. kr.; af
exporten under samma tid resp. 11,4 mill. kr. och 12,8
mill. kr. 1908 egde staden 110 fartyg om 7,209 ton
och med en besättning af 615 man (däraf 32 ångfartyg
om 1,811 ton och med 197 mans besättning). Platsen,
där staden ligger, hette
förr Lille Fosen och var en tullstation
under Trondhjem till 1742, då den af Kristian VI
fick stadsprivilegier och sitt nuv. namn. 1801
byggdes till K:s försvar batterier, som 1808
förstärktes och tillökades, så att bestyckningen
då uppbringades till 54 pjäser. Försök, som 2
engelska fregatter 14 juni och 7 juli 1808 gjorde
att bemäktiga sig de i hamnen liggande fartygen
afslogos lyckligt. 1814 slopades befästningarna,
och 1829 fördes de sista kanonerna till Trondhjem.
O. A. Ö. L. W:son M.

Kristiansö (fordom Ertholmene), dansk grupp af
tre små skäromgifna klippöar i Östersjön, omkr. 18
km. n. ö. om Bornholm. De båda öarna
Kristiansholm och Frederiksholm äro bebodda (146 inv.,
som lefva af fiske, 1906); Gräsholmen är obebodd och
nästan utan vegetation, men en fredad tillflyktsort
för skaror af fåglar. Mellan de förstnämnda öarna,
förbundna genom en flottbro, finns en god hamn,
viktig som fiskar- och nödhamn, då dess norra del
är tillgänglig äfven för de största fartyg. På
Kristiansholm finns ett 29 m. högt fyrtorn. Namnet
K. fingo öarna efter en fästning, som anlades
där 1684 och utrymdes 1855. Urspr, voro de nakna
klippor. Den jord, som nu finns där, har till
största delen ditförts från Bornholm. På K. fanns
fordom statsfängelse.
E. Ebg.

Kristiansö, befästning i Norge vid Flekkerö (se
d. o.).

Kristian Tyrann. Se Kristian, skandinaviska konungar,
2.

Kristian Vilhelm, prins af Brandenburg,
f. 28-aug. 1587, d. l jan. 1665 i klostret Zinna,
valdes-1598 till administratör af ärkestiftet
Magdeburg efter sin fader, Joakim Fredrik, då
denne Öfvertog regeringen öfver kurfurstendömet
Brandenburg. K. V. kom i delo både med kapitlet
och staden, flydde 1629 undan Wallenstem till
Sverige, men vände med Gustaf II Adolf åter till
Tyskland. Han befann sig-i Magdeburg, då staden
intogs af Tilly (10 maj 1631), hvarvid han sårades
och tillfångatogs. Under fångenskapen förmåddes
han af jesuiterna att öf-vergå till katolicismen
(1632), hvarefter han sattes-på fri fot samt genom
Pragfreden (1635) fick sig tillförsäkrad en viss del
af stiftet Magdeburgs inkomster, som i westfaliska
freden (1648) ersattes med områdena Loburg och Zinna.
G. V. G.*

Kristi bloddroppar, ett namn på arter af Fuchsia
(se d. o.).

Kristi botbröder. Se Augustiner.

Kristi efterföljelse. Se I m i t a t i o ChristL

Kristiern, konungar. Se Kristian, skandinaviska
konungar, l och 2.

Kristiern Bengtsson. 1. Riddare och riksråd,,
deltagare i resningarna 1464 och 1469. Se
Oxenstierna. - 2. Riksråd, d. 1520. Se Oxenstierna.

Kristiern Johansson till örby, riksråd. Se-Vasaätten.

Kristiern Nilsson, drots. Se Vasa ät t en.

Kristiern Pedersen, dansk författare, f. omkr. 1480,
d. 16 jan. 1554, gick i Roskilde skola och var redan
1505 kanik i Lund. 1510 reste han till Paris, där
han blef magister 1511 och kvarstannade til! 1515
sysselsatt med viktiga arbeten. Han utgaf sålunda en
latinsk ordbok: Vocabularium ad usnm da-corum (1510;
nya uppl. 1514 och 1518), Peder Laa-les ordspråk
(1515) och Saxo Grammaticus’ Dan-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free