- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1427-1428

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristina ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven upptager hennes litterära arbeten. Af
äldre sammanfattande skildringar intager ännu
H. W. Grauerts "Christine königin von Schweden
und ihr hof" (2 bd, 1837–42) ett framstående
rum, och Ranke egnade åt K. i sitt berömda verk
"Die römischen päpste" en intressant studie. På
svenska har Geijer i "Svenska folkets historia"
och Fryxell i sina "Berättelser" behandlat K., den
senare ganska utförligt, men båda äro numera mer och
mindre föråldrade. Ett nytt uppslag i K.-forskningen
betecknade M. Weibulls i "Hist. tidskr." 1887,
188S införda studier "Om Mémoires de Chanut" (se
äfven hans afh. "Drottning Kristina och Klas Tott",
rektorsprogr. i Lund 1892). K. Bildt har gjort
K:s lif efter afsägelsen till föremål för ingående
studier. Hufvudarbetet är "Christine de Suède et le
cardinal Azzolino. Lettres inédites (1666–68) avec
une introduction et des notes" (1899). En episod af
hennes lif har han därjämte utförligt skildrat i
"Christine de Suède et le conclave de Clément X"
(1906). Hennes medaljer har han behandlat i "Les
médailles romaines de Christine de Suède" (1908),
och af hennes tänkespråk eller aforismer har han
utgifvit en ny upplaga under titeln "Pensées de
Christine" (1906). Dessutom märkes en rad uppsatser
på svenska och italienska (bl. a. i "Ord och bild"),
och i "Svenska minnen och märken i Rom" (1900)
har han egnat K. särskild uppmärksamhet. Under
titeln "La regina nomade" har E. Tegnér behandlat
K. efter afsägelsen ("Svenska bilder från 1600-talet",
1896). K:s tafvelgalleri och dess öden har O. Granberg
behandlat i "Drottning Kristinas tafvelgalleri på
Stockholms slott och i Rom" (1896) samt "Om kejsar
Rudolf II:s konstkammare och dess svenska öden och om
uppkomsten af dr. Kristinas tafvelgalleri i Rom och
dess skingrande" (1902). Om K:s tidigare förbindelser
med de lärde se H. Wieselgren, "Drottning Kristinas
bibliotek och bibliotekarier före hennes bosättning i
Rom" (Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., XIII); jfr
äfven E. Wrangel, "Sveriges litterära förbindelser
med Holland särskildt under 1600-talet" (1897). Om
hennes litterära verksamhet se E. Meijer i "Samlaren",
1884. Jfr bibliografi öfver hennes skrifter i "Kvinnan
inom svenska litteraturen" af S. Leijonhufvud och
S. Brithelli (1893). Om hennes vistelse i Antwerpen
och Bruxelles efter afsägelsen har C. Burenstam
samlat uppgifter bl. a. i den sällsynta skriften
"La reine Christine de Suède à Anvers et Bruxelles
1654–55" (1891). I "Sveriges historia intill
tjugonde seklet" har E. Hildebrand lämnat en
sammanfattande skildring af K:s regering och lif,
och af nyare utländska populära arbeten om K. kunna
anföras F. W. Bain, "Christina queen of Sweden"
(1890) samt I. S. Taylor, "Christina of Sweden"
(1910). Jfr f. ö. Setterwall, "Svensk historisk
bibliografi 1875–1900" (1907) och dess fortsättningar
i "Hist. tidskrift". – K. har utgjort ett omtyckt
ämne, både i och utom Sverige, för skönlitterär
behandling, som naturligtvis oftast kommit att gälla
de dramatiskt tacksammaste skedena af hennes lif,
t. ex. det, då giftermål med Karl Gustaf var å bane,
då Monaldesco mördades m. fl. Bland svenska vittra
arbeten om K. kan nämnas Gustaf III:s af Kellgren
versifierade skådespel "Drottning Christina"
(uppf. 1785), vidare dramer af K. F. Ridderstad
(1848), J. Stjernström (1855), Michaelson
(En skugga, 1900) och J. A Strindberg (1904),
en fantasi af K. D. af Skogman, "Drottning K:s
sista regeringsår" (1846), Topelius’ historiska
berättelsecykler "Fältskärns berättelser" och
"Stjärnornas kungabarn", Vilhelmina Stålbergs roman
"K." (1861), Elis. Kuylenstierna-Wensters roman
"Drottning Moi-même" (1910), dikter af Snoilsky och
V. v. Heidenstam. Utom Sverige har K. behandlats i
dramer af bl. a. H. Zschocke ("Graf Monaldeschi",
1803), de Reverony Saint-Cyr (1816), Griesel
("Monaldeschi", 1821), A. V. Pineux (1822),
L. von Zedlitz (1827), Bayard (1828, uppf. i
Stockholm, 1839), Brault (1829), Soulié (s. å.),
Alex. Dumas ("Stockholm, Fontainebleau et Rome",
1830), C. Bagger (1833), Cammarano (1841), von Vogel
(s. å.), H. Laube ("Monaldeschi", 1845), Casanova
(1849), Paul de Musset (1857), prins Fredrik
Vilhelm Georg Ernst af Preussen ("Umsonst!", 1870)
och Elisabeth von Berge (1873), och romaner af
van der Veide (1827), som utgjort grundvalen för
flera skådespel, L. Énault (1859), M. von Najmájer
(1881) och W. von Bülow ("Das weiberregiment am
hofe der Christina", 1900). – Af samtida författare
mottog K. ett stort antal hyllningsdikter; och i
M. de Scudérys roman "Le grand Cyrus" (1649–53)
finnas romantiserade skildringar från K:s hof (se
E. Wrangel, "Drottning K. och Le grand Cyrus", 1898).
3. (E. Ebg.) 4. Fr. W. 5. Ehd.

Kristina, svenska furstinnor. 1. K., dotter till
konung Inge d. ä., blef gift med storfursten i
Nov-gorod Mstislav Vladimirovitj samt moder till
Sigurd Jorsalafares och Knut Lavards gemåler. Hon
skall ha dött 1122. - 2. K. T y r g i l s d o 11 e
r, dotter till marsken Tyrgils Knutsson, blef 1302
gift med Magnus Ladulås’ son hertig Valdemar, som
dock omedelbart efter hennes faders fängslande (1305)
försköt henne. - 3. K. Karlsdotter, dotter till konung
Karl Knutsson i hans första gifte, blef 1440 gift
med danske riddaren Erik Eriksson (Gyllenstierna),
som därefter bosatte sig i Sverige och sedermera
äfven blef konung Karls hofmästare. Hon skall ha dött
omkr. 1493. 1-3. K. H. K.*

Kristina, Birger Jarls dotter. Se Folkungaätten,
sp. 793.

Kristina, dansk drottning. Se Kristina, svenska
drottningar 3.

Kristina, hertiginna af Holstein-Gntlorp,
dotter af landtgrefven Filip den ädelmodige
af Hessen och Kristina af Sachsen f. 1543,
d. 1604, var i sin ungdom nära att bli Sveriges
drottning, i det att Erik XIV under sitt oroliga
sökande efter en brud fäste sina tankar äfven vid
henne. GiftermAlsunderhand-lingarna började 1562, men
slutligen lyckades danske konungen Fredrik II göra
dem om intet. De herrar, som i febr. 1563 skickades
att uppgöra äktenskapskontraktet, blefvo i Köpenhamn
hindrade att färdas vidare, och senare öfversände
Fredrik till landtgrefven ett uppsnappadt friarbref
från konung Erik till drottning Elisabet i England,
afsändt medan underhandlingarna i Hessen som bäst
pågingo. I febr. 1564 gjorde landtgrefven slut på
frågan om giftermålet mod Erik. K. förmäldes s. å. med
hertig Adolf af Holstein-Gottorp och blef stammoder
för de holstcin-gottorpska regentätterna i Sverige
och Ryssland samt moder till Karl IX:s andra gemål,
Kristina. Fr. W.

Kristina, norsk drottning. Se Kristina, svenska
drottningar 3.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free