- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1487-1488

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krizanic ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1487

Krodegang-Krog

1488

under ledning af någon organisation, och täflingar
däri äro hos oss alldeles okända. Spelet bör helst
föras på en jämn, kortklippt gräsplan af rektangulär
form, 33 m. lång och 26 m. bred (se fig. 1). Gränserna
böra anges med hvit färg eller i marken

Fig. 2. Slag efter skedd krockering.

fastspikade linneband. En flagga med märke skall
placeras i hvartdera hörnet, 0,9 m. från hvardcra
sidolinjen, och inne på banan. Bågarna äro af rund
järntråd, icke mer än 1,3 cm. i diameter. Deras
höjd skall vara 0,3 m. öfver marken, då de äro
uppsatta. Enligt engelska regler skola de äfven vara

BI

.^"

r>

’\

O""

-o

Fig.. 3. Den i Sverige från början brukliga
krocketupp-! ställningen. A målpinne, B vändpinne.
(Klotet föres i i pilarnas
riktning.)

försedda med en "krona" (se fig. l o. 2). Enligt nyare
regler skall bågarnas antal vara 6, och den ordning,
hvari spelaren skall föra sitt klot genom

dem, kan vara varierande. Den vanligaste framgår
af fig. 1. Pinnarna äro två, en vändpinne och en
målpinne, båda af trä med en ungefärlig diameter
ofvanför marken af 4 cm. De skola mäta 0,45 m. öfver
marken och vara fast inslagna. Klubban kan vara af
hvilken vikt som helst. Dess hufvud måste vara af
trä och de båda ändplanen af detsamma skola vara
parallella och alldeles lika. Klotet skall mäta
8 cm. i diameter. Alla kloten skola vara af samma
vikt. De få icke väga mindre än 4,45 hg. och icke mer
än 4,e hg. samt skola vara märkta med ett blått, rödt,
svart eller gult band. I England är hvarje spelare
försedd äfven med ett litet märke af samma färg
som hans klot, hvilket märke flyttas från båge till
båge, hvartcfter spelarens klot avancerar. Krocket
spelas mellan två partier, hvilka spela växelvis,
hvarje sida bestående antingen af l eller 2 spelare;
alltså l mot l eller 2 mot 2. Blått och svart, rödt
och gult spela tillsamman. Spelet vinncs af den part,
som först passerat genom bågarna och mot pinnarna
i den ordning reglerna före-skrifva. Därigenom
att spelarna under spelets gång äfven kunna spela
sitt eget klot emot de andras, hvilket kallas att
"krockera" (urspr, "roquera") och hvarvid den, som
krockerar, får rätt till ännu ett slag, med hvilket
han dels kan förflytta sin med-eller motspelares
klot (se fig. 2), dels sända sitt eget klot vidare,
kan spelet bli både invcckladt och intressant samt
fordrar icke ringa öfning och skicklighet. S. k. /flst
krocket, d. v. s. att den, som krockcrar, med foten
fasthållcr sitt eget klot, under det han slår bort
motståndarens, är icke tillåtet enligt reglerna. De
hos oss ännu vanliga uppställningarna af bågarna
(fig. 3) samt spelsätten äro numera alldeles ur bruk
i England. E. B-ll.

Krodegang (Chrodegang), frankisk prelat, f. i början
af 700-talet, d. 766, son af Ligramnus och Landrada,
tillhörande en af de ripuariske frankernas förnämsta
familjer, egnade sig åt det andliga ståndet,
upptogs bland hofkleresiet och blef Karl Martels
rcferendarius, hvarigenom han invigdes i de viktigaste
kyrkliga och världsliga ärendena. Af Pippin den lille
utnämndes han 742 till biskop af Metz och sändes 753
till Rom för att ledsaga den af langobarderna hårdt
ansatte påfven Stefan II till Gallien (Frankrike). Som
belöning härför utnämndes han, med bibehållande af
sitt stift, till ärkebiskop, mottog palliet, erhöll
rätt att välja biskopar o. s. v. 764 företog han en
ny färd till Rom för att hämta reliker till sina
kyrkor. Sin förnämsta namnkunnighet vann K. genom
sitt arbete för tuktens höjande bland det förfallna
frankiska prästerskapet. Ett medel härför fann
han i öfverförande af det i klostren föreskrifna
lefnadssättet på det världsliga prästerskapet. I
detta syfte utarbetade han en från början för det
vid domkyrkan i Metz anställda prästerskapet af
sedd regel i 34 kapitel, hvilken i det stora hela
ordagrant ansluter sig till den helige Benedikts;
endast i några punkter, bl. a. rörande förhållandet
till de jordiska egodclarna, af viker K:s regel från
förebilden. Senare erhöll regeln en vidlyftigare
och mera allmänt hållen affattning och vann i denna
form vidsträckt utbredning inom kyrkan. Se Hauck,
"Kirchengeschichte Deutschlands", II (1900).
T. H-r.

Krodoaltaret. Se G o s l a r, sp. 1500.

Krog [kråg], Nikolai Johan-.Lohmaiiu,

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free