- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1491-1492

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krogk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1491

Krogk-Krohg

1492

och Vber die chirurgische behandlung der
diffusen eitrifjen perilonilis (1907). Vidare
äro att nämna hans populära skrift Om den
s. k. blindlarms-inflammationen (1906)
och Föreläsningar öfver urinvägarnas
kirurgiska sjukdomar (1898; 2:a uppl. 1909).
R- T-di-

Krogk fkråk], Hen dr i k, dansk målare, f. 1671
i Flensborg, d. 1738, studerade i Köpenhamn och
uppehöll sig sedermera, från 1693, under många år
i utlandet, mest uti Italien. Där utbildade han sig
under Maratta, hvilkens maner han också till-egnade
sig, ehuru på ett något handtverksmässigt sätt. Många
af K:s arbeten ha gått förlorade, men åtskilliga,
särskildt altartaflor, finnas ännu i behåll och
vittna om den lätthet, h varmed han producerade.
Ph. W.«

Krogkleven [krcök-]. Se Krokskogen.

Krogsered, socken i Hallands län, Årstads härad. 8,114
har. 640 inv. (1909). Annex till Drängsered, Göteborgs
stift, Halmstads kontrakt.

Krogstad, sockennamn. Se Krokstad.

Krohg [kråg], norsk släkt, urspr. härstammande från
gården Kroken i Höland (Ni dre Romerike); dess första
ämbetsmannareprcsentanter skrefvo sig till 1800 K r o
g h, men ändrade sedan namnformen till skillnad från
den äldre militärsläkten v. Krogh.

1. Nikolai Fredrik K., militär, f. 1732 i
Gjerdrum (öfre Romerike), d. 1801 på Munkvold
vid Trondhjem, blef 1754 officer,
var 1759-67 medlem af den 1752 tillsatta
svensk-norska gräns-kommissionen och blef 1768
"generalveimestcr" i Trondhjems och Bergens stift
(1787 frånskildes de bergenhusiska amtens vägväsen
under egen "gene-ralveimester"). Under hans
ämbetstid undergick vägsystemet nordanfjälls
mycket väsentliga förbättringar. - Äfven hans
broder Georg Anton K. (f. 1734, d. 1797), officer
sedan 1757, slutligen öfverstelöjtnant, utmärkte
sig som "generalveimester" 1767-86 i Akershus’ och
Kristiansands stift.

2. K r i s t i a n K., son till Georg Anton K.,
jurist, statsråd, f. 15 jan. 1777 i Gjerdrum, d. 10
nov. 1828 i Kristiania, blef student 1794 och juris
kandidat 1797, utnämndes 1800 till adjunkt i juridiska
fakulteten vid Köpenhamns universitet samt befordrades
1803 till e. o. professor i juridik och auditör vid
sjökadettkåren. Han utnämndes 1804 till assessor i
Trondhjems stiftsovermt och kallades 1814 till juris
professor vid Kristiania universitet, men mottog
hvarken denna plats eller en erbjuden assessorsstol i
Höje-steret. Däremot inträdde han i den af
riksförsamlingen på Eidsvold (1814) tillsatta
kommitté, som skulle revidera Norges lagar.
Som representant för Söndre Trondhjems
amt var K. medlem af det storting,
som sammanträdde på hösten s. å. Före dess
slut utnämndes han (18 nov. 1814) till statsråd.
Han kvarstod på denna post till 1818, då han fick i
uppdrag att utarbeta förslag till en ny kriminallag.
Detta värf hann K. emellertid icke fullborda.
Af stortingen 1821-22, 1824 och 1827-28 var han en
bland de mest framstående medlemmarna. K. utgaf
Forsög til en ledetraad ved föreläsning er över
folkeretten (1803) och grundlade "Juridisk archiv"
(s. å.), som fortsattes af A. S. örsted. - 17 maj
1833 aftäcktes i Kristiania en obelisk till K:s minne.

3. O 11 o T h e o d o r K., den föregåendes kusins
son, sonson till K. l, präst, författare, f. 15 mars

1811 i Molde, d. där 22 okt. 1889,^ blef
teol. kandidat 1835 och lärare i Tromsö 1838 samt
var 1847-r 86 kyrkoherde i Vestnes i Romsdalen. Han
skref novellerna l’resten i Loppen (1846) och Spy
d et Selshev-ner (1848), uppsatte och redigerade
1838-47 "Tromsö tidende" (nu "Tromsö stiftstidende")
samt var 1852-84 medarbetare i "Morgonbladet", ofta
under signaturen Lille T h e o d or (L. T.). Hans
inlägg, som alltid följdes med intresse och ofta mötte
gensagor, voro burna af hurnor och bitande kvickhet;
han var’ sträng rojalist, tillhörde den högkyrkliga
riktningen och uppfattades som en rätlinig och
helgjuten typ för den gamla norska byråkratien.

4. Georg Anton K., den föregåendes syss-ling,
son till K. 2, ifrig förkämpe för den skandinaviska
enhetstanken, f. 13 mars 1817 i Trondhjem, d. 13
apr. 1873 i Kristiania, innehade underordnade
befattningar i ett regeringsdepartement.
1848 begaf han sig till Slesvig för att kämpa
för Danmarks sak och var en tid anställd vid
general Schlcppegrells stab. Som publicist
utvecklade K. en särdeles omfattande verksamhet.
Så utgaf han 1855-59 den norska afdelningen af
"Nordisk universitets-tidskrift", redigerade "Den
constitutionelle" 1846- 47 samt var medarbetare
i "Den norske rigstidende", "Aftonbladet" och
flera norska provinstidningar liksom äfven i
svenska tidningen "Aftonbladet" samt i de danska
"Fuedrelandet" och "Nordisk literatur-tidende".

5. K r i s t i a n K., den föregåendes son,
målare, författare, f. 13 aug. 1852 i V. Åker
nära Kristia-nia, tog juridisk examen 1873,
innan han egnade sig åt konsten, var elev af
Gussow i Karlsruhe och i Berlin till 1878 samt
studerade från 1880 i Parts. Under den moderna
norska konstens kampar i hemlandet var K. en af
de mest framträdande representanterna för den
nya riktningen. Han har sedermera bott ömsom
i Kristiania, ömsom i Paris, där hän verkat
äfven som lärare. 1909 blef K. professor och
direktör för den då nybildade konstakademien i
Kristiania. - K. var i sin konst en af realismens
hän-gifna banerförare. Studier på Skagcn förde
honom till skildring af fiskare och sjömän: Åt
babord (norska nationalgalleriet, 1879), Hårdt lä
(silverbröllops^-gåfva till konungaparct 1882),
Norsk lots (1883, Dresdengalleriet) och ögonvittnen
(en lotshustru får underrättelse om mannens död,
1885, nationalgalleriet). Till dessa år höra äfven
några porträtt - det mest tidstypiska torde vara det,
som framställer Gerhard Munthe, som kommit in på ett
kafé och står där spanande i den rökfyllda luften
(1885). Som författare uppträdde K. 1886 med den
plumpt realistiska romanen Alberline, som blef åtalad
och konfiskerad (den utgafs sedan ånyo i Danmark och
1888 på tyska i Budapest). Han målade 1886 en scen ur
romanen, som gick på turné, andra målningar från denna
tid äro Daggryning (en sömmerska, som somnat öfver
sitt arbete), Kampen för tillvaron (brödutdelning en
vintermorgon, 1889, nationalgalleriet), Socialisttåg
(1891), Farligt farvatten (en förträfflig
skeppartyp, utst. 1891, i Göteborgs museum liksom
"Daggryning"). I Leif Eriksson upptäcker Amerika
(nationalgalleriet) försökte han sig 1893 på ett för
honom nytt område. Från samma år är Tants porträtt
(nationalgalleriet) och porträtt af Aug. Strindberg.
17-majlåg målades 1899. Man öfver bord utställdes
1910. 1888 hade K. utgifvit romanen En duel, som
skildrar konstnärs-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free