Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krokskärs skans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogstrakter (Nordmarken och Finnmarken). Ned mot
Tyrifjorden gick gamla hufvudvägen från Kristiania
till Ringerike genom passet Krokkleven (Krogkleven),
vida bekant för sin enastående vackra utsikt
och därför mycket besökt af turister, som från två
uppförda plattformer kunna njuta af det storartade
panoramat "Dronningens udsigt" och den 20 minuters
väg längre söder ut belägna "Kongens udsigt". På den
äldre vägen, som gick något n. om den nuv., genom
den s. k. Nordkleven, stod i apr. 1716 en träffning
mellan svenskar och norrmän. För att skydda Drammen,
Kongsberg och "Grevskabene" (Jarlsberg og Larviks
amt) hade generallöjtnant Lützow 1716 intagit en
fast ställning vid det 1,5 km. närmare Drammen
liggande Gjellebæk, och därifrån framsändes
öfverstelöjtnant Coucheron med 150 man till K., där
han med hjälp af 350 bönder förbättrade förut anlagda
förhuggningar och skans. 15 april framsände Karl XII
major Nieroth med några hundra man att bemäktiga
sig passet. Två gånger försökte svenskarna storma
försvarsverken, men blefvo med förlust tillbakaslagna,
och sedan Nieroth själf svårt sårats, måste han draga
sig tillbaka till Bærum.
O A Ö.
L. W:son M.
Krokskärs skans, vid Södertörns sydligaste spets,
utanför Herrhamra i Torö socken, fanns redan
under Karl X:s danska krig, men omtalas ej senare.
L. W:son M.
Krokslätt, municipalsamhälle i Göteborgs och Bohus
län, Örgryte socken, bestående enl. k. br. 19
okt. 1900 af hemmanen Krokslätt – Kongegården
och K. – Nordgården samt den del af hemmanet
Örgryte, som ligger v. om Mölndalsån. Tax.-v. för
jordbruksfastighet och annan fastighet
omkr. 5 mill. kr. 4,897 inv. (1909). Där ligga
bl. a. a.-b. Pripp & Sons bryggeri, a.-b. Svenska
gardinfabrikens anläggning samt a.-b. Eneroth &
C:os tvålfabrik.
Krokstad (osvensk form: Krogstad), socken i Göteborgs
och Bohus län, Sörbygdens härad. 15,474 har. 2,160
inv. (1909). K. bildar med Hede och Sanne ett regalt
pastorat i Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt.
Krokstrand, hamnplats, fiskeläge och
municipalsamhälle (egentligen Björneröd och
Kroken) vid Idefjorden i Göteborgs och Bohus län,
Skee socken. Municipalsamhället omfattar hemmanen
Björneröd och Kroken, där hälsovårdsstadgans
bestämmelser för stad tillämpas enl. k. br. 8
aug. 1902, och hade 1,224 inv. 1909. 1717 byggdes
där en skans, Klausenborg (se d. o.), af öfverste
Klausen, som äfven uppförde af stormpålar och dubbla
palissader omgifna trätorn, s. k. tours á machicoulis.
L. W:son M.
Kroksundsverket l. Rödenesverket i Norge, Smaalenenes
amt, nära färjstället Kroksund vid norra delen
af den där endast omkr. 300 m. breda Örjesjön,
var en af de s. k. gränsfästningarna och tillhörde
Örjegruppen samt var afsedt att spärra vägen från
Östervallskog i Sverige. Det byggdes efter 1900 som
ett slutet och af stående taggtrådsnät omgifvet,
delvis nedsprängdt, delvis muradt verk för infanteri
och artilleri samt med 6 större och 6 mindre af järn
och betong täckta rum. Bestyckningen utgjordes af 8
st. 8,4 cm. kanoner. K., som låg omkr. 5 km. innanför
gränsen, har nu i enlighet med konventionen
mellan Sverige och Norge 26 okt. 1905 nedlagts.
L. W:son M.
Krokus. Se Saffran.
Krokydolit Hausmann, miner., en
riebeckit-asbest af indigoblå och bruna
parallellt liggande och mycket sega trådar.
A. Hng.
Krolevets [kråljēvets], kretsstad i ryska
guv. Tjernigov. 10,375 inv (1897). Handel
med landtmannaprodukter och linnevaror.
(J. F. N.)
Krole’wiec [-vjets], polska namnet på Königsberg
i Ostpreussen.
Kroll-lilja, bot. namn på Lilium martagon.
Krolls etablissemang, förr förlustelselokal, numera
operahus i Berlin (se d. o., sp. 14).
Krollsplint (af ty. krollen, göra krusig; hoprulla
sig), bladfibrerna af dvärgpalmen (Chamærops
humilis), som torkas, rensas och "spinnas"
(hopvridas till flätor) liksom tagel eller packas
i balar samt utskeppas från Algeriet. Krollsplint
(fr. crin d’Afrique, crin végétal) är till färgen
brunaktigt grågrön. Den nyttjas till stoppning
af madrasser och möbler som ersättningsämne för
det mycket dyrare hästtaglet. Krollsplint, som
ej är desinficierad, innehåller ofta akarider,
som kunna föröka sig oerhördt, sprida sig
öfverallt i rummen och göra bostaden obeboelig.
(G. L–m.)
Krom [kråm; af grek. chroma, färg], kem., ett
metalliskt grundämne, som i mineralriket anträffas i
förening med syre i mineralen kromjärn, kromblyspat
m. d. Metallen upptäcktes redan 1797 af Vauquelin,
men först 1894 lyckades Moissan erhålla större
mängder i rent tillstånd genom att reducera kromoxid,
Cr2O3, med kol i den elektriska ugnen.
Numera utför man reduktionen enligt Goldschmidts metod
med aluminiumpulver. På detta sätt framställes
krom i stora mängder, som användes i järnindustrien
som tillsats till stål (kromstål). Ren krom är
hvitglänsande, med 6,7 eg. v., samt ännu mer svårsmält
än platina. Den är utomordentligt hård, ungefär
som korund. Metallen löses med vätgasutveckling
af saltsyra och svafvelsyra, men angripes icke af
salpetersyra, emedan metallen blir under inverkan af
denna syra "passiv". Kromens atomvikt, som tecknas
Cr, är 52,0. I kemiskt hänseende är kromen två-,
tre- och sexatomig. Som tvåatomig metall ger kromen
oxidulen CrO och kloruren CrCl2 samt liknar då
i kemiska förhållanden mest järn och mangan. Som
treatomig metall ger kromen oxiden Cr2O3 och
klonden CrCl3. På detta mättningsstadium visar
kromen största släktskap med aluminium och trevärdt
järn. Som sexatomig ingår kromen i kromsyreanhydrid,
CrO3, och liknar då närmast mangan i mangansyran
samt mo-lybrion och volfram. – Den tvåatomiga kromens
föreningar äro af föga vikt och ofullständigt kända,
emedan de så hastigt syrsätta sig i luften, att det är
mycket svårt att undersöka dem. Kromoxiden, Cr2O3,
är ett grönt pulver af olika ren färgton alltefter
beredningssättet. Den erhålles vackrast genom
glödgning af ammonium- eller kvicksilfverkromat. Den
kan erhållas i hexagonala tafvelformiga kristaller,
isomorfa med järnoxidens och lerjordens. Hydratet
är en grågrön fällning, som med grön färg löses
i kaustikt kali och natron samt i syror. Liksom
lerjorden ger kromoxiden salter både med baser och
syror. Mineralet kromjärn, Fe.O.Cr2O3,
är kromoxidens järnoxidulsalt och ett exempel på salter af
förra slaget. Salterna med syror, kromoxidsalterna,
utmärkas af en intensiv färg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
