Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krokskärs skans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
Kroma-Kroman
1504
antingen grön eller blåviolett. De violetta
salternas lösningar färgas vid upphettning gröna,
emedan sal-terna sönderdelas -i fri svafvelsyra
och en komplex kromsvafvelsyra, hvars anion
är grön. Mest kändt bland kromoxidcns salter är
kromalunet, Cr K (S04)2, 12 H2 O eller denna formel
fördubblad. Detta salt kristalliserar liksom vanligt
alun i reguljära oktaedrar och umärkcs af sin nästan
svarta, mörkvioletta färg. KroiLkloriden, Cr C13,
bildar, sådan den erhålles på torra vägen genom
glödg-ning af kromoxid och kol i klorgas, vackert
metall-glänsande, syrenfärgade blad, som lösas endast
mycket långsamt af kokande rent vatten; genom tillsats
af Gr C12 bli kristallerna lösliga redan vid vanlig
temperatur. En lösning af kromoxidhydrat i saltsyra
ger vid afdunstning gröna kristaller af vattenhaltig
klorid. - Kromsyre a nhydri-d e n, Cr 03, som erhålles
af kaliumkromat och svafvelsyra, bildar praktfullt
skarlakansröda, lättlösliga kristallnålar, hvilka med
lätthet afge syre åt oxider-bara ämnen. Man känner
intet hydrat af kromsyran, men väl salter, kromat, som
äro till färgen gula eller röda, dels lösliga, dels
olösliga, samt isomorfa med svafvelsyrans salter. De
neutrala sältorna äro sammansatta enligt formeln M2 Cr
04. Verkliga sura salter af kromsyran och alkalier äro
icke bekanta, men väl anhydrosura salter. Ett sådant
är kaliumbikr ornat 1. surt kromsurt kalium, K2 Cr2
07. Detta salt är det viktigaste krompreparatet och
tillverkas i stor skala af kromjärn, som pulveriseras,
blandas med kalk och soda samt glödgas på flamugn
under tillförande af luftens syre. Den glödgade
massan utlakas med vatten, och ur lösningen f allés
kalk med svafvelsyra. Under afsvalning af den heta
lösningen kristalliserar natriumbikromat, Na2Cr207,
hvilket genom dubbel omsättning med K Cl förvandlas
till kalium-bikromat i vackra och luftbeständiga,
orangeröda kristaller.
Uppslutningen af kromjärn går emellertid
lättare, om kali, KOH, användes i stället för
soda. Kalium-bikromat användes i svafvelsur
lösning ofta som oxidationsmedel och nyttjas
dessutom till beredning af målarfärger samt till
tygtryck. Kromat användes äfven vid några fotografiska
och fototypiska metoder. Under det att de äro i rent
tillstånd ej Ijuskänsliga, få de denna egenskap,
när man blandar dem med reducerande organiska
substanser, t. ex. lim. En blandning af lim och
ett lösligt kromat omvandlas genom belysning så,
att limmet blir olösligt. Tillsätter man således
till kromatlim ett färgämne, öf-verdrager med denna
blandning papper, som man täcker med ett genomskinligt
"negativ", och utsätter detta för ljuset, så blir
öfverdraget olösligt på sådana ställen, där ljuset
har inverkat. Från de öfriga ställena kunna limmet
och färgämnet borttvättas med varmt vatten, och
nian får således en ljusbild. Ett annat förfarande
beror därpå, att en blandning af lim och kromat
antager efter belysning egenskapen att upptaga fet
tryckfärg. - Förekomsten af kromföreningar i talrika
färger och föremål, äfven i därmed färgade närings-
och njutningsartiklar, samt
användningen af sådana föreningar som läkemedel
medföra af och till såväl akuta som kroniska
förgiftningar; de senare ha förekommit särskildt
bland arbetare i vissa fabriker. Genom lämpliga
försiktighetsmått kunna dessa dock numera i regel
skyddas mot sådan förgiftning. Såväl kromsyra
som kaliumbikro-mat verka i stark koncentration
etsande. Redan 3 cg. bikromat om dagen kunna efter
några dagar vålla förgiftning. Större doser angripa
häftigt matsmältningsorganen och orsaka häftiga
buksmärtor, kräk-ningar af gul, blågrå eller grön
färg, ibland miss-färgade af blod, samt tunt, blodigt
diarré, dålig puls, ägghvita och blod i urinen jämte
andra tecken till svår akut njurinflammation. Äfven
gulsot iakt-tages. F. ö. märkas svindel, andnöd,
medvetslöshet och konvulsioner; äfven dödsfall ha
förekommit. Utom blågrå till brunröd missfärgning
och etsning af matsmältningskanalens öfre del
ända ned i tolffinger-tarmen anträffas efter
döden svåra förändringar i grof- och ändtarm och
njurar äfvensom fettlefver m. m. Utom försiktig
magsköljning användas invärtes som motgift dels medel,
som mätta syra (mag-nesia, natriumbikarbonat), dels
reducerande ämnen (formalin, natriumsulfit) äfvenså
slemmig eller oljig vätska m. m. Den numera sällsynta
kroniska förgiftningen utmärktes af sårnader på huden
(händer, armar), å nässkiljeväggen, hvars broskdel
ej sällan genombröts, skrumpnjure, kronisk bronkit
m. m. Äfven ögon och öron angrepos. Som läkemedel
användes något såväl kromsyra, acidum chromi-cum,
som kaliumbikromat, dichromas kalicus. Syran nyttjas
utvärtes i substans eller stark lösning till etsning
af vissa lokala hud- och slcmhinneåkommor, i 5
proc. lösning till pensling mot fotsvett. Äfven
saltet har användts till etsning på liknande
sätt samt dessutom invärtes, 6-15 mg., vid vissa
mag-lidanden m. m. Det ges dock numera mest åt djur.
P. T. C. (H. E.) C. G. S.
Kroma [krå-], mus. Se C hr om a.
Kromalun. Se Alun och Krom.
Kroman [krå-], Kristian Frederik Vilhelm, dansk
filosof, f. 29 mars 1846, blef 1863 se-minarist
och 1869 student, tog 1874 magisterkonferensen
och 1877 doktorsgraden, blef 1883 docent, 1884
professor i filosofi och pedagogik vid Köpenhamns
universitet samt var 1886-99 undervisningsministeriets
pedagogiska konsulent. Hans förnämsta arbeten äro
Tcenke- og sjcelelcere (1882; 2:a uppl. 1888), V or
naturkjendelse Bidrag til en mathematikens og fysikens
theori (1883), Isaac Newton og hans betydning for
videnskaben (1884), Om mani og midler for den höjere
skoleundervisning (1886), hvari han framlägger förslag
till en skola för allmänbildning, byggd företrädesvis
på matematik och naturvetenskap, med åsidosättandet
af latinet, KorlfaUet tcenke- og sjczlelcere
(1889; 4:e uppl. 1905) och Etik. Almindelig
del (\§W. K. har ifrigt sökt främja införandet
af gymnastik och slöjd i undervisningen. Ett
säreget intresse har han visat genom Kapsejladsens
logik. Bidrag til lösning af maale-problemet (1893).
E. Ebg.
Ord, som saknas under K, torde sökas under (X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
