Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kromer (Cromer), Martin - Kromeriz. Se Kremsier - Kromföreningar, kem. Se Krom. - Kromgelatin - Kromgrönt - Kromgult - Kromhidros - Kromit. Se Kromjärn 2 - Kromjärn 1. Kem. Se Krom. - Kromjärn 2. Kromit, miner. - Kromklorid, Kromklorur. Se Krom - Kromofor. Se Tjärfärger - Kromofotolitografi - Kromofototypi - Kromogen - Kromogena bakterier. Se Kromogen - Kromolitografi - Kromoljetryck - Kromoplaster - Kromoplastider. Se Kromoplaster - Kromoplastik - Kromopsi - Kromosfär - Kromoskop - Kromosomer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Literaturgeschichte des bisthums Ermland"
(1873) och Finkels historiska monografi öfver
K. i Krakau-akademiens handlingar (1883).
A-d J.
Kromeriz [-jersjeisje]. Se Kremsier
Kromföreningar, kem. Se Krom.
Kromgelatin [-sjelatin] l. Kromatgelatin, en
blandning af alkalibikromat och gelatin, som i
torrt tillstånd är ljuskänslig och fått mångsidig
användning inom fotografien och den fotomekaniska
reproduktionstekniken. Ljuskänsligheten visar
sig därigenom, att kromgelatinet efter belysning
förlorar sin löslighet i varmt, resp. svällbarhet
i kallt vatten. Jfr Fotografi, sp. 999, Fotogravyr,
Fotolitografi, Fotoplastik, Kromoljetryck, Ljustryck
och Pigmenttryck.
J. Htzg.
Kromgrönt (Guignets grönt), kem., amorf kromoxid,
Cr2O3, grågrönt eller mörkgrönt, i
vatten, syror och alkalier olösligt, osmältbart
pulver. Det är ej giftigt, är mycket hållbart
och användes därför som färg, i synnerhet
för glas- och porslinsmålning. Se Krom.
H. E.
Kromgult, kem., en af mer eller mindre rent neutralt
blykromat, PbCrO4, sammansatt gul målarfärg, som
erhålles, om man fäller en lösning af kaliumkromat
med blysocker eller andra lösliga blysalter (se Bly,
sp. 781). Det är ofta uppblandadt med blysulfat,
tungspat o. d.
P. T. C.*
Kromhidros (af grek. chroma, färg, och hidros, svett),
med., färgad svett.
Kromit. Se Kromjärn 2.
Kromjärn. 1. Kem. Se Krom. -
2. Kromit (ty. chromeisenerz), miner., ett med magnetisk
järnmalm nära besläktadt mineral, tillhörande den
s. k. spinellgruppen. Kromjärnet innehåller 37-65
proc. kromoxid samt 15-30 proc. järnoxidul jämte
växlande mängder lerjord, järnoxid, talkjord och
kromoxidul. Det förekommer sällan kristalliseradt
och då i reguljära oktaedrar. Det liknar magnetisk
järnmalm och är som denna stundom magnetiskt,
ehuru svagare. Färgen är järnsvart till brunsvart,
strecket brunt. Kromjärnet har sin moderklyfta
i serpentin, d. v. s. omvandlad olivinsten. Vid
olivinens omvandling öfverföres dess kromhalt i
oxidform och koncentreras i körtlar och nästen.
Kromjärnet förekommer vid Röros, Tromsö och flera ställen
i Norge, Banatet, Steiermark och på Nya Zeeland samt
nyttjas till framställning af kromfärger och andra
krompreparat. Ang. kromjärnets framställning se
Ferrolegeringar, sp. 97.
2. Hj.Sj.*
Kromklorid, Kromklorur. Se Krom.
Kromofor. Se Tjärfärger.
Kromofotolitografi (af. grek. chroma, färg),
färgtrycksförfarande medelst fotolitografi (se d. o.).
Kromofototypi (af grek. chroma, färg, och fototypi),
benämning på flera olika fotomekaniska förfaranden
för färgtryck.
Kromogen (af grek. chroma, färg, och genein,
alstras), ämne, som ger upphof till färgmedel (se
Tjärfärger). - Kromogena bakterier, Pigmentbakterier,
bot., saprofytiska bakterier, som bilda färgämnen. Hos
vissa bakterier, purpurbakterierna (se Svafvelbakterier),
utgör färgämnet en beståndsdel af cellen,
hos de flesta är det en exkretionsprodukt. Bekanta
pigmentbakterier äro Bacterium prodigiosum
(se Blödande bröd) med rödt färgämne, Bacterium
syncyaneum, som åstadkommer blåfärgning af mjölk,
Bacterium pyocyaneum, som ger upphof till
blågrönt var, Bacterium janthinum med violett
färgämne, Bacterium fluorescens med ett i grönt
fluorescerande färgämne, m. fl. Bakteriepigmenten
likna i vissa afseenden anilinfärgämnena.
G. L-m.
Kromogena bakterier. Se Kromogen.
Kromolitografi (af grek. chroma, färg),
färglitografi. Se Färggravyr och Litografi.
Kromoljetryck, Oljetryck, ett af Rawlins 1904
uppfunnet fotografiskt kopieringsförfarande. Ett
med gelatin prepareradt papper behandlas med
bikromatlösning och belyses efter torkning under
ett negativ. På de belysta ställena blir gelatinet
garfvadt, och dessa ställen förbli därför torra vid
en efterföljande behandling med vatten, under det att
de obelysta ställena uppsuga vatten. Behandlas kopian
sedan med fet färg, erhålles en positiv bild, emedan
den feta färgen endast fastnar på de torra ställena,
under det att de fuktiga stöta färgen ifrån sig. Då
behandlingen med fet färg kan ske partiellt, är man
mindre bunden vid negativets karaktär, och detta
förfarande erbjuder därför större individuell frihet
än de vanliga kopieringsförfarandena.
J. Htzg.
Kromoplaster, Kromoplastider (af grek. chroma, färg,
och pla’ssein, bilda), bot. Se Cell, sp. 1391.
Kromoplastider, bot. Se Kromoplaster.
Kromoplastik (se Kromoplaster), med., plastiska
framställningar (i vax, gips, gelatin, papier-maché)
af människokroppens delar, af de genom sjukdomar
framkallade förändringarna m. m.
Kromopsi (af grek. chroma, färg, och o’psis,
syn), med., gemensam benämning för olika tillstånd
i synapparaten, hvarvid antingen färgen å yttre
föremål synes förändrad, eller dessa tyckas vara
omgifna af färgade ringar, eller ock färgade
bilder, utan motsvarighet i verkligheten, visa sig i
synfältet. Fenomenet kan vara rent hallucinatoriskt
eller orsakas af giftverkan på syncentra i hjärnan, i
hvilka båda fall färgen uppkommer subjektivt, men kan
också härröra af ljusets förändring på fysikalisk väg
vid passagen genom ögats medier. Det senare är fallet
vid blödningar i ögat och vid de fysiologiska eller
sjukliga tillstånd, då genom interferens af ljuset
färgade ringar synas uppstå omkring ljuskällor. Till
samma kategori hör också erytropsien (se d. o.). Ett
slags mellanställning intager det blåseende, som ej
sällan följer en starroperation och som beror därpå,
att i och med starren ett gult ljusfilter aflägsnats
ur ögat. Den sjuke har alltså före operationen ett på
fysikalisk väg uppkommet gulseende, hvilket emellertid
ej uppfattas subjektivt, utan kan påvisas endast
genom särskild undersökning. Det plötsliga häfvandet
af detta gulseende uppfattas däremot i regel som ett
blåseende, hvilket kvarstår kortare eller längre tid.
G-d.
Kromosfär (af grek. chroma, färg, och sfai’ra, klot),
ett solens fotosfär omgifvande hölje. Se Solen.
Kromoskop (af grek. chroma, färg, och skopei’n,
se). Se Fotografi, sp. 1002-03.
Kromosomer (af grek. chroma, färg, och soma, kropp),
bot. Se Cell, sp. 1389, och Cellbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
