Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 11-12 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krona. 8. Num. Mynt - Kronach - Kronadvokat - Kronan, Norra och Södra, astron. - Kronan, ett uttryck - Kronan. 1. Fäste å Ryssåsen - Kronan. 2. Benämning på stentornet i öfre Järpeskansen - Kronans gevinst. Se Gevinst - Kronans jordbruksdomäner. Se Jordbruksdomäner - Kronans oafvittrade skogar. Se Kronomarker - Kronans prerogativ l. Regalen. Se Höghetsrättigheter - Kronans öfverloppsmarker. Se Kronomarker - Krona och klafve - Kronbenet, veter. Se Hästen, n:r 37 och 55 å fig., sp. 177-178, och Kota 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om det i Danmark på 1600-talet präglade kronemyntet
se Daler.


Svensk 1-krona i silfver.

d) Tyskt guldmynt. Genom kung. 17 febr. 1875
bestämdes, att de enligt myntlagen 4 dec. 1871 och
9 juli 1873 införda riksguldmynten skulle benämnas
20-markstycket doppelkrone (dubbelkrona) och
10-markstycket krone. Benämningen användes
dock sällan (se Mark).

e) Engelskt silfvermynt. Se Crown.

f) (Port. corõa) Portugisiskt guldmynt, som
efter myntordningen af 29 juli 1854 motsvarar 10
milreis (10,000 reis), väger 17,735 gr samt
innehåller 22 karat fint guld. Man präglar äfven
l/2-, 1/5- och 1/10-kronestycken. En corõa har ett
värde i svenskt mynt af 40 kronor 32 öre.

g) (Ty. krone) Österrikisk-ungersk myntenhet
= 100 heller (= 75 öre), 1 guld präglas 20- och
10-, i silfver 5- och 1-kronestycken.
1. B. S. (A. L-t.) 4. E. T. N. 5. H. W-l 8. E. B. (K. A. W.)

Kronach [krå-], kretsstad i bajerska reg.-omr.
Oberfranken, vid en biflod till Main. 5,206 inv.
(1905). Realskola. Maskin-, fajans- och korgtillverkning,
tegelbruk och stenbrott. Målaren Lukas Cranach
föddes i denna stad (1472). Norr om staden ligger
den väl bibehållna borgen Rosenberg (10:e
årh.), nu historiskt museum. I trettioåriga kriget
belägrades den tre gånger utan framgång af svenskar
och sachsare (1632, 1633 och 1635).
J. F. N.

Kronadvokat, i vissa länder jurist, som för kronans
talan. Jfr Kronjurister.

Kronan, Norra och Södra, astron., stjärnbilder,
den förra (Corona borealis) belägen å norra
himmelen emellan Bootes och Herkules, den senare
(C. australis) å södra himmelen emellan Skorpionen och
Stenbocken. Den förra är lätt igenkännlig genom sina 6
ljusaste, i en karakteristisk båge belägna stjärnor,
af hvilka en, Gemma, är af 2:a storleken. Enligt
Heis innehåller denna stjärnbild 31 för obeväpnadt öga
synliga stjärnor, alla utom Gemma af 4:e storleken
eller därunder. Södra Kronan är en liten stjärnbild,
som innehåller blott 12 för blotta ögat synliga
stjärnor, af hvilka ingen är ljusstarkare än 4:e
storleken.
B-d.

Kronan, ett uttryck, som enligt svenskt offentligt
rättsspråkbruk betecknar såväl staten, särskildt
såsom förmögenhetsrättsligt subjekt (jfr B. F. §§
27 o. 77 samt Fiskus), som regeringen (jfr R. F.,
inledningen, och S. O., inledningen o. § 3 "krona och
regering").
S. B.

Kronan. 1. Fäste å Ryssåsen, fordom utanför, numera
inom Göteborgs område. En af Dahlbergh uppgjord
dessein till ett kasernatteradt torn å Ryssåsen
(jfr Ryssåsskans) med kringliggande enkla linjer
för försvar af tillträdet till Göteborg söderifrån
approberades af K. M:t 5 jan. 1686, och 1687
började byggandet af tornet, som, i två batterivåningar och
af kvadratisk grundform med afskurna hörn, stod
färdigt 1700 med 23 kanoners bestyckning. Det nedre
verket utfördes provisoriskt 1700, men realt först
senare. 1691 synes tornet ha fått namnet K. 1719
sattes det i fullständigt försvarsstånd. 1756
bestämdes, att K. skulle underhållas, till dess
citadellet på Otterhällan kommit till stånd,
hvarjämte en skyddad kommunikationsväg mellan staden
och K. skulle anordnas.


Skansen Kronan i Göteborg.

Efter 1770 anlades det redan 1733
föreslagna tenaljverket. 1806 undslapp K. att dela
stadsbefästningens öde att slopas, men dess roll
som fästningsverk var dock utspelad, och 1854
ditflyttades en del fångar från Karlsten. Tack
vare detta förnedringstillstånd blef emellertid
K. nödtorftigt underhållet, och sedan fångarna
förflyttats därifrån och en del välbehöfliga
reparationsarbeten utförts, biföll K. M:t 30 dec. 1903
en af dåv. fortifikationsbefälhafvaren K. Grill
framställd begäran att i "skansen" K., som fästet
dåmera kallades, få utan kostnad för statsverket
anordna ett militärmuseum. Sedermera medgaf K. M:t
11 okt. 1907, att de hopsamlade museiföremålen finge
öfverlämnas till Göteborgs museum, hvars styrelse mot
brandförsäkringsskyldighet tillerkändes rätt att för
deras uppställande t. v. disponera K:s lokaler. Jfr
V Berg, "Skansen Kronan" (i "Bidrag till kännedomen
om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia",
bd 6, 1897) och Px, "Kronan och Lejonet" (i "Tidskr. i
fortifikation", s. å.).

2. Benämning på stentornet i öfre Järpeskansen
(se Järpe skansar).
1-2. L. W:son M.

Kronans gevinst, kam. Se Gevinst.

Kronans jordbruksdomäner, förv. Se Jordbruksdomäner.

Kronans oafvittrade skogar. Se Kronomarker.

Kronans prerogativ l. Regalen. Se Höghetsrättigheter.

Kronans öfverloppsmarker. Se Kronomarker.

Krona och klafve, ett slags spel ("singla k. o.
k."), bestående däruti, att en person kastar en slant
i luften och en annan gissar, innan det faller, om
den skall komma att visa upp åtsida eller frånsida,
benämnda med äldre svenska mynts figurer (jfr
Klafve). Spelet har äfven namnen "gubbe och
pil", "krona och vase" m. fl

Kronbenet, veter. Se Hästen, n:r 37 och 55
å fig., sp. 177-178, och Kota 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>