- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
15-16

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronberg, Johan Julius Ferdinand, målare - Kronberäkningen. Se Archimedes, sp. 1387. - Kronbiblioteket - Kronbjudning, obstetr. Se Förlossning, sp. 450. - Kronblad - Kronbladslösa fanerogamer, bot. Se Incompletæ. - Kronborg - Krondaler. Se Daler, sp. 1164. - Krondufvan - Krone. 1-3. Mynt. - Krone. 1. Stad (K. an der Brahe) 2. Stad. Se Deutschkrone - Krone, Hermann, tysk fotograf, fotokemist - Kroneborg. Se Kronoborg 5. - Kronecker, 1. Leopold K., tysk matematiker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kronberäkningen-Kronecker

-94 tre stora plafondmålningar för västra
trappuppgången i Stockholms slott: Svea omgifven af
ett antal allegoriska figurer, Aurora, morgonrodnadens
gudinna, i en char dragen af flygande putti med
solguden körande sitt fyrspann i bakgrunden och den
vikande natten på månskäran i förgrunden, samt Själen
och skyddsängeln jämte två sidofält för hvardera af
de två sistnämnda plafonderna, framställande Vattnet
och Elden, Jorden och Luften samt Fridens ängel och
Domens, alla dessa kompositioner särdeles anslående
såväl i tanke som i utförande. Dessa målningar
skänktes af konungen till staten. Under de närmast
följande åren utförde K. några oljemålningar för
Hallwylska palatset i Stockholm (spisöfverstycket
Diana på jakt, 1896, dörröfverstycket Abundantia
1897 m m. samt en större, figurrik plafondmålning,
Friluftskonsert 1898). 1899-1900 smyckade han kupolen
i Adolf Fredriks kyrka med 8 monumentalt enkelt
hållna målningar i reliefinramning, Konungarnas
tillbedjan, Jesu dop, Jesus nedtagen från korset
och Uppståndelsen i själfva kupolen samt de 4
evangelisterna i hvar sin hvalfsvickel.

Dessutom har han målat ett stort antal porträtt, bland
hvilka kunna nämnas: Familjen Wachtmeister på Tistad
(grupp af 5 personer, 1891), v. Hallwylska familjen
(sex porträtt 1895-96), professor N. P. Hamberg
(1897), konsul O. Ekman (1899, kanske K:s
främsta porträtt), nuv. finansministern Swartz
m. fl. 1903 afslutade K. en serie af 10 taflor med
ämnen ur Kristi lif, ett arbete föranstaltadt af
Ecklesiastikdepartementet för att i färgreproduktioner
spridas i skolorna. Han har äfven utfört akvareller,
miniatyrer och några etsningar. Till hans senare
arbeten höra Eros (1905, erhöll första klassens
medalj på Münchenutställningen s. å.), Preludium
(s. å.), plafonden Apollon och sånggudinnorna och
prosceniumbilden Eros och parcerna i Dramatiska
teatern i Stockholm (fullbordade 1908), Se Venus
i sin prakt (tre målningar till en salong på
Steninge, 1909), Matilda Jungstedt-Reutersvärd
som Orpheus (s. å.), Artur Hazelius (för Nordiska
museet, s. å.), porträtt af konstnärens son Staffan
(s. å.), Backant och fauner (1911), Eko (s. å.). -
Den första samverkan på senare tid i vårt land
mellan arkitektur och måleri skedde tack vare K., som
1886 i kol ritade 21 kartonger till en amorinfris å
Thaveniusska huset vid Strandvägen, hvilka utfördes i
sgraffito på muren af arkitekterna Clason, Boberg och
Lindegren, medan konstnären själf ristade vestibulens
sgraffitodekorering. K. har äfven utfört kartonger
till "putti’’ och konstnärsporträtt på den af
F. Lilljekvist komponerade frisen i Nationalmuseets
gravyrsal (1893), uppgjort förslag (icke realiserade)
till inre dekorering af Östermalms saluhall (1888)
och tingshussalen i Göteborg (1889), utfört målningar
till infattning i möbler och på många sätt visat sitt
intresse för konstens tillämpning på byggnader och
bohag.
J. K-e. G-g N.

Kronberäkningen. Se Archimedes, sp. 1387.

Kronbiblioteket, en af Beijers bokförlagsaktiebolag
1907 börjad serie af skönlitterära arbeten till
ett pris af en krona stycket. Omkr. 80 volymer äro
utkomna.

Kronbjudning, obstetr. Se Förlossning, sp. 450.

Kronblad, petala, bot., kallas bladen i en blomkrona
(se d. o.). Den mer utbredda delen af ett kronblad
kallas skifvan; den smalare, sammandragna eller
stundom tämligen förlängda delen, med hvilken
kronbladet är fäst vid blomaxeln, kallas klon.
O. T. S. (G. L-m.)

Kronbladslösa fanerogamer, bot. Se Incompletæ.

Kronborg, befäst slott vid Helsingör (se d. o.),
K:s nordöstra torn är försedt med fyr.

Krondaler. Se Daler, sp. 1164.

Krondufvan, Goura coronata, zool., hör till dufvornas
familj (Columbidæ) af ordn. Charadriiformes och
fåglarnas klass. Längden stiger till 75 cm. Färgen är
hufvudsakligen skifferblå, på bakryggen, vingarna och
stjärten något mörkare. Framryggen och skuldrorna
äro smutsigt brunröda, de största vingtäckarna i
midten hvita, vid roten svarta, i spetsen brunröda,
stjärtpennorna i spetsen försedda med ett bredt,
ljust skiffergrått band, iris scharlakansröd, näbben
mörkt horngrå och benen röda. Krondufvan förekommer
talrikt på Nya Guinea och några närbelägna öar,
stryker flockvis omkring i skogarna och håller sig
gärna på marken. Till Ostindien och Sundaöarna
har den blifvit förd och hålles där tam vid
gårdarna. I Europa härdar den väl ut i zoologiska
trädgårdar och lägger äfven där stundom ägg.
C. R. S.*

Krone [krå-]. 1. Danskt och norskt mynt. Se Krona 8 a. -

2. Tyskt mynt. Se Krona 8 d. -

3. Österrikisk-ungerskt mynt. Se Krona 8 g.

Krone [krå-]. 1. (K. an der Brahe, po. Koronowo)
Stad i preussiska reg.-omr. Bromberg (Posen),
vid Brahe, 5,268 inv. (1905). Brunkolsgrufva
och brikettfabrik. -

2. Stad i preussiska prov. Westpreussen. Se Deutschkrone.
J. F. N.

Krone [krå-], Hermann, tysk fotograf,
fotokemist, f. 14 sept. 1827, etablerade sig efter
studier vid universitetet i Breslau och konstakademien
i Dresden 1851 som dagerrotypist i Leipzig och
inrättade en fotografisk ateljé och läroanstalt i
Dresden. 1870 blef K. lärare i fotografi vid dåvarande
Polyteknikum, sedermera Tekniska högskolan, i Dresden
och blef 1895 professor där.
J.Htzg.

Kroneborg. Se Kronoborg 5.

Kronecker [krå’n-]. 1. Leopold K., tysk matematiker,
f. 7 dec. 1823 i Liegnitz (Schlesien), d. 29
dec. 1891 i Berlin, blef student i Berlin 1841, där
han var en af Dirichlets förnämsta lärjungar, och
promoverades till filos. doktor 1845. Ekonomiskt
oberoende, lefde han sedermera som privatman. 1861
började han i Berlin hålla enskilda föreläsningar i
matematik och mottog 1883 kallelse till professor
i matematik vid universitetet i denna stad. Som
vetenskaplig författare utvecklade K. ganska
stor produktivitet. Utgångspunkten för denna hans
verksamhet utgjordes af undersökningar rörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free