- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
19-20

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronhjorten - Kronia - Kroniden - Kronikör, äldre form för krönikör (se d. o.) - Kronindrin, zool. Se Indrisläktet - Kronion. Se Kroniden - Kronisk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kronia - Kronisk

gråaktiga, hvarför hela djuret vintertiden har ett mera
gråbrunt utseende. Ungen (kalfven) är rödaktig
med i längdrader ställda hvita fläckar, hvilka äro att
uppfatta som resterna af en hos kronhjortens förfäder
en gång befintlig fläckig dräkt. - Hanhjorten
(fig. 1) når en längd af 175-225 cm. från nosen
till svansroten, hvartill kommer svansens längd, 15
cm.; höjden öfver bogen uppgår till 140 cm.; honan
(hinden) är betydligt mindre. - De stora,
vanligen regelbundet förgrenade hornen förläna
hannen ett synnerligen ståtligt utseende och ha
sedan gammalt varit högt värderade som jakttroféer
och väggprydnader i jägarhem. På det fullt utbildade
hornet urskiljer man följande olika grenar: från
hufvudsprötet eller stången (ty. stange) utgå flera
snedt framåt-utåt riktade grenar: nederst nära
rosenkransen ögontaggen (fig. 2 a) och ung. midt
på stången mellantaggen (b), mellan dessa bägge
finnes på äldre horn vanligen en tagg, istaggen (c),
som dock stundom saknas. Själfva hufvudsprötet är i
spetsen uppdeladt i ett antal grenar, som tillsammans
bilda den s. k. kronan (d), hvilken just gett denna
hjortart dess namn. Hornens utbildning, m. a. o. den
tilltagande förgreningen hos de olika
horngenerationerna, framgår af fig. 3. Det enkla
enspetsade hornet utväxer under 10:e till 16:e
månaden och fälles af hjorten vid ej fullt
uppnådda två års ålder. Under följande år utbildas
ett "gaffelhorn" med ögontagg jämte hufvudsprötet,
å nästa års horn tillkommer mellantaggen. Härefter
börjar uppdelningen i krona, och sedan denna erhållit
tre spetsar, uppträder istaggen, men denna fördröjes
ofta eller uteblir alldeles. Den vidare utvecklingen
sker genom nya spetsar i kronan. Från
detta normala utvecklingsförlopp finnas många
afvikelser, stundom öfverhoppas stadier, stundom
uppträder samma antal spetsar två år å rad. Härvidlag
spelar tillgången på föda stor roll. Ofta ha höger
och vänster horn olika antal spetsar. Vid högre
ålder minskas stundom spetsarnas antal, hjorten
"sätter tillbaka". (Om hornens utbildning se
f. ö. Hjortdjuren.) - Hos oss förekommer kronhjorten
numera endast i södra Skåne, där den på några större
gods funnit en fristad. Fordom har den haft större
utbredning i vårt land; den var sålunda under
1600-talet allmän i åtminstone vissa delar af
Östergötland och utrotades i detta landskap först
på 1770-talet. På Kållandsö och Spårön i Vänern
funnos kronhjortar till början af 1840-talet;
sannolikt var denna stam urspr, inplanterad, ty
kronhjorten omtalas ej i gamla västgötalagen. I
Norge finnes en ganska talrik kronhjortsstam på ön
Hitteren vid Trondhjemsfjorden och några närliggande
öar. F. ö. finnes kronhjorten utbredd öfver stora
delar af Europa, med undantag af Ryssland. Talrikast
torde den vara i Österrike-Ungern och vissa delar
af Tyskland. Dess utbredning i Asien är mindre
säkert känd, då den sammanblandats med närstående
arter. - Kronhjortens föda utgöres af gräs, örter,
löf, kvistar, knoppar, svamp, bok- och ekollon samt
bark af särskildt gran och bok. Säd angripes dels
grön, dels som mogen, då blott kärnan, ej halmen,
fortäres. Genom barkgnag gör kronhjorten i Skåne
stor skada, i synnerhet sedan granen alltmer börjat
planteras där. Äfven rotfrukter, särskildt potatis,
lära med förkärlek tillgripas. - Kronhjortens
parningstid inträffar hos oss i sept., då hannarna
låta höra sitt läte, "bröla", och kämpa sinsemellan om
honorna. Hvarje starkare hanne söker samla ett antal
hindar inom ett mindre område. I slutet af maj föder
hinden vanligen en, stundom två kalfvar. - Kronhjorten
jagas dels medelst klappjakt, då med några få man
mindre områden, "såtar", afdrifvas, dels med smygjakt
("purschjakt"), dels genom att djuren inväntas på
sina växlar. - I Nord-Amerika lefver en närstående
form, canadahjorten, vapitin, C. canadensis, som väl
närmast är att anse som en underart af kronhjorten
(se Canadahjorten, Suppl.). Af andra närstående arter
må nämnas virginiahjorten, C. virginianus, likaledes
amerikansk, samt axishjorten, C. axis (se Axis),
och samburhjorten, C. aristotelis, båda från Asien.

[Fig. 2. Horn af kronhjorten.]

[Fig. 3. Kronhjortshornets gradvis skeende utbildning,
schematiskt framställd.]

Litt.: W. Lilljeborg, "Sveriges och Norges
ryggradsdjur. I. Däggdjuren" (1874), G. Kolthoff,
"Kronhjorten" (i "Vårt villebråd", 1896), och
F. v. Raesfeld, "Das rothwild" (2:a uppl. 1911).
G. G.

Kronia, forngrekisk folkfest. Se Kronos.

Kroniden (grek. Kronides) och Kronion
(Kronion), Kronossonen, äro hos skalder
vanliga benämningar på Zeus (Juppiter).
A. M. A.

Krönikör, äldre form för krönikör (se d. o.).

Kronindrin, zool. Se Indrisläktet.

Kronion. Se Kroniden.

Kronisk (af grek. chronos, tid), med., kallas en
sjukdom, som räcker en lång tid, i motsats till
akut eller subakut sjukdom (se Akut sjukdom). -
Kronisk fång. Se Hoflidanden, sp. 923. - Kronisk
förryckthet. Se Fix idé, med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free