- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
25-26

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronoberg. 1. Kungsgård 2. Friherreskap - Kronobergshed - Kronobergs län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lars Michelson uppföras ett stenhus, som, sedan
det under kriget med danskarna förstörts (1469),
åter uppbyggdes efter freden (1472) och af Gustaf
I befästes, särskildt 1547, till en replipunkt för
denna del af Småland. 1569 befallde äfven Johan III
K:s befästande, men arbetena härmed måste anstå för de
viktigare vid Kalmar, och följden blef, att slottet
1570 intogs af danskarna och brändes. K. förstärktes
sedermera 1576-80 och äfven af hertig Karl från 1596,
men eröfrades det oaktadt med lätthet af danskarna
under Breide Rantzau i slutet af jan. 1612,
hvarefter det ånyo brändes. Först 1616 började
iståndsättningsarbeten utföras, och ännu i Karl XI:s
tid var K. i någorlunda godt skick. Sedermera har det
förfallit och är nu en af Sveriges vackraste ruiner,
en fyrkant med torn i hörnen. På framställning
af Vitt. hist. o. ant. akad. 1907 lämnades
statsanslag till ruinens konservering. K. var
hufvudgård i friherreskapet K., blef efter 1680
års reduktion landshöfdingeresidens och tillhör
ännu landshöfdingens i länet löneinkomster. -
2. Friherreskap, som 6 maj 1647 förlänades åt
dåv. presidenten i Göta hofrätt Peder Eriksson Sparre,
med succession för hans broder Ture och alla hans
brorsbarn. Det omfattade 94 3/4 mtl belägna inom Öja,
Öjaby, Tofta och Täfvelsås socknar i Kinnevalds härad,
Växjö och Hemmesjö socknar i Konga, Örs och Härlöfs
socknar i Allbo samt Gårdsby socken i Norrvidinge
härad.
1. (Wbg. L. W:son M.) 2. G. F.*

Kronobergshed, läger- och öfningsplats för Kronobergs
regemente, belägen i Lekaryds socken, Kronobergs län,
vid Dansjön, Grennaforsa hälsobrunn och hållstationen
Grennaforsa å Södra stambanan mellan Moheda och
Alfvesta.

Kronobergs län omfattar södra delen af Småland
innanför kustlandet och är beläget mellan 56° 22’
och 57° 14’ n. br. samt 2° 13’ och 4° 46’ v. lgd
från Stockholms observatorium. Det gränsar i v. till
Hallands, i n. till Jönköpings, i ö. till Kalmar
samt i s. till Blekinge och Kristianstads län. Med
en största längd, i ö.–v., af 154 km. och största
bredd, i n.–s., af 94 km. har länet ett ytinnehåll af
9,910 kvkm., hvaraf 8,907 land och 1,003 vatten. De
största sjöarna äro Bolmen (del), 183 kvkm., Åsnen,
145, Helgasjön, 50, Möckeln, 47, Vidöstern (del),
42, och Rottnen, 34 kvkm. Folkmängden vid 1909 års
slut var 158,226 personer (78,014 mankön och 80,212
kvinnkön), hvaraf 150,039 på landsbygden och 8,187
i staden. Folkmängdstätheten var sålunda inemot 18
personer på 1 kvkm. land. I förhållande till rikets
folkmängd hade länet 2,9 proc. däraf och var med
hänsyn till folkmängden det 18:e i ordningen och till
folkmängdstätheten det 17:e. Folkökningen i länet har
till följd af emigration och annan utflyttning varit
på senare tider ganska liten eller ingen, i det den
utgjort på de sist förflutna hundra åren 76 proc., men
på de sista femtio åren blott 6, och de sista tjugufem
åren visa en minskning af 6 proc.; går man tillbaka
i tiden, finnes lägre folktal än 1909 först 1862,
hvarefter det någorlunda jämnt höjde sig till 1879,
hvarefter det i det närmaste jämnt sjunkit. Då stadens
folkmängd är en ringa del af länets, gälla dessa tal
i hufvudsak äfven landsbygden, men då staden sedan
förra delen af 1870-talet fördubblat sin folkmängd,
har landsbygden äfven däraf rönt inflytande, så att
dess folkmängd på de sista trettio åren minskats med
omkr. 10 proc. – I judiciellt hänseende är landsbygden
delad i 4 domsagor under Göta hofrätt: Östra Värends,
omfattande Konga härad och Uppvidinge h:d, Mellersta
Värends, omfattande Kinnevalds h:d och Norrvidinge
h:d, Västra Värends, bestående af Allbo
h:d, Sunnerbo domsaga, benämnd efter det härad,
som den omfattar; hvarje härad är ett tingslag.
I administrativt hänseende är landsbygden
delad å 5 fögderier, benämnda efter nu anförda 6 härad,
som med undantag af Kinnevalds och Norrvidinge
härads fögderi hvartdera utgöra ett fögderi;
Sunnerbo h:ds fögderi omfattar 5, de öfriga
3 länsmansdistrikt. Länets enda stad, Växjö,
har sin rådstufvurätt. Kommunerna å landsbygden
äro 86, hvaraf 1 köping, Elmhult; i
öfrigt finnas 1 köping, Ljungby, och 3
municipalsamhällen, Alfvesta, Strömsnäs bruk
och Ryd. I ecklesiastikt hänseende ingår
länet i Växjö stift med 1 stads- och 84
landsförsamlingar, fördelade å 49 pastorat,
som bilda 6 kontrakt. – För annan förvaltning
hör länet till första arméfördelningen, Södra
postdistriktet, Södra telegraftrafikdistriktet,
Södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,
Södra bergmästardistriktet, Smålands
skogsdistrikt och utgör justeringsdistriktet
n:r 13. Provinsialläkardistrikten äro 4 jämte
3 extra provinsialläkardistrikt. I Växjö
finnes hospital för sinnessjuka med afdelning
för kriminalpatienter, i staden och Ljungby
köping länslasarett. En länsveterinär är anställd
i länet. – Förutom i Växjö varande högre allmänt läroverk,
folkskoleseminarium samt förskola för blinda äro af
kommunala eller enskilda undervisningsanstalter
att nämna andra döfstumdistriktets skola
och ett elementarläroverk för flickor samt
ett småskolelärarinneseminarium i Växjö,
landtbruksskola i Stensjöholm (Agunnaryds socken)
samt landtmannaskola, äfven manlig och kvinnlig
folkhögskola, i Grimslöf (Skatelöfs socken).
– Till riksdagens Första kammare utser länet
5 ledamöter, och enligt vallagen 1909 blir antalet
ledamöter i Andra kammaren 7, hvaraf 4 från östra
valkretsen, till hvilken äfven staden hör, och
3 från Västra. – Länets egovidd fördelar sig på åker
och annan odlad jord med 10 proc., naturlig äng 11
och skogbärande mark 29 proc. samt med återstående
50 proc. på ej redovisad eller improduktiv mark,
hvaraf största delen är kala mossar och ljungmarker.
Den jämförelsevis minsta odlade jorden har länets
östligaste del, Uppvidinge härad, blott 4 à 5
proc., men största skogbärande marken, 44 proc.,
hvilken däremot är minst i västligaste delen,
Sunnerbo härad, knappt 20. Af de tio åren
1900–09 har ett gett nära god skörd, sex mer än
medelmåttig, ett medelmåttig samt två något
mindre, och det årliga medeltalet har varit 3,300 hl.
hvete, 296.000 hl. råg, 151,000 hl. korn,
1,030,000 hl. hafre, 2,800 hl. blandsäd,
1,230,000 hl. potatis och 336,000 hl. rofvor och
rötter. Vid 1909 års slut uppgafs kreatursstocken
till 10,685 hästar, 118,850 nötkreatur,
hvaraf 64,502 kor och 16,333 oxar, samt 53,808 får,
409 getter och 35,004 svin. I medelgoda år lämna
skördarna öfverskott till afsalu af korn, hafre och
potatis, men på hvete och råg råder i allmänhet brist
för länets behof. Af nötkreatur, får, fläsk och
mejeriprodukter förefinnes öfverskott till afsalu. De
enskilda skogarnas vanvård är i detta län icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free