- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
27-28

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronobergs län - Kronobergsmanshemman - Kronobergs regemente (n:r 11) - Kronobetjänte. Se Betjänte - Kronobonde - Kronoborg (fi. Kurkijoki). 1. Socken, 2. Härad, 3. Domsaga, 4. Förr prosteri. Se Sordavala, 5. Gammal benämning på Tavastehus (se d. o.), 6. Grefskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre än i många andra län, och afyttringen af
skogsalster är betydlig; dock råder brist för det
egna behofvet endast i några socknar i Sunnerbo
härad. Bland binäringar kunna nämnas plockning
och försäljning af skogsbär, i synnerhet lingon,
trädgårdsskötsel och fiske; hemslöjden är af
ringa betydelse. Grufdrift förekommer ej, af
sjömalm upptagas några ej nämnvärda kvantiteter. –
Fabriksverksamhetens omfattning framgår af följande
tal för 1908. Fabrikerna voro 334 med 6,083 arbetare
och tillverkningsvärdet 17,88 mill. kr., hvaraf kommo
på maltdrycksfabriker 0,35; sågverk och hyflerier
2,58, trämassefabriker 2,99, tändsticksfabriker
0,47, pappersbruk och pappfabriker 4,63; stenbrott
och stenhuggerier 0,26, glasbruk 2,68; gjuterier
samt järn- och stålvarufabriker 0,25 och mekaniska
verkstäder 0,33. Handtverkarna voro s. å. 2,230
med 1,214 arbetare och handlandena 1,256 med 1,143
biträden. Den för bevillning uppskattade inkomsten
af fabriksverksamheten var 1,12 mill. kr., af
handtverksdriften 0,66 och af handelsrörelsen 1,85
mill. kr. – Länet genomkorsas i olika riktningar
af järnvägar, dels Södra stambanan med 84 km.,
dels enskilda järnvägar med 542 km., hvaraf 228
km. normalspåriga och 314 km. smalspåriga. Hvad de
sistnämnda beträffar, må särskildt anmärkas, att
länet genomdrages af icke mindre än 210 km. af det
för dessa trakter inom vårt land alldeles säregna,
sammanhängande nät af järnvägar med en spårvidd
af 1,067 m., som sammanbinder Blekinge kuststäder
sinsemellan och med andra orter inom Blekinge och
närgränsande län. I nedan följande förteckning är
spårvidden angifven endast för de järnvägar, som
icke äro af normal spårvidd; banlängderna, som anges
i hela km., afse endast de delar af resp. järnväg,
som falla inom länet. I direkt samband med statsbanan
stå järnvägarna Borås–Alfvesta 13 km., Växjö–Alfvesta
18 km., Karlshamn–Vislanda–Bolmens (1,067 m.) 99 km.,
som fortsättes af Halmstad–Bolmens (1,067 m.) 30 km.,
Sölvesborg–Olofström–Elmhults 7 km.,
Kristianstad–Hässleholms (linjen Kristianstad–Elmhult) 5 km.,
Skåne–Smålands (Kärreberga–Värnamo) 83 km., som i
Markaryd öfverkorsas af Markaryd–Veinge 10 km. och
Hässleholm–Markaryds 5 km. Med ofvanstående banor
kommunicera Växjö–Klafreström–Åsheda (0,891 m.) 60
km., Karlskrona–Växjö 56 km. och Växjö–Tingsryds
(1,067 m.) 45 km., som fortsattes af Bredåkra–Tingsryds
(1,067 m.) 15 km. och genom Hönshylte–Kvarnamåla
(Norraryd–Kvarnamåla, l,067 m.) 21 km. står
i förbindelse med Karlshamn–Vislanda–Bolmens
järnväg. Vid Emmaboda station å Karlskrona–Växjö
järnväg anknyter sig Kalmar järnväg 1 km., och
från dennas station Nybro utgår i sin tur
Nybro–Säfsjöströms järnväg 30 km. Karlskrona–Växjö
och Nybro–Säfsjöströms järnvägar äro dessutom
förenade genom Kosta järnväg (Lessebo–Kosta–Målerås,
0,600 m.) 29 km. Från Blekinge kustbanor är linjen
Nättraby–Eringsboda (0,600 m.) fortsatt till Elmeboda
15 km. – Hemmantalet å landsbygden utgör 2,787 mantal
och beräknas till 10,5 för staden. Taxeringsvärdet
1910 var för jordbruksfastigheter 89,060,300 kr. å
landsbygden och 418,400 kr. i staden samt för annan
fastighet 26,174,100 kr. å den förra och 11,699,500
kr. i den senare, förutom värdet af statens och
menigheters fasta egendom, taxerad till 10,926,800 kr.
å landsbygden och 2,909,700 kr. i staden. Fideikommissegendomar,
1905 taxerade till 1,25 mill. kr., innehades af 3
personer. Den fasta egendom, som då tillhörde inhemska
aktiebolag, till antalet 66, var taxerad till 10,33
mill. kr., hvaraf Lessebo aktiebolag 1,37. Af
40 utländska undersåtar, som egde fast egendom,
taxerad till 1,15 mill. kr., voro 29 danskar, och
taxeringsvärdet af deras egendom var 0,47 mill. kr.

Om länets samhörighet under vissa tider af
1600-talet med såväl Jönköpings som Kalmar län se
dessa ord. 1675–80 hörde någon del af Blekinge till
Kronobergs län, som 1687 erhöll det område, Som det
frånsedt gränsregleringar under senare tider nu har.
K. S. A. d’A.

Kronobergsmanshemman, kam., ha ansetts vara af
bättre natur än vanliga kronohemman, i det att
långt tidigare än å dessa ständig besittningsrätt
blef åborna å dem medgifven. De ha kunnat säljas,
och uppbud å dem erhållas. Men sedan uppbud genom
k. förordn. af 16 juni 1875 ej mera ega rum, ha
kronobergsmanshemmanen i afseende på öfverlåtelse
af besittningsrätten blifvit ställda i likhet med
vanliga kronohemman. Se Kronohemman, allmänna.
Th. R. (Kbg.)

Kronobergs regemente (n:r 11) utgör ett af de tre
infanteriregementen, i hvilka Smålands storregemente
delades 1623, då det fick fältmarskalken H. Wrangel
till chef. Det roterades sedermera med 1,100
nummer inom Kronobergs län, dess knektekontrakt
uppgjordes 1685, och det åtnjöt roteringsunderstöd
af 780 kub.-fot spannmål, hälften råg och hälften
korn. Regementet erhåller numera sitt värnpliktiga
manskap från Kronobergs län (utom dess östra
del) och V. och Ö. Göinge härad af Kristianstads
län. Dess mötesplats är Kronobergs hed (se d. o.),
dess chefsstation Växjö, där regementet i framtiden
skall förläggas. Jfr Gunnar Hyltén-Cavallius,
"Kongl. Kronobergs regementes officerskår 1623-1896"
(1897), och L. G. T. Tidander, "Anteckningar rörande
Kronobergs regementes historia" (1897, utg. 1907).
C. O. N.

Kronobetjänte. Se Betjänte.

Kronobonde, kam., åbo på kronohemman. Se Bonde,
sp. 1088, och Kronohemman.

Kronoborg (fi. Kurkijoki). 1. Socken vid Ladoga
sjö, hörande till häradet och domsagan af samma
namn, i Viborgs län, Finland. Landareal 538 kvkm.;
befolkningen, finsk, 8,855 pers. (1908). Imperiellt
pastorat af 1:a kl. af Sordavala prosteri och
Nyslotts stift. I socknen finnes Kronoborgs högre
landtbruksläroverk. - I början af 1600-talet anlades
i K. en stad eller s. k. stadsfläck, hvilken dock för
närheten till staden Kexholm icke kunde vinna någon
betydenhet, hvarför man äfven snart upphörde att
betrakta densamma som stad. Ännu fortlefver likväl
dess ryska beteckning "slobod" (köping), och som
köping kan äfven nu K:s kyrkoby anses, ehuru den icke
legalt betecknas såsom sådan. - 2. Härad, bestående
af 3 kommuner, nämligen Parikkalo, Jaakimvaara och
Kronoborgs socknar. Areal 2,116,7 kvkm. 37,290
inv. (1908). - 3. Domsaga under Viborgs hofrätt,
delad i 3 tingslag. Omfattningen lika med häradets. -
4. Förr prosteri. Se Sordavala. - 5. (Eg. Kroneborg;
fi. Hämeenlinna) Gammal benämning på det af Birger
jarl (1249) anlagda fästet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free