- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
51-52

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronotermometer - Kronotionde - Kronouppbörd - Kronoutskylder - Kronovall - Kronovimpel. Se Vimpel. - Kronovärdi, Kronovärde - Kronozkiviken. Se Kamtjatka, sp. 743. - Kronoängar - Kronprins

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är så inrättad, att den i större grad än vanligt
ändrar sin längd och således också sin svängningstid
genom temperaturändring. Den sökta medeltemperaturen
kan beräknas ur urets dragning.
N. E-m.

Kronotionde, kam., benämnes, till skillnad från
präst-tertialtionde och kyrkotionde, den tionde,
som genom Västerås recess 1527 indragits till
statsverket och sedermera genom skattläggning af
nya eller ur ödesmål upptagna hemman ökats. I de
gamla svenska landskapen var tionden från början
så fördelad, att socknens prästerskap fick 1/3
och återstoden tillföll dels sockenkyrkan och de
fattige, dels biskopen. Det var sistnämnda 2/3,
som genom Västerås recess indrogos och erhöllo
benämningen "kronotionde". I de nya svenska landskapen
däremot var tionden från början lika fördelad mellan
socknens prästerskap, sockenkyrkan och biskopen. Genom
Köpenhamns ordinantia 1536 indrogs biskopens andel,
och kronotionden i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus
län utgör alltså endast 1/3 af hela den tionde, som
blifvit dessa trakter pålagd. Äfven i Jämtland och
Härjedalen har tionden från början varit tredelad,
men efter dessa landskaps införlifvande med Sverige
delats lika mellan kronan och prästerskapet, utom i 3
socknar, där den gamla fördelningen bibehållits. På
Gottland har tionden af gammalt delats lika mellan
prästerskapet och kyrkorna. Den senare delen indrogs
och blef kronotionde, men är till större delen
använd till prästlöner. Sedan kronotionden sålunda
på det högre prästerskapets och kyrkornas bekostnad
tillkommit, nyttjades denna nya statsinkomst till
att "nödtorfteligen" försörja kyrkor, skolor och
hospital, hvarefter med återstoden "rikets börda och
last skulle understödjas". Bland utgifterna har en del
haft benämningen "afkortningar". De äro följande: vin-
och byggnadssäd, årliga spannmålsanslag till kyrkorna
för inköp af kommunionvin samt till underhåll af
inventarier och byggnader, domkyrkotunnan (se d. o.),
prostetunnan (se Kontraktsprost), ständigt vederlag
af privilegiinatur
, till prästerskapet i ersättning
för minskade inkomster genom Gustaf I:s reduktion,
gästnings- eller behaglig tids vederlag, anvisadt
tillsvidare åt prästen som ersättning för resandes
logerande och förplägning, barnhustunnan (se
d. o.) och bibeltryckstunnan (se d. o.), hvilken
senare utgår af kyrkotionden, där sådan finnes. Vid
den utredning om grundskatterna, som på 1860-talet
egde rum, befanns endast 1/5 af kronotionden åt
statsverket behållen, men 4/5 anordnade för de
allmänna ändamål, för hvilka tionden urspr. varit
afsedd. Ang afskrifningen af denna skatt och därmed
sammanhängande förändringar se Grundskatt, sp. 423.
Kbg.

Kronouppbörd, uppbörd af kronoutskylder (se d. o. och Uppbördsstämma).

Kronoutskylder, benämning på skatter och afgifter,
som utgå till kronan jämlikt debetsedlar, i motsats
till dem, som utgöras till kommuner, afgifter till
prästerskapet m. m.
Kbg.

Kronovall, 1 mtl frälsosäteri i Fågeltofta
socken, Kristianstads län, är med underlydande
arrendegårdar omkr. 11,2 mtl inom socknen,
tax.-v. till 947.900 kr. (1909), hvarjämte till
samma egare höra i S:t Olofs socken 1 1/2 mtl,
tax.-v. 142,900 kr., i Eljaröds socken 17/24 mtl,
tax.-v. 38,000 kr., kvarn 14,000 kr., i Åhus socken 3,2 mtl,
tax.-v. 139.900 kr., samt i Löfvestads socken, Malmöhus län,
2,89 mtl, tax.-v. 331,300 kr. (1909). Efter Skånes
införlifvande med Sverige såldes K. 1668 till
generalguvernören i Skåne frih. Gust. Banér, indrogs
1692 till kronan för gäld, men återbördades
1709 till Banérs dotter Ebba, som dock
snart sålde det. Nuv. egare är grefve
K. G. Sparre. Karaktärsbyggnaden, ett tvåvåningars
stenhus, byggdt 1760, har af den nuv. egaren genom
prof I. G. Clason på 1890-talet ombyggts till
ett slott efter 1700-talets franska slottstyp med
framspringande tornbärande flyglar (se fig.). I
slottet är inredt ett katolskt kapell.

illustration placeholder

[Kronovalls slott, uppfördt efter ritningar af I. G. Clason.]

Kronovimpel. Se Vimpel.

Kronovärdi, Kronovärde, kam., det penningvärde å
de gamla persedelräntorna, som på 1600-talet blef
bestämdt och återfinnes i såväl jordeböcker som
skatteläggningsmetoder samt därför ännu begagnas, då
vid nya skatteläggningar dessa gamla persedelräntor
skola uträknas. Det har sitt ursprung i 1621 års
riksdagsbeslut, där i § 4 af "Biafskedet", sedan
de persedelräntor, med hvilka landtågsgärden skulle
erläggas, blifvit uppräknade, tillägges: "Men vele
någre penningar för perzedlarne uthgöra, då äre wij
(konungen) och dermedh tillfredz och gifves då för 1
tun. spanmåhl 9 marck, een tunna foderkorn 4 1/2 marck,
1 lisp. humbla 6 marck, 1 lisp. smör 6 1/2 marck, för
een oxe 10 daler, ett får 3 marck, een gåås 12 öre,
ett höns 3 öre, ett tjog egg 3 öre, ett lass höö en
daler, en kärfva halm 1/2 öre".
Kbg.

Kronozkiviken. Se Kamtjatka, sp. 743.

Kronoängar, domäner, som användas till ängskultur,
d. v. s. slåtter och bete. De utarrenderas som annan
kronan tillhörig egendom.
Th. R.*

Kronprins (da. kronprinds, ty. kronprinz) är i vissa
länder, såsom Sverige, Norge, Danmark, Tyska riket,
Preussen, de öfriga tyska konungarikena och Österrike,
officiell titel på den enligt gällande arfslag till
tronföljden närmast berättigade, såvida han är den
regerande monarkens (äldste) son. (I Sverige har
äfven vald tronföljare, som varit den regerandes
adoptivson, burit titel kronprins. Karl August och
Karl Johan.) Aflider kronprins, bör antagligen hans
(äldste) son kallas kronprins. (I 1772 års R. F. §
35 t. ex. kallas icke blott konungens äldste son,
utan äfven hans äldste sonson i rätt nedstigande
led kronprins.) I allmänhet intager tronföljare,
som står i annat släktskapsförhållande med den
regerande (är t. ex. dennes broder), samma ställning
som kronprins. Titeln kronprins bars i Sverige först
af Gustaf III som tronföljare. Gustaf III:s fader,
Adolf Fredrik, benämndes som tronföljare officiellt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free