Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronprins - Kronprinsens husarregemente (n:r 7) - Kronprinsessa. Se Kronprins. - Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig kronprins, utan arffurste, men märkligt
nog kallades hans gemål, Lovisa Ulrika,
kronprinsessa. Äfven i andra monarkier än de
ofvanaämnda utmärkes tronföljaren, om han är den
regerandes (äldste) son eller dennes (äldste)
son, med en särskild titel, t. ex. i Frankrike
(till 1830) "dauphin", uti Italien m. fl. länder
"arfprins" (principe ereditario o. s. v.), i
England "prins af Wales", i Nederländerna "prins
af Oranien", i Spanien "prins af Asturien", i
Ryssland "tsesarevitj", i de tyska storhertigdömena
"arfstorhertig", i de öfriga tyska småstaterna
"arfprins". - Kronprinsessa, gemål till en kronprins.
K. H. B. (S. B.)
Kronprinsens husarregemente (n:r 7) leder sitt
ursprung från det 1758 genom värfning uppsatta,
1,000 man starka husarregemente, som under namnet
Svenska husarregementet förlades i Sveriges tyska
provinser. Efter att 1761-66 ha varit tudeladt
("Blå husarregementet" och "Gula husarregementet")
förenades det åter till ett regemente, som kallades
Kongl. husarregementet. 1772 öfverfördes af detsamma
2 skvadroner till Finland och 6 till Sverige; de
senare förlades i de skånska kuststäderna och ökades
snart till 8. Från 1801 kallades det Mörnerska
husarregementet, utmärkte sig särdeles i striden
vid Bornhöft (7 dec. 1813) och sattes 1815 på
6 skvadroner om 100 man. Från 1816 bar regementet
namnet Cederströmska husarregementet, från 1822
Kronprinsens husarregemente till 1859, då det fick
namnet Konungens värfvade husarregemente. Denna
benämning ändrades 1860 till Husarregementet konung
Karl XV och 1882 till det nuvarande. Regementet var
fortfarande förlagdt i Malmö, Ystad, Hälsingborg och
Ängelholm, från 1882 och 1883 i Malmö och Hälsingborg
och sammanfördes 1897 i Malmö, sedan en skvadron
öfverflyttats till Lifgardet till häst. Det utförde
ända till denna tid sina regementsöfningar på Bonarps
hed. Det har efter 1901 en volontärstam på 305 man
och erhåller sitt värnpliktiga manskap (årligen
150 man) från Malmöhus läns södra del. Jfr "Kort
öfversikt af Kronprinsens husarregementes historia"
(1908). Jfr Husar och figr. 2 däri.
C. O. N.
Kronprinsessa. Se Kronprins.
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn är
en i Stockholm (Polhemsgatan n:r 30) medelst enskild
välgörenhet stiftad barmhärtighetsinrättning, som
har till ändamål att emottaga och vårda minderåriga
sjuka barn, företrädesvis af fattiga föräldrar. - En
fattigläkare i hufvudstaden, Per Elmstedt, skänkte
genom testamente af 30 juni 1848 grundplåten till
en stiftelse, afsedd att afhjälpa bristen på nödig
vård åt sjuka fattiga barn. För att förverkliga denna
tanke utfärdade förvaltningsmännen af det donerade
kapitalet (8,264 rdr 21 sk. 4 rst. b:ko), professor
M. Huss och kamreraren K. P. Dahlgren, en inbjudning
till stadens damer "att medelst tecknade bidrag
skynda den sjuka barnaåldern till hjälp och vård"
(7 okt. 1851). Kronprinsessan Lovisa förklarade sig från
början villig att bli anstaltens beskyddarinna, och till
ytterligare stöd för densamma bildades (1860) "Kronprinsessan
Lovisas förening för barnasjukvård", med ändamål
att inom hufvudstaden underhålla en vårdanstalt
för sjuka barn, där företrädesvis de fattiges barn
skola kostnadsfritt mottagas. Föreningen står
numera under beskydd af Sveriges drottning. Med
insamlade medel köptes en tomt på Kungsholmen (n:r
14 Handtverkargatan), inom hvilken erforderliga
om- och nybyggnadsarbeten utfördes. 4 febr. 1854
invigdes sjukhuset. Antalet sängar var då 40, men
ökades sedermera till 60. Jämte sjukvården anordnades
inom anstalten s. k. fria konsultationer, vid hvilka
fattiga kostnadsfritt erhöllo råd och föreskrifter
samt i ömmande fall fri medicin. Oaktadt byggnaderna
efter hand ytterligare förbättrades, befunnos de
inom kort icke motsvara de kraf, som man ställer
på en dylik inrättning. Styrelsen beslöt därför
redan 1891 att vidtaga åtgärder för uppförandet af
ett nytt sjukhus. Härför beviljade stadsfullmäktige
s. å., mot vissa villkor, kostnadsfritt upplåtande
af en tomt i kvarteret Kronoberg på Kungsholmen. Den
nuv. vårdanstalten (se fig.) invigdes 1 dec. 1899
af konung Oskar II. Den rymmer 130 sängar eller,
om isoleringsrummen medräknas, 147. - Till vård inom
sjukhuset mottagas numera barn mellan 2 och 12 år och i
särskilda fall äfven under eller öfver denna ålder.
Företräde till intagning lämnas åt fattiga barn. För
erhållande af kostnadsfri vård erfordras intyg af
läkare om sjukdomens beskaffenhet och af roteman
eller vederbörande prästerskap om medellöshet.
I enskildt rum eller, då utrymmet medger, å allmän
afdelning mottagas äfven sjuka barn mot afgift, som
styrelsen bestämmer. Under 1909 vårdades
inom inrättningen 1,006 barn, af hvilka
323 voro betalande. Vid polikliniken erhöllo
4,563 barn kostnadsfritt råd och behandling. -
Stiftelsens angelägenheter handhas af en styrelse,
som utses af Kronprinsessan Lovisas förening för
barnasjukvård och består af 13 damer, 3 herrar
och direktören för vårdanstalten. Under 1909
uppgingo stiftelsens samtliga utgifter till
105,494 kr. 54 öre, häri icke inberäknade lifräntor
11,816 kr. 74 öre, och dess kontanta inkomster
till 121,271 kr. 4 öre, hvaraf anslag af staten
[Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.
(Polhemsgatan 30, Stockholm. Vyn tagen från Kronobergsparken.)]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
