- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
73-74

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroton - Krotonharpix, med. farm. Se Croton-olja. - Krotonkloral - Krotonolja, med. farm. Se Croton och Croton-olja - Krotonoljesyra, med. farm. Se Croton-olja. - Krotoschin - Krotoszyn. Se Krotoschin. - Krottendorf - Krouthén, Johan Fredrik - Krsna, ind. myt. Se Krishna. - Krsna-Micra l. Krishna Miçra - Kru - Krubba. 1. Se Stall - Krubba. 2. Se Barnkrubba. - Krubban - Krubb-bitare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bruttiernas land, grundlagd omkr. år 700 f. Kr. af
nybyggare från Achaia eller, enligt en annan
uppgift, från Sparta. K. uppblomstrade inom kort
till den ansenligaste och rikaste staden i södra
Italien. Staden var berömd äfven för sina visa
lagar. Pythagoras och hans där grundade skola ha haft stort
inflytande på K:s utveckling. Gymnastik och atletik
idkades i K. med stor ifver, och den berömde atleten
Milon härstammade från denna stad. 510 f. Kr. lyckades
K. besegra och förstöra sin medtäflarinna, det
närbelägna Sybaris. Men ett ej långt därefter
lidet nederlag i kriget mot lokrerna bröt stadens
krafter, så att den under följande tider kunde göra
blott svagt motstånd mot Dionysios, Agathokles,
Pyrrhos m. fl. Under andra puniska kriget (218-201
f. Kr.) eröfrades den af Hannibal och var för honom en
viktig vapenplats. Sedan den kommit i romarnas våld,
förlades dit (194 f. Kr.) en romersk koloni. Namnet
K. kvarlefver ännu i den lilla italienska staden
Cotrones namn.
A. M. A.

[Silfvermynt från Kroton.]

Krotonharpix, med. farm. Se Crotonolja.

Krotonkloral, med., kem., l. Butylkloralhydrat
(C3H4Cl3.COH + H2O), som framställas genom inverkan af klor
på aldehyd, uppgafs verka särskildt smärtstillande vid hufvudvärk,
men erbjuder inga fördelar framför kloralhydrat
som smärtstillande samt ro- eller sömngifvande
medel och har därför kommit ur bruk. Preparatet
utgöres af hvita, lättlösliga kristaller.
C. G. S.

Krotonolja, med. farm. Se Croton och Crotonolja.

Krotonoljesyra, med. farm. Se Croton-olja.

Krotoschin (po. Krotoszyn), kretsstad i preussiska
reg.-omr. Posen, vid järnvägen mellan Öls och
Gnesen. 12,665 inv. (1905). Gymnasium. Bredvid
staden ligger slottet K., hufvudort i det
mediatiserade, 1819 bildade furstendömet
K., tillhörigt furstarna Thurn und Taxis.
(J. F. N.)

Krotoszyn. Se Krotoschin.

Krottendorf, landskommun och luftkurort i Sachsen, i
Zschoppaus dal. 4,567 inv. (1900). Mångsidig industri.
J. F. N.

Krouthén, Johan Fredrik, målare, f. 2 nov. 1858
i Linköping, studerade för Perséus samt vid
konstakademien i Stockholm 1878-81, besökte
sedan Skagen, Paris, London m. m. och har från
1883 mestadels vistats i sin hembygd. K. väckte
uppseende med Stenigt landskap från Bohuslän (1883)
och ännu mera med På ängen (sommarbild från Skagen
1884; Göteborgs museum) och Vattenvegetation
(1885, Nationalmuseum). Bland hans öfriga
verk märkas Vår i trädgården (1886), Sofvande
gosse
(Skagen 1887, Norrköpings museum), Mellan
regnskurarna
(1895), porträtt af bibliotekarien
E. H. Segersteen (Linköpings stiftsbibliotek)
och själfporträtt (Norrköpings konstförening).
J. K-e.*

Krsna [kri’sjna], ind. myt. Se Krishna.

Krsna-Micra [kri’sjna mitsra] l. Krishna Miçra [Micra],
indisk dramatiker. Se Indiens språk och litteratur,
sp. 540.

Kru (eg. Kra l. Krao), ett på Afrikas västra kust
bosatt negerfolk. Egentligen borde benämningen
inskränkas till de stammar, som äro bosatta i
granskapet af floden Sinoe i Liberia, där deras
förnämsta orter äro Settra Kru och Nanna Kru, men det
utsträckes i allmänhet till omkr. ett tjugutal stammar
utmed en kuststräcka af 300 km. längd. Kru-negrerna
äro bekanta som djärfva och skickliga båtförare och
ha förr ofta tjänat som sjömän på europeiska fartyg;
men oaktadt de länge stått i beröring med européer,
känner man föga om dem. De hålla sig skilda från andra
stammar och äro nu hufvudsakligen sysselsatta med
handel; endast få taga numera tjänst som sjömän. De
ha inga slafvar, och ej heller lär någon af dem ha
varit slaf i främmande land. Männen äro långa och
välväxta, med svart, i blått skiftande hudfärg,
tätt, ulligt hår och rikare skäggväxt, än som är
vanligt hos negrer. Kvinnorna äro mera ljushyade
än negerkvinnor i allmänhet och närma sig i flera
afseenden de europeiska kvinnorna. Bleck och Latham
sammanställa kruspråket med mandingoernas, men Koelle,
som utgifvit en grammatik öfver kruspråket (1854),
anser det vara ett särskildt språk.
(E. Rid.)

[Neger af Kru-stammen.]

Krubba. 1. Se Stall. - 2. Se Barnkrubba.

Krubban (Præsepe), astron., stjärngrupp i Kräftans
stjärnbild, på kartorna betecknad som e Cancri,
innehåller blott svaga stjärnor (ingen större än 7:e
storleken), hvilkas samfällda ljus dock är märkbart
under klara, månskensfria nätter, då Krubban framstår
som en liten ljusfläck. Den hittas då lätt något till
höger om sammanbindningslinjen mellan stjärnorna l
och d i Kräftan. Redan med en helt liten kikare ser
man i Krubban ett 40-tal stjärnor. (B-d.)

Krubb-bitare, veter., kallas en häst, som har den
ovanan att sluka luft och därvid antingen biter i
eller trycker framtänderna eller hakan mot krubban
eller andra fasta föremål. Somliga hästar sluka luft,
utan att stödja tänder eller haka mot något föremål;
dessa brukar man kalla väderslukare. Den nämnda
ovanan föranleder sällan någon synnerlig olägenhet
för djuren. Orsaken till krubb-bitning är vanligen

[Krubb-bitarhinder]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free