- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
85-86

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krupp - Krupp, Alfred - Kruppa (ty. knippe). Se Hästen, sp. 179-180, fig. 2, och Kors 4. - Kruppska kanonen. Se Krupp, A. - Krupös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Krupp - Krupös

väsentligen orsakad af fibrinösa beläggningar
(se Exsudat). Den kan uppstå genom kemisk eller
värmeretning (drickande af frätande syror eller
sjudande vatten) samt vid vissa sjukdomar. Som
den i de ojämförligt flesta fallen framkallas
af difteribacillen (se Difteri), åsyftas nedan
förnämligast denna form. - I allmänhet tillstöter
strypsjukan under loppet af en redan utbruten
difteri. Det sjuka barnet börjar lida af heshet
och får en egendomligt skällande hosta. Efter 2-3
dagar insätter en allt starkare andnöd till följd
af förträngningen i strupen med högljudd, hväsande
in- och utandning. Andningen sker långsammare än
vanligt. Ofta uppträda anfall af den högsta andnöd
och skräck. I de svårartade fallen påkomma dessa
allt tätare, ansiktsfärgen blir ihållande blåaktig,
tills barnet efter ett eller annat dygn alltmer
sjunker in i en omtöckning, under hvilken döden
snart inträder. Lindriga fall kunna gå till hälsa
efter mycket obetydliga förträngningssymtom. Ej
sällan inträder strypsjukan utan föregående
svalgdifteri. - Den förut svårartade sjukdomen ställer
sig efter införandet af serumbehandlingen väsentligt
gynnsammare. Villkoret härför är dock, att den sjuke
kommer under tidig behandling. Hvarje moder bör
därför öfva sig att se sina barn i svalget. Läkare
måste genast tillkallas, om beläggning eller andnöd
förefinnes. Redan heshet hos mindre barn bör väcka
misstanke på en börjande strypsjuka. Om läkare icke
inom kortare tid kan infinna sig, kan en förefintlig
andnöd behandlas med inandning af varma vattenångor;
när omedelbar fara för lifvet synes vara för
handen, må man tillgripa upplifvande medel (kalla
öfvergjutningar i varmt bad). - Från strypsjukan
kan det vara svårt att skilja den falska strypsjukan
(pseudokrupp), som är en svårare form af strupkatarr
hos mindre barn. Under synbart välbefinnande eller
efter ett par dagars snufva vaknar barnet plötsligt
vid midnattstid med alarmerande symtom: andningen
är plötsligt mödosam och högt ljudande, en torr
skällande hosta har inställt sig, ansiktsfärgen är
rödblå, stämman är hes eller ljudlös. Anfallet kan
räcka från några minuter till flera timmar. De svåra
anfallen medföra stark kväfnings- och ångestkänsla,
men hota dock sällan lifvet. - Barnen böra
före läkarens ankomst behandlas som vid krupp
är nämndt. Ha de genomgått ett anfall, böra de
för undvikande af återfall skyddas för inverkan
af ogynnsam väderlek, men ock lämpligen härdas.
Avn.

Krupp, Alfred, tysk industriidkare, f. 26 april 1812
i Essen, d. där 14 juli 1887, var son till Friedrich
K. (f. 1788, d. 1826), som i Essen anlade en liten
smidesverkstad i förening med stålgjuteri. Efter
grundläggarens död drefs denna af änkan och sönerna
gemensamt till 1848, då Alfred K. öfvertog den för
egen räkning, med bibehållande af firmans gamla
namn "Friedrich Krupp". Begynnelsen var anspråkslös
(ännu 1833 sysselsatte fabriken endast 9 arbetare);
men under K:s energiska ledning utvecklades firmans
ståltillverkning på ett epokgörande sätt. Det var
först på Londonutställningen 1851, som K. ådrog sig
den industriella världens uppmärksamhet. Förut hade
man endast i gynnsammaste fall lyckats framställa
degelstålsblock af 1,000 kg. vikt; men då uppvisade
han sådana, som vägde 2,250 kg., och senare götos i
K:s verkstäder block, som vägde 50,000-100,000 kg. Den
därigenom vunna möjligheten att använda degelstål
i större arbetsstycken var för industrien af stort
värde, och K:s fabrik antog inom kort för dåtida
förhållanden jättelika dimensioner. Särskildt bidrog
därtill tillverkningen af degelstålskanoner, de
s. k. Kruppska kanonerna. Idén att tillverka
kanoner af degelstål sökte K. först 1847 praktiskt
tillämpa, men ännu 1858 hade han levererat endast
omkr. 100 kanoner. Sitt första praktiska prof
underkastades K:s kanoner i danska kriget 1864, och
profvet utföll väl. Preussiska regeringen visade då
sin erkänsla genom att erbjuda K. adelskap, men
anbudet afslogs. K:s tillverkning af artilleri,
pansar och andra militärtekniska fabrikat fick
efter denna tid en oerhörd omfattning, som stod i
samband med Tysklands utveckling till Europas militära
mönsterstat. Endast en mindre del af det producerade
stålet, vid hvars framställning bessemer- och
martinmetoderna äfven infördes, nyttjas emellertid
numera till krigsmateriel; större delen bearbetas till
axlar, hjul och hjuldelar m. m. för järnvägsvagnar,
maskindelar, järnvägsskenor m. m. För att tillförsäkra
sina fabriker tillgångar på råmaterial förvärfvade
firman under tidernas lopp ett stort antal stenkols-
och järngrufvor inom och utom Tyskland. Äfven ett
antal tyska masugnar och järnverk uppgingo genom köp i
den kruppska firman, bl. a. stålverket i Annen. Denna
utvidgning blef ännu mera omfattande, sedan vid K:s
död 1887 sonen Friedrich Alfred K., f. 1854, d. 1902,
öfvertagit Kruppverkens ledning. Grusonverket
i Magdeburg och Germaniavarfvet i Kiel voro
de mest betydande förvärfven. Enligt F. A. K:s
testamentariska föreskrifter ombildades Kruppverken
1903 till ett familjebolag med ett aktiekapital af 160
mill. mark. Enligt tidningsuppgift af febr. 1911 skall
bolaget ha beslutit anlägga en filial i Holland, vid
Maasflodens mynning. Det stora företaget sysselsatte
1904 45,289 personer, hvaraf 4,190 tjänstemän och
kontorspersonal; i Essen, där den större delen
af verksamheten fortfarande är koncentrerad, var
arbetarantalet öfver 25,000, motsvarande en befolkning
af 75,000 människor, för hvilkas välbefinnande firman
Krupp på ett mönstergillt sätt dragit försorg genom
bostäder (jfr Arbetarbostäder, sp. 1314), sjukhus,
ordnadt konsumtionsväsen, sanitära och hygieniska
anordningar, brandväsen, kommunikationer m. m.
(G. H-r.)

[Porträtt: Krupp, Alfred]

Kruppa (ty. kruppe). Se Hästen, sp. 179- 180, fig. 2, och Kors 4.

Kruppska kanonen. Se Krupp, A.

Krupös (fr. croupeux), med., behäftad med krupp,
kruppartad (se Krupp). - Ordet begagnas nästan
uteslutande i sammanställningarna krupös membran
och krupös inflammation. De krupösa membranerna äro
resultatet af en fibrinös inflammation (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:48:13 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free