- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
85-86

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krupp - Krupp, Alfred - Kruppa (ty. knippe). Se Hästen, sp. 179-180, fig. 2, och Kors 4. - Kruppska kanonen. Se Krupp, A. - Krupös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

85 Krupp–Krupös 86

väsentligen orsakad af fibrinösa beläggningar
(se Exsudat). Den kan uppstå genom kemisk eller
värmeretning (drickande af frätande syror eller
sjudande vatten) samt vid vissa sjukdomar. Som
den i de ojämförligt flesta fallen framkallas
af difteribacillen (se Difteri), åsyftas nedan
förnämligast denna form. - I allmänhet tillstöter
strypsjukan under loppet af en redan utbruten
difteri. Det sjuka barnet börjar lida af heshet
och får en egendomligt skällande hosta. Efter 2-3
dagar insätter en allt starkare andnöd till följd
af förträngningen i strupen med högljudd, hväsande
in- och utandning. Andningen sker långsammare än
vanligt. Ofta uppträda anfall af den högsta andnöd
och skräck. I de svårartade fallen påkomma dessa
allt tätare, ansiktsfärgen blir ihållande blåaktig,
tills barnet efter ett eller annat dygn alltmer
sjunker in i en omtöckning, under hvilken döden
snart inträder. Lindriga fall kunna gå till hälsa
efter mycket obetydliga förträngningssymtom. Ej
sällan inträder strypsjukan utan föregående
svalgdifteri. - Den förut svårartade sjukdomen ställer
sig efter införandet af serumbehandlingen väsentligt
gynnsammare. Villkoret härför är dock, att den sjuke
kommer under tidig behandling. Hvarje moder bör
därför öfva sig att se sina barn i svalget. Läkare
måste genast tillkallas, om beläggning eller andnöd
förefinnes. Redan heshet hos mindre barn bör väcka
misstanke på en börjande strypsjuka. Om läkare icke
inom kortare tid kan infinna sig, kan en förefintlig
andnöd behandlas med inandning af varma vattenångor;
när omedelbar fara för lifvet synes vara för
handen, må man tillgripa upplifvande medel (kalla
öfvergjutningar i varmt bad). - Från strypsjukan
kan det vara svårt att skilja den falska strypsjukan
(pseudokrupp), som är en svårare form af strupkatarr
hos mindre barn. Under synbart välbefinnande eller
efter ett par dagars snufva vaknar barnet plötsligt
vid midnattstid med alarmerande symtom: andningen
är plötsligt mödosam och högt ljudande, en torr
skällande hosta har inställt sig, ansiktsfärgen är
rödblå, stämman är hes eller ljudlös. Anfallet kan
räcka från några minuter till flera timmar. De svåra
anfallen medföra stark kväfnings- och ångestkänsla,
men hota dock sällan lifvet. - Barnen böra
före läkarens ankomst behandlas som vid krupp
är nämndt. Ha de genomgått ett anfall, böra de
för undvikande af återfall skyddas för inverkan
af ogynnsam väderlek, men ock lämpligen härdas.
Avn.

[Porträtt: Krupp, Alfred]

Krupp, Alfred, tysk industriidkare, f. 26 april
1812 i Essen, d. där 14 juli 1887, var son till
Friedrich K. (f. 1788, d. 1826), som i Essen
anlade en liten smidesverkstad i förening med
stålgjuteri. Efter grundläggarens död drefs denna af
änkan och sönerna gemensamt till 1848, då Alfred
K. öfvertog den för egen räkning, med bibehållande
af firmans gamla namn ”Friedrich Krupp”. Begynnelsen
var anspråkslös (ännu 1833 sysselsatte fabriken
endast 9 arbetare); men under K:s energiska
ledning utvecklades firmans ståltillverkning på ett
epokgörande sätt. Det var först på Londonutställningen
1851, som K. ådrog sig den industriella
världens uppmärksamhet. Förut hade man endast i
gynnsammaste fall lyckats framställa degelstålsblock
af 1,000 kg. vikt; men då uppvisade han sådana,
som vägde 2,250 kg., och senare götos i K:s
verkstäder block, som vägde 50,000–100,000 kg. Den
därigenom vunna möjligheten att använda degelstål
i större arbetsstycken var för industrien af stort
värde, och K:s fabrik antog inom kort för dåtida
förhållanden jättelika dimensioner. Särskildt bidrog därtill tillverkningen
af degelstålskanoner, de s. k. Kruppska kanonerna. Idén att
tillverka kanoner af degelstål sökte K. först 1847 praktiskt tillämpa,
men ännu 1858 hade han levererat endast omkr. 100 kanoner. Sitt första
praktiska prof underkastades K:s kanoner i danska kriget 1864, och
profvet utföll väl. Preussiska regeringen visade då
sin erkänsla genom att erbjuda K. adelskap, men
anbudet afslogs. K:s tillverkning af artilleri,
pansar och andra militärtekniska fabrikat fick efter
denna tid en oerhörd omfattning, som stod i
samband med Tysklands utveckling till Europas
militära mönsterstat. Endast en mindre del af det
producerade stålet, vid hvars framställning bessemer- och
martinmetoderna äfven infördes, nyttjas
emellertid numera till krigsmateriel; större delen
bearbetas till axlar, hjul och hjuldelar m. m. för
järnvägsvagnar, maskindelar, järnvägsskenor m. m.
För att tillförsäkra sina fabriker tillgångar på
råmaterial förvärfvade firman under tidernas lopp
ett stort antal stenkols- och järngrufvor inom och
utom Tyskland. Äfven ett antal tyska masugnar
och järnverk uppgingo genom köp i den
kruppska firman, bl. a. stålverket i Annen. Denna
utvidgning blef ännu mera omfattande, sedan vid
K:s död 1887 sonen Friedrich Alfred K.,
f. 1854, d. 1902, öfvertagit Kruppverkens ledning.
Grusonverket i Magdeburg och Germaniavarfvet i
Kiel voro de mest betydande förvärfven. Enligt
F. A. K:s testamentariska föreskrifter ombildades
Kruppverken 1903 till ett familjebolag med ett
aktiekapital af 160 mill. mark. Enligt tidningsuppgift
af febr. 1911 skall bolaget ha beslutit
anlägga en filial i Holland, vid Maasflodens mynning.
Det stora företaget sysselsatte 1904 45,289 personer,
hvaraf 4,190 tjänstemän och kontorspersonal;
i Essen, där den större delen af verksamheten
fortfarande är koncentrerad, var arbetarantalet öfver
25,000, motsvarande en befolkning af 75,000
människor, för hvilkas välbefinnande firman Krupp på
ett mönstergillt sätt dragit försorg genom
bostäder (jfr Arbetarbostäder, sp. 1314),
sjukhus, ordnadt konsumtionsväsen, sanitära och
hygieniska anordningar, brandväsen, kommunikationer
m. m.
(G. H–r.)


Kruppa (ty. kruppe). Se Hästen, sp. 179–180,
fig. 2, och Kors 4.

Kruppska kanonen. Se Krupp, A.

Krupös (fr. croupeux), med., behäftad med krupp,
kruppartad (se Krupp). – Ordet begagnas nästan
uteslutande i sammanställningarna krupös membran
och krupös inflammation. De krupösa membranerna
äro resultatet af en fibrinös inflammation (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:55:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free