Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krusbär (Stickelbär) - Krusbärsmjöldagg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ehrenheim" och "Tidiga svenska gröna", samtliga gröna;
"Golden crown", "Yellow lion" och "Bumper", gula;
"Whitesmith" och "Apollo", "hvita" (riktigare:
ljust gröngula). Flertalet af dessa sorter odlas
hos oss företrädesvis i Svea och Göta land, medan
i större delen af Norrland och kallare delar af
Svealand nästan endast de mera småfruktiga inhemska
sorterna, som i regel sakna kändt namn, äro fullt
härdiga. Krusbärsbusken odlas hos oss kanske oftast
som husbehofsväxt. I mera betydande handelsträdgårdar,
i synnerhet i närheten af de större städerna, är den
dock föremål för en lönande odling till afsalu. För
att ge bästa afkastning fordrar den djup, god,
icke för torr jord. Hufvudvillkor för dess trefnad
äro god bearbetning af jorden och bortskaffande af
ogräs. På senare år har krusbärsbusken i Sverige
liksom i grannländerna härjats af krusbärsmjöldaggen
(se d. o.). Krusbärens största användning inom vårt
land torde vara för förtärande i friskt tillstånd,
i andra rummet för inkokning till sylt och saft. I
England och ännu mera i Nord-Amerika användas bären
framför allt till paj och andra efterrätter. Af saften
beredes med lätthet ett godt vin (se Bärvin).
E. L.
C. G. D.
[Fig. 1. Späd krusbärskart med hvit svampbeklädnad.]
[Fig. 2. Krusbärsnyskott med hvit svampbeklädnad.]
Krusbärsmjöldagg, en växtsjukdom.
1. Amerikanska krusbärsmjöldaggen
(eng. American gooseberry mildew,
ty. Amerikanischer stachelbeer-meltau,
fr. Blanc américain du groseillier,
da. Stikkelsbærsdræberen)
ger sig först till känna på försommaren - i Skåne
under förra och i Stockholmstrakten under senare
hälften af juni månad - på krusbärsbuskens späda
bär (fig. 1), ofta också
på nyskott (fig. 2). Bådadera visa sig täckta af
ett hvitt nätverk, med flockvis utströdt mjöllikt
pulver. Nätverket består af fina svamptrådar,
som utbreda sig kors och tvärs öfver det sjuka
organets yta. Pulvret bildas af korta utåtriktade,
pärlbandsliknande trådar. Trådarna sönderfalla
ledvis. Hvarje led blir
en själfständig förökningscell, en sommarspor
(konidie; se fig. 3). Sporerna föras af vinden
omkring i buskens närmaste omgifning, och de kunna
med kläder, redskap m. m., hvarå de fastnat, jämväl
förflyttas till mera aflägsna platser. Medelst
dessa sporer sprider sig sjukdomen under hela
vegetationstiden. Få veckor efter det att det hvita
nätverket och pulvret först visat sig, framträder å
de mera utvecklade bären äfvensom å nyskottens stamled
en fläckvis eller helt täckande chokladbrun, till sist
brunsvart, trådpäls (fig. 4 o. 5). Äro bärämnena redan
som mycket små helt omgifna af hvitt mjöl, afstanna
de tidigt i utveckling och bli förkrympta eller
affalla. Täcker pälsen bärämnet allenast fläckvis,
kan bäret hinna nästan normal storlek, men är
oanvändbart till föda och osäljbart. Är angreppet
å nyskotten af svårare art, bli toppbladen små
och förkrympta. Stundom svälla tillika skottens
stamleder, och bladen därå affalla, så att det
svarta skottet till sist står så godt som naket
(fig. 5). I den bruna pälsen synas inom kort små
svarta prickar. Dessa äro vintersporhus (perithecier),
som i sig innesluta vintersporer, afsedda att nästa
vår ge upphof till nytt sjukdomsutbrott. Sporhusen
äro till formen klotrunda och försedda med långa,
slaka, ogrenade trådbihang (se fig. 6). I sitt inre
hyser sporhuset en enda sporsäck, som innehåller
8 sporer. Dessa gro tidigt på våren vid den tid,
då krusbärsbuskarna begynna slå ut. - Denna svamp
beskrefs första gången 1834 af amerikanen L. D. de
Schweinitz under namn af
[Fig. 3. Svamptrådsväfnad med sporer.]
[Fig. 4. Krusbär med svart svamppäls.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
