Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krusbärsmjöldagg - Krusbärsmottet - Krusbärsmätaren - Krusbärsstekeln - Krusbärsvin. Se Bärvin. - Kruschwitz, 1. Stad, 2. Slott - Kruse, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litt.: J. Eriksson, "Den amerikanska
krusbärsmjöldaggen" (i förening med Wulf, 1907),
"Stachelbeermeltau und stachelbeerkultur" (Stuttgart,
1908) och "Die verschiedene empfänglichkeit der
stachelbeersorten im kampfe gegen den amerikanischen
stachelbeermeltau" (ibid., 1909).
2. Europeisk krusbärsmjöldagg framträder som en
smutshvit, ytterligt tunn hinna, tämligen jämnt
utbredd öfver bladets hela öfversida, stundom
äfven något å bären. I hinnan, som utgöres af rikt
förgrenade svamptrådar, visa sig efter någon tid
små svarta prickar, sporhus (perithecier). Denna
mjöldaggart (Microsphæra grossulariæ) bildar ingen
brunsvart päls och skiljes f. ö. från den amerikanska
därigenom, att sporhusets stödjetrådar äro upprepadt
tugrenade i spetsarna och att detsamma innesluter 4-8
sporsäckar med 4-5 sporer i hvarje sporsäck. Någon
svårare skada föranleder ej denna mjöldaggart, om man
undantager, att stundom en missbildning af bladskifvan
inträffar samt att bladen affalla något för tidigt.
1 o. 2. J. E-n.
Krusbärsmottet, Zophodia convolutella, zool.,
tillhör underordn. mottfjärilar och uppträder som
skadedjur på krusbärsbuskar. Fjäriln har framvingarna
brungrå, med större delen af framkanten gråhvit och
två sneda tvärband öfver vingen. Bakvingarna äro
gråaktiga. Larven är ljusgrön med svart, glänsande
hufvud. Fjärilns vingbredd uppgår till 30 mm., och
larven når en längd af 15-20 mm. Larverna borra sig
in i de omogna krusbären, som därigenom bringas till
hastig mognad, men samtidigt skrumpna. Den fullvuxna
larven lämnar bäret och förpuppas i jorden. Som medel
mot denna insekt rekommenderas att plocka bort de
skadade, lätt igenkännliga bären, innan larverna
lämnat dem.
G. G.
Krusbärsmätaren, Abraxas grossulariata, zool., en
till underordn. mätare hörande fjäril (se afbildning
å första illustrationssidan till art. Fjärilar),
hvars larv ofta anställer skada på krusbärs- och
vinbärsbuskar. Själfva fjäriln har hvita vingar
med i tvärrader ställda, runda svarta fläckar;
framvingarna äro dessutom försedda med ett rödgult
tvärband och rödgula teckningar vid roten. Larven är
hvitaktig med svarta tvärställda fläckar på ryggen
och en orangegul längslinje på hvarje sida. Flygtiden
inträffar i juli-aug. Äggen läggas på bladen af ofvan
nämnda buskar; efter ett par veckor komma larverna
fram och börja äta på bladen. Efter öfvervintring i
jorden i närheten af buskarna fortsätta de på våren
sina angrepp och göra då största skadan. Puppan, som
är brunsvart med gula ringar på bakkroppen, ligger
ofta mellan ett par hopspunna blad. Pupptiden varar
omkr. tre veckor. Denna insekt är tämligen allmän
i vårt lands sydligare landskap, nordligast är den
funnen i Västmanland. Utrotningsmedlen för denna
art äro desamma som för krusbärsstekeln (se d. o.).
G. G.
Krusbärsstekeln, Stora krusbärsstekeln, Nematus
(Pteronus) ribesii, zool., en till växtsteklarna
och fam. Tenthredinidæ hörande stekel, hvars larv
ofta anställer stor skada på krusbärsbuskar. Själfva
stekeln är svart och rödgul, hannen öfvervägande svart
med rödgula teckningar, honan rödgul med hufvudet
och mellankroppcn till största delen svarta. Larven,
som har 20 fötter, är ljusgrön, med hufvudet och de
tre främre benparen (bröstfötterna) svarta; i öfrigt
är kroppen betäckt med svarta vårtor. Denna stekel uppträder
i två, stundom tre generationer årligen. Första
generationen flyger i maj, vid den tid, då
krusbärsbuskarna erhålla sina löf. Honorna lägga
sina ägg på bladens undersida; efter 8 à 12 dagar
kläckas larverna och börja äta. De tillväxa hastigt,
äro efter några veckor fullvuxna och förpuppa sig i
jorden. Puppstadiet varar omkr. fjorton dagar, och i
senare hälften af juli månad inträffar vanligen denna
andra generations flygtid. De af dessa steklar lagda
äggen ge larver i början af aug., och under denna
månad inträffar en ny härjningsperiod. De då bildade
pupporna öfvervintra vanligen och ge upphof till den
på våren flygande stekelgenerationen, men stundom har
man, som nämndt, kunnat räkna tre generationer och
tre härjningsperioder under året. Denna insekt är en
mycket svår fiende till krusbärsbuskarna och angriper
äfven vinbärsbuskar. Som medel mot densamma har man
dels försökt plocka bort och skaka ned larverna, dels
brukat omgräfva jorden under och omkring buskarna
samt föra bort och bränna upp löf och annat affall
på marken. Ett annat numera ofta användt medel är
buskarnas besprutning med kejsargrönt, hvilket
helst bör verkställas, då larverna äro nykläckta. -
En närstående form, lilla krusbärsstekeln, Nematus
(Pristiphora) pallipes, träffas ofta tillsammans med
föregående, hvilken den till levnadssättet liknar. Som
namnet antyder, är den mindre; den har kortare tid
för de olika stadierna, hvarför den lär uppträda i
minst tre generationer årligen. Utrotningsmedel
äro desamma som för stora krusbärsstekeln.
G. G.
Krusbärsvin. Se Bärvin.
Kruschwitz [kro’-]. 1. Stad i preussiska reg.-omr. Bromberg (Posen),
vid Netze. 2,937 inv. (1905). K. är stamort för den polska dynastien
Piast. - 2. Slott i Polen vid Weichsel, intogs af
svenskarna och försvarades i april 1656 med framgång
mot Czarniecki. Efter att 1657 ha påbörjat arbeten
till befästningarnas förstärkande lät Dahlbergh 21
juni s. å. vid Karl X:s af marsch ur Polen antända
slottet.
1. J. F. N. 2. L. W:son M.
Kruse, Peter, köpman, ämbetsman, d. 30 dec. 1645
på Säters kungsgård, var son till Lybeckköpmannen
Frans K., inflyttade till Sverige, blef köpman i
Stockholm och vid bildandet af kopparkompaniet (se
d. o.) en af dess direktörer samt adlades 1622 med
bibehållande af namnet K. Då besvär häröfver anfördes
af ätterna Krus och Kruse, förordnade konungen 1629,
att Peter K. skulle få behålla sitt namn, men sönerna
antaga namnet Kruusbjörn (äfven skrifvet Kruusebiörn
och sedermera Crusebjörn, se d. o.). K. blef 11
jan. 1625 ståthållare öfver Kopparbergslagen med dess
län och Tuna socken och erhöll därvid i särskildt
uppdrag att "commendera öfver myntet" samt att
"fundera en stad och den afsticka låta". Den stad han
grundlade var Säter, där han också residerade. Vid den
administrativa omregleringen 1634 blef K. landshöfding
i Dalarna och öfver Kopparberget. Hans bref till
A. Oxenstierna 1622-44 äro utgifna i "Rikskansleren
Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling", II, del
11. - Af K:s söner var Peter Kruusebiörn, d. 1650, en
tid svensk resident i Moskva, och Frans Kruusebiörn,
f. 1605, d. 1654, kommissarie i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
