Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krutkonspirationen - Krutmagasin. Se Ammunition. - Krutmalm - Krutmassa. Se Kruttillverkning, sp. 119. - Krutmejer, David - Krutmått - Krutprofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aflidit i fängelset – dömdes till döden 27 jan. 1606
och afrättades 31 jan. och 1 febr. Regeringen sökte
leda i bevis, att sammansvärjningen igångsatts af
jesuiterna, och dessas högste ledare i England,
Henry Garnett (se d. o.), som häktats 30 jan.,
anklagades för medbrottslighet i den tillämnade
ogärningen. Han hade i allmänna ordalag underrättats
af Catesby och senare (juli 1605) af en i planen
invigd jesuit Greenway under biktens insegel fått
underrättelse äfven om detaljerna, men underlåtit
att vidtaga några kraftigare åtgärder för planens
afstyrande. Han dömdes till döden (och afrättades,
3 maj 1606) för sitt jakande svar på Catesbys fråga
om tillåtligheten af att utföra en bragd för den
katolska saken, äfven om därvid oskyldiga fingo lida
med de skyldige; då han afgaf detta utlåtande, kände
han ej Catesbys planer. – Strängare behandling af
Englands katoliker blef konspirationens närmaste
följd. Till åminnelse af dess upptäckt hölls
årligen 5 nov. tacksägelsegudstjänst ända till
1859. Ett minne af sammansvärjningen är äfven den
undersökning af hvalfven under parlamentsbyggnaden,
som ännu företages den dag ett nytt parlament första
gången sammanträder. 5 nov. kallas Fawkes’ day och
firas stundom ännu i några trakter af England med
att en i soldatdräkt utstyrd halmdocka, som skall
föreställa Fawkes, bäres i procession och sedan
brännes på bål. – Bäst skildras krutkonspirationen hos
Gardiner, "History of England 1603–1642", I (1883)
och i "The political history of England", del 7 (af
F. C. Montague, 1907). Ett försök att framställa hela
konspirationen som provocerad af Jakob I:s minister
Salisbury och rättegångshandlingarna som delvis
förfalskade har gjorts från katolskt håll af pater
Gerard i "What was the Gunpowder plot?" (1896),
men dennes hypotes har på ett öfvertygande sätt
i allt väsentligt vederlagts af Gardiner i "What
Gunpowder plot was" (1897). Jfr äfven P. Sidney,
"History of Gunpowder plot" (1904).
V. S-g.
Krutmagasin. Se Ammunition.
Krutmalm, geol., en art järnmalm (järnoxidhydrat),
s. k. sjömalm (se Järnmalmer, sp. 408).
Krutmassa. Se Kruttillverkning, sp. 119.
Krutmejer, David, öfversättare, konstsamlare,
f. 1778 i Ystad, d. 1854, vardt 1810
protokollssekreterare i krigsexpeditioncn och 1816
förste expeditionssekreterare samt fick 1829 kansliråds
titel. Under de första årtiondena af 1800-talet
öfversatte och bearbetade K. en mängd böcker för barn
och ungdom. Till ett erkännande af hans förtjänster
om en sund och språkren ungdomsläsning samt för hans
medarbete i ett svenskt-franskt lexikon tilldelade
honom Svenska akad. 1806 Lundbladska priset. K. var
egare till en stor kopparsticksamling, som 1851
inköptes af riksdagen för K. bibliotekets räkning
och 1867 införlifvades med Nationalmuseets samlingar.
Krutmått, liten skopa för uppmätning af
krutladdning. Vanligen är krutmåttet "ställbart",
i det skopan bildas af två cylindriska partier, det
ena instucket i det andra. Genom tubartad förlängning
eller förkortning af skopan ökas eller minskas måttets
rymd. Vid patroners fabriksmässiga laddning anländas
komplicerade laddapparater, hvarvid krutmängden
stundom mätes, men för privat bruk användas krutmått
af ofvan beskrifvet slag. Vid laddning med röksvagt
krut bör man dock alltid väga krutladdningen.
G. G.
Krutprofning för militära ändamål består i skjutprof
och kemiska prof. Vid skjutprofven uppmätes med
kronograf den utgångshastighet krutet meddelar
projektilen i det eldvapen, för hvilket det är
afsedt. Denna hastighet uppgår till 800 à 900
m. per sekund eller lägre. Vidare uppmätes medelst
tryckmätare (se d. o.) det högsta tryck (vanligen
2,000–3,000 atmosfärer), som vid skottlossningen
råder i vapnet. De röksvaga krutens utgångshastighet
och tryck ändra sig oftast något under de första åren
efter deras tillverkning, beroende på, att vid krutets
torkning lösningsämnet fullständigare aflägsnas från
krutkornens yttre delar än från deras inre, hvaraf
följden blir, att det torrare ytterlagret erhåller
större förbränningshastighet än det inre. Vid
förvaring utjämnas detta förhållande, så att krutet
under den första perioden af sin förbränning brinner
långsammare, under den senare fortare än strax
efter tillverkningen. Har hastigheten eller trycket
för mycket ändrats, måste krutladdningen ökas eller
minskas. Den kemiska profningen omfattar utom de prof
å krutets sammansättning, som kunna vara erforderliga
för de röksvaga kruten, äfven prof på stabilitet
och urbränningsverkan. Stabilitetsprofningen har
till ändamål att utröna, att krutet har tillräcklig
stabilitet, d. ä. att ingen själfsönderdelning
förekommer hos detsamma, som kan göra, att det är
riskabelt att förvara. Profvet består däri, att man
upphettar en viss mängd af krutet, inneslutet i ett
glasrör, till en bestämd temperatur och bestämmer
den tid, efter hvilken detsamma afgett kväfoxider
i märkbar mängd. Antingen sker upphettningen
vid jämförelsevis låg temperatur (80°) och man
undersöker, efter hvilken tid ett i glasröret insatt
ytterst känsligt reagenspapper (filtrerpapper,
fuktadt med jodkaliumstärkelse eller difenylamin)
visar reaktion, eller ock upphettar man krutet vid
högre temperatur, 95° à 135°, och mäter de af krutet
afspaltade kväfoxidernas mängd på ett eller annat
sätt eller observerar tid efter annan glasrörets färg
mot en ljus bakgrund (vid sönderdelningen bildade
kväfoxidgaser ha rödbrun färg). Krutets urbrännande verkan
i vapnen bestämmes antingen därigenom,
att man förbränner detsamma i kalorimeter och af
dess härigenom funna förbränningsvärme samt med
kännedom om explosionsprodukternas sammansättning
beräknar explosionstemperaturen, eller ock så, att
man i en liten bomb, i hvars ena vägg en stålplugg,
försedd med ett fint hål, är noggrant infäst, låter
en viss krutmängd explodera. Härvid tvingas all vid
explosionen bildad krutgas att utströmma genom hålet i
stålpluggen, som därigenom urbrännes. Hålet uppmätes
noga före och efter försöket, och skillnaden ger ett
mått på krutets urbränningsverkan. Utom dessa prof
förekommer uppmätning af krutkornens dimensioner
samt, särskildt för sådana krut, som skola vid
laddning uppmätas med mått, specifik vikt. Man skiljer
mellan krutets absoluta specifika vikt. d. v. s. den
specifika vikten hos de särskilda krutkornen med
frånräknande af luftmellanrummen mellan kornen, och
den gravimetriska specifika vikten, d. v. s. vikten
af ett med krut fylldt rum i förhållande till vikten
af den vattenmängd, som kan inneslutas i samma rum.
E. S-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
