- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
173-174

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kröyer 3. Peter Severin K. - Ks. - Ksatriya - Ksjatrija - K. S. O. - Kt - Ktéma eis aei - Ktenoidfjäll - Ktesias - Ktesibios - Ktesifon, stad - Ktesifon, stadsman - Kth. - K'tib - Ktistolatrer - Ktonisk - Ktzg. - Ku - Kuando - Kuango - Kuang-si - Kuang-su

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

173 Ks.—Kuang-su 174

outtröttlig; ett 70-tal tecknade porträtt och andra
.skisser finnas i Hirschsprungska samlingen, där K. är
representerad af en mängd taflor och studier samt
äfven af ett dussin porträttbyster: H. Hirschspruny,
Anton Svendsen, Michael och Anna Ancher, Kielland,
Drachmann, Oscar Björck, Schandorph, Vibeke,
fiskartyper m. fl. K. utförde äfven raderingar.

K. blef 1887 medlem af danska Konstakademien och
1894 af den svenska. Han deltog i oppositionen mot
akademien i Köpenhamn och blef en af ledarna af
"Konstnärernas studieskola", som upprättades 1885
som en motvikt mot det akademiska läroverket. Han
var likväl modlem af akademirådet och utställde
såväl på akademiens som på den fria utställningen. I
utlandet erhöll han många utmärkelser, bl. a. "grand
prix" vid världsutställningarna i Paris 1889 och
1900. Under det sista årtiondet, K. lefde, var
hans hälsa bruten och hans verksamhet tidtals af
mattad. En minnesutställning af K:s arbeten anordnades
i Köpenhamn hösten 1910. Äfven K:s hustru M a r i
e K., född T r i e p c k e, f. 1867, är målarinna.
1. A. L.* 2. E. Ebg. 3. G-g N.

Ks., förkortning för nordamerikanska staten K a u-s
a s (jfr K a n.).

Ksatriya (Ksjatrija), medlemmarna af den urspr,
ariska krigarkastcn uti Indien, till hvilken höra
krigare, konungar och furstar. Denna kast var enligt
myterna utgången ur Brahmäs armar och räknas därför
jämte bramaner och vaicya till .le "två gånger födda"
kastarna, medan £udra och blandade klasser bilda de
"en gång födda" kasterna. Ksatriyas plikter voro att
ge allmosor, offra, läsa Veda samt hufvudsakligen att
försvara folk och land. Dessutom var förvaltningen
lagd i deras händer. Under de sociala omhvälfningar,
som gett det indiska kastväsendet en alldeles
ny form (se Indien, sp. 508-511), ha do forne
ksatriya uppgått i de s. k. räjputerna. Jfr Kast l,
’sp. 1219-20. (K. F. J.)

Ksjatrija, Se Ksatriya.

K. S. O-, förkortning för kommendör af Svärdsorden.

Kt, förkortning för Kniyht (se d. o.).

Ktéma eis aei (grek., "en skatt för evigt"),
ett uttryck af Thukydides (Peloponnesiska
kriget l, 22), som använder det om sin egen
bok för att beteckna dess bestående värde för
historikern och statsmannen i jämförelse med den
dagsländelitteratur, som äfven på den tiden mera
vädjade till stundens bifall än till eftervärldens
dom. J-C.

Ktenoidfjäll, zool. Se Fjäll, sp. 491.

Kte’sias (grek. Kr^olag, lat. Ctesias), forngrckisk
historieskrifvare från Knidos i Karien. Han var till
yrket läkare och som lifmedikus anställd hos persiske
konungen Artaxcrxes Mnemon, hvilken han åtföljde
under fälttåget mot Kyros och i slaget vid Kunaxa
(401 f. Kr.). Kort därefter återvände han till sitt
fädernesland och författade där, med begagnande af det
rika material, som han samlat under sin långa vistelse
i Persien, dels ett större verk i 23 böcker med titeln
Persika’, hvilket omfattade de assyriska och persiska
rikenas historia, dels ett mindre arbete, Indika’. Af
båda dessa arbeten återstå endast fragment, utg. af
Lion (1823), Bahr (1824), Muller (i Dindorfs uppl. af
Herodotos, 1844) och Gilmore, 1888. Jfr Rüter,
”De Ctesiæ Cnidii fide et auctoritate”, 1873.
A. M. A.

KtesPbios (grek. Krrjotpios), berömd mekaniker i
Alexandria i 2:a årh. f. Kr., konstruerade i synner-

het åtskilliga hydrauliska maskiner äfvensom
apparater, i hvilka lufttrycket ingår som
verkande kraft, t. ex. pumpen, häfverten
m. fl. Vid dessa arbeten biträddes han
af sin ännu mer berömde lärjunge Heron.
A. M. A.

Ktesifon (grek. Κτησιφῶν, lat. Ctesĭphon,
pers. Taisafŭn), forntida stad i Babylonien på
östra Tigris-stranden, gentemot Seleukeia. Någon
större betydelse erhöll den först under det
parthiska rikets tid, då den upphöjdes först till
vinterresidens för de parthiske konungarna och
sedan, efter Seleukeias förstöring (165 e. Kr.),
till hufvudstad. År 198 e. Kr. intogs och uppbrändes
den af Septimius Severus, men återuppbyggdes och
var under sasanidernas välde (226–636) en af de
största och praktfullaste städer i världen. Efter
landets eröfring af araberna råkade K. i förfall,
och dess ruiner fingo lämna byggnadsmaterial till
den nya hufvudstaden, Bagdad. På dess forna plats,
hvars arabiska namn är El Madaïn ("dubbelstaden",
sammanfattning af K. och Seleukeia), finnas ännu
några lämningar af sasanidernas konungapalats
(se bilden af Takht-i-Khos-ru å pl. VIII till
art. Byggnadskonst).
A. M. A.

Ktesifon (grek. Κτησιφων, lat. Ctesiphon),
forngrekisk statsman, atenare, som 336 f. Kr.
framställde förslag att med en gyllene krans belöna
Demosthenes’ stora förtjänster om fäderneslandet.
Med anledning däraf väckte den i macedonska
partiets tjänst stående talaren Aischines mot honom en
rättegång. Såväl Aischines’ anklagelsetal som
Demosthencs’ glänsande och segerrika försvarstal (”Om
kransen”) finnas i behåll.
A. M. A.

Kth., vid växtnamn förkortning för K. S. Kunth.

K’tib. Se Ketib.

Ktistolatrer, kyrkohist. Se Monofysiter.

Ktonisk (af grek. chthon, jord), jordisk,
underjordisk. – Ktoniska l. underjordiska
gudomligheter
kallades i den forngrekiska
mytologien, i motsats till de olympiska (himmelska),
de gudaväsen, som tänktes ha sin bostad i
underjorden och hvilkas hemlighetsfulla makt röjde sig
dels i jordens vulkaniska krafter, dels i det ur
jordens sköte uppspirande växtriket. Då det för
växtvärlden är utmärkande att hvarje höst aftyna och
under vintern ligga försänkt i dödslik dvala kommo
de ktoniske gudarna tillika att gälla som dödens och
förgängelsens makter, under hvilkas dystra välde allt
lefvande förr eller senare är hemfallet. Genom själfva
dödens mörker skimrade dock ett hopp om lif och
odödlighet; och det var den tröstefulla läran därom,
som meddelades åt de invigde i mysterierna, eller
den hemlighetsfulla gudstjänst, som egnades åt de
ktoniske gudarna. Till dessa räknades Gaia,
Kybele, Pluton (Hades), Demeter, Persefone, Dionysos
(Bakchos) och erinyerna. Dels till de olympiske, dels
till de ktoniske gudarna räknades Hermes, hvilken
som gudarnas budbärare underhåller förbindelsen
mellan den öfre världen och underjorden, dit han
äfven ledsagar de aflidnes själar.
A. M. A.

Ktzg., vid växtnamn förkortning för F. T. Kützing.

Ku, ett indiskt folk. Se Khond.

Kuando, flod. Se Kwando.

Kuango, flod. Se Kwango.

Kuang-si, provins. Se Kwang-si.

Kuang-su (”glänsande framgång”), kinesiskt
regentnamn för Tsai-tien, f. 2 aug. 1872 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free