Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuch Behar - Kuchen - Kuchinotsu - Kucku - Kuckurn - Kudagu - Kudalur - Kuddby - Kudial-Kale - Kudlich, Hans - Kudowa - Kudrjavtsev, Peter Nikolajevitj - Kuds - Kudu - Kudur-Lagamar - Kuehl, Gotthard - Kueit (Kuweit, Koweit, Korein el-K.) - Kuei-tsjeu - Kuenen, Abraham - Kuen-lun - Kues - Kufa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningen tillhör kotsch- l. radjbansistammen, en i norra
Bengalen vidt utbredd stam af inhemskt ursprung,
som är besläktad med indokineserna. Språket är
bengali. K. var ganska betydande, men är sedan 1773
beroende af engelsmännen och erlägger en tribut af
6,750 pd st. Hufvudstaden med samma namn, vid Tursa,
en biflod till Brahmaputra, hade 1901 10,458 inv.
(J. F. N.)
Kuchen [kō-], ty., namn på tyskt bakverk, innehållande
socker och smör, ungefär detsamma som vårt "kakor",
"bakelser".
Kuchinotsu, hamnstad i ken Nagasaki, vid inloppet
till Shimabaraviken på västra kusten af japanska ön
Kiushiu, sedan 1889 öppen för utlänningar. Omkr. 7,000
inv.
J. F. N.
Kucku. 1. Gökens läte. – 2. Gök. – 3. Killespelets
högsta kort (en gök). – 4. Person, som är för mer än
andra; däraf uttrycket storkucku.
Kuckurn, ö i Ostpreussen invid vänstra stranden
af Memels ena mynningsgren Russ. I nov. 1678 hade
brandenburgaraa under öfverste v. Kanitz förskansat
sig på K. 2 dec. ankommo svenskarna under H. Horn till
Russ’ högra strand och gingo natten till 4 s. m. öfver
floden samt fördrefvo fienden från K., hvarefter de
intogo Tilsit.
L. W:son M.
Kudagu, hindustam och dess språk. Se Coorg.
Kudalur (af tamil. Kudla-ur, "sammanflödets stad"). Se
Cuddalore.
Kuddby, socken i Östergötlands län, Björkekinds
härad. 5,168 har. 1,188 inv. (1909). K. utgör ett
regalt pastorat i Linköpings stift, Vikbolands
kontrakt.
Kudial-Kale. Se Kuba, stad.
Kudlich [ko’d-], Hans, österrikisk politiker,
f. 1823, var 1848 i österrikiska riksdagen en
af yttersta vänsterns ledare, vann som sådan
stor popularitet genom sitt yrkande, att de på
bondens jord hvilande onera skulle afskaffas, och
trädde i okt. s. å. i spetsen för den då i Wien
utbrytande folkrörelsen. 1849 deltog han i resningen
i Pfalz, dömdes samtidigt af österrikisk domstol "in
contuma-ciam" till döden och tog då sin tillflykt till
Schweiz. Han bosatte sig sedan som läkare i Amerika,
erhöll 1867 amnesti i Österrike och kallades vid
ett besök i hemlandet 1872 af staden Wien till
hedersborgare. K. har utgifvit Riickblicke nnd
erinnerungen (3 bd, 1873).
Kudowa (tjech. Cúdowa), en af Tysklands mest besökta
kurorter, belägen i preussiska reg.-omr. Breslau
(Schlesien), vid foten af berget Heuscheuer, 401
m. ö. h. Omkr. 650 inv. Där finnas 4 järnkällor,
af hvilka två, Eugenquelle och Gottholdsquelle,
begagnas till drickning. De mest använda baden äro
gyttjebad och kolsyrebad. Säsong maj–okt. Frekvens
6–7 tusen.
J. F. N. Ln.
KudrjaVtsev, Peter N i k o l a j e v i t j,
rysk-historiker, f. 1816 i Moskva, d. där 1858 som
professor i allmän historia, författade Istorija
Italii (1850), som behandlar Italiens historia
från väst-romerska rikets undergång till Karl den
stores regering, och många afhandlingar, delvis
publicerade i den af honom redigerade tidskriften
"Russkij vjestnik".
Kuds (arab., helgedom), en hos arabiska talande folk
vanlig beteckning på Jerusalem.
Kudu, zool. Se Antiloper, sp. 1145. Kudur-Lagamar,
konung af Elam, samtida med Hammurabi och
Abraham, är mest känd under namnformen K e
d o r l a o m e r (se d. o.).
Kuehl [kyl], Gotthard, tysk målare, f. 1850 i Lybeck,
studerade i Dresden, München, Paris och Holland
och blef professor i Dresden 1895. Han upptog det
moderna franska valörmåleriet och var den förste,
som införde det i Münchens konstvärld. Han målade
interiörer med figurer, där luftstudiet och det
smidiga behandlingssättet måste intressera. Bland hans
arbeten märkas / barnhuset i Lybeck (triptyk, 1896,
Dresdengallcriet), Gubbhus i Lybeck (Nationalgallcriet
i Berlin, inköpt 1896), Söndagseftermiddag i Holland
(nya pinakoteket i München), / Danzigs barnhus
(museet i Leipzig), En kinkig fråga (Luxembourgmuscet
i Paris), Lybeck i fågelperspektiv och
Rryggeriinleriör, dessutom interiörer från Dresdens
rokokokyrkor och slott samt stämningsfulla bilder
från Dresdens gator och Elbes stränder (hvaribland
Avfjustusbron i snö, Dresdengalleriet, Utsikt
från slottstornet en vinterdag, flera motiv från
Hamburg i akvarell finnas i Kunst-halle^därstädes).
O-g N.
Kueit (Kuweit, Koweit, Korein
el-K.), liten arabstat vid Persiska viken, hvars schejk
står i nominellt beroende af turkiske sultanen, ehuru
den nuv. schejken synes ha ställt sig under Englands
beskydd. Hufvudstaden med samma namn ligger på den
nästan vegetationslösa El-ahsa-kusten, 90 km. s. om
Schatt-el-Arabs mynning, vid en bukt, som är den
bästa hamnen vid Persiska viken och därför utsedd till
ändpunkt för den planerade Bagdadbanan. Omkr. 20,000
inv. K. är äfven utgångspunkt för pärlfisket vid
Bahreinöarna.
J. F. N.
Kuei-tsjeu. Se Kwei-tschou.
Kuenen [kynen], Abraham, nederländsk teolog,
f. 1828, d. 1891, från 1855 ord. professor i
teologi i Leiden, skref bl. a. en historisk-kritisk
undersökning af gamla testamentets böckers uppkomst
och kodifikation (3 bd, 1861-65; 2:a uppl. 1885-93)
och Der godsdienst van Israel (2 bd, 1869-70). K. var
en af de lärdaste och mest framstående forskarna på
gamla testamentets område och kan jämte Wellhausen
sägas ha mest bidragit till’att förskaffa den
"Grafska hypotesen" seger inom den exegetiska
vetenskapen (se P e n t a-teuken). Sedan
1867 utgaf han "Theologisch tijdschrift".
(E. S-e.)
Kuen-lun. Se K w e n-l u n
Kues [kus] l. Cues, förr by i preussiska
reg.-omr. Trier (Rhenprovinsen), vid Mosel,
midtemot Bernkastel, sedan 1905 en del af detta
(Bernkastelkues), som därigenom 1905 hade
4,538 inv. Nikolaushospital, en stiftelse af
den i K. födde kardinalen Nikolaus Cusanus (se
d. o.), med kapell och stiftarens bibliotek.
Wbg.
Kufa, en nu i ruiner liggande stad i Asiatiska
Turkiet, vilajetet Bagdad, vid Eufrat, anlagd af
kalifen Omar 637, var en tid (750–758) kalifernas
residens, men råkade i förfall, sedan den nyanlagda,
närbelägna staden Bagdad börjat uppblomstra. Staden
hade en ryktbar språkskola, och därifrån utbredde
sig den äldsta arabiska skriftformen, som blifvit
kallad kufisk skrift (se d. o.). Om de arabiska
mynten, som benämnas kufiska mynt, se d. o.
(J. F. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
