- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
197-198

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulbana - Kulbarga - Kulblixt - Kuldéer - Kúldiga - Kuldsja. 1. Ryskt omr., 2. Kinesiskt omr., 3. Stad, 4. Stad - Kulely-Burgas - Kulform - Kulfotometer - Kulfräsar - Kulgård - Kulier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

197

Kulbarga-Kuller

198

skjulplanet (O K), vid höger (vänster-) rafflade
vapen åt höger (vänster), och storleken af den sålunda
uppkomna afvikningen (K M] benämnes af drift.

De äldsta åsikterna om kulbanan voro, att
projektilerna gingo i rät linje i sin utgångsriktning,
ända tills de förlorat sin genom krutgasens tryck
erhållna kraft, då de till följd af tyngdkraften
föllo rätt ned. 1537 påstod dock Tartaglia, att
kulbanan till en början är en rät linje, hvarefter den
kröker sig, tills tyngdkraften, såsom ensam rådande,
tvingar projektilen lodrätt nedåt. 1546 hade han
likväl ändrat åsikt och ansåg då kulbanan hela vägen
vara krökt. Man vägde mellan dessa båda påståenden,
ända till dess Galilei (1638) bevisade, att kulbanan
var en parabel. Denna teori, parabelteorien, i
hvilken luftmotståndet försummades, ansågs under
1600-talet för riktig, mycket kanske därför att
den mest till-lämpades på elden med mörsare, som
denna tid blef mera använd. Dock hade man redan i
midten af 1600-talet funnit, att luftmotståndet ej
fick försummas. Newton (1687) antog kulbanan vara
en hyper-bel och grundade därpå sina beräkningar
om luftmotståndet. Bernouilli (1719) sökte genom
integralkalkyl bestämma banan, och en mängd andra
vetenskapsmän, bl. a. Euler (1753), Lcgendre,
Börda och Lagrange, fortsatte dessa beräkningar
utan att dock kunna erhålla tillräckligt enkla
och användbara formler. Först genom försöken i Metz
(1833-40 och 1855-58) och i Petersburg (1868-69) samt
i synnerhet genom Krupps försök erhöll man formler,
stödda på praktisk erfarenhet, hvilka syntes tämligen
väl öfverensstämma med verkligheten, och genom de
sedermera införda tabellmetoderna (se ofvan) ha
beräkningarna blifvit synnerligen enkla. G. af Wdt.

Kulbarga (Gulbarga), hufvudstad i ett distrikt
med samma namn i staten Haidarabad, Indien, 120
km. n. ö. om Bijapur. 29,228 inv. (1901). Det var
1347–1432 hufvudstad för själfständiga dynastier
och har ruiner af flera palats. Borgen innesluter en
stor moské, byggd efter den i Córdoba som förebild.
Wbg.

Kulblixt. Se Blixt, sp. 702.

Kuldéer. Se Gu l de er.

Kuldiga, stad. Se Goldin gen.

Kuldsja. 1. Ryskt område i Ccntral-Asien. Se Ili 2. –
2. Kinesiskt område i Central-Asien. Se Ili 3. –
3. (Gamla K.) Hufvudstad i den af Ryssland till
Kina 1881 afträdda delen af ofvannämnda område,
äfven kallad Tatar-K., Weiyuen, Illi och
Kuren. 20,000 inv., mest muhammedaner. K. ligger
några hundra m. n. om Ili (658 m. ö. h.) och består af
borgen, som nästan uteslutande är bebodd af mandschuer
samt omgifven af en bred lermur, den kinesiska staden
med basaren och en mellan trädgårdar och planteringar
vida spridd förstad, som började anläggas af ryssarna,
hvilka innehade K. 1871–81. I staden residerar en
rysk konsul med militärisk eskort; där finnas flera
moskéer, 2 buddistiska tempel, en romersk-katolsk och
en grekisk kyrka. Befolkningen utgöres af tarantsjer
(tatarer från Östra Turkestan), dunganer, sarter,
kineser, kalmucker och ryssar. Staden har en icke
obetydlig industri samt är den merkantila medelpunkten
för hela västra Mongoliet med karavanförbindelse
med Buchara, Kokan o. a. städer. N. om K. finnas
stenkolsgrufvor. – 4. Nya K., Mandschu
K.
l. Ila, beläget 40 km. längre ned
på samma sida om floden, anlades 1764 af mandschuerna
och kom snart till blomstring som säte för den
kinesiska styrelsen och en stark garnison, men
förstördes under dunganernas uppror 1866 och är nu
blott en ruinhög.
1–4. J. F. N.

Kulely-Burgas, stad i Turkiet, i Tracien, vilajetet
Adrianopel, vid Maritsa. Omkr. 500 inv. Järnvägsknut;
själf station på linjen Konstantinopel–Belgrad, är
K. utgångspunkt för den starkt trafikerade bibanan
till Dede-Agatsch (so d. o.) vid Egeiska hafvet.

Kulform. 1. Form af sand, i hvilken större projektiler
gjutas. - 2. Form af järn, i hvilken gevärskulor
af bly gjutas (stöpas). Numera pressas vanligen
gevärskulor fabriksmässigt, men till äldre ge-

Kulform (kultung) för rmidkulor med 10 mm. diameter

var funnos i regel kulformar. Som dessa ofta liknade
en tång, med formens bägge hälfter ledande mot
hvarandra genom ett gångjärn och försedda med skaft,
benämndes en sådan kulform ofta kultång (se fig.). -
3. Yttre formen af en spetsprojektil. Se Ku l b an a.
l o. 3. G. af Wdt, 2. G. G.

Kulf otometer, B l o n d e l s. Se F o t o m e t e r,
sp. 1011.

Kulfräsar, mek. tekn. Se F r ä s, sp. 44.

Kulgård. Se Kulstapel.

Kulier (eng. coolies; ordets härledning omtvistad)
är den troligen först i Indien uppkomna och sedan
till Kina och därifrån vidare spridda benämningen
på asiatiska dagsverkare, gruf- eller fältarbetare
o. s. v., i synnerhet på dem, som på grund af
arbetskontrakt, ingångna på vissa år, utvandra från
sin hembygd till främmande länder. Stundom talas
äfven om polynesiska kuller, men det vanliga namnet
på dessa är k a n a k e r. Kuliutvandringen har
mestadels företagits från öfverbefolkade trakter i
Indien och Kina samt gått till europeiska kolonier
och skyddsområden i tropiska länder, där bristen på
brukbar inhemsk arbetarbefolkning gjort sig kännbar,
i synnerhet efter negerslafveriets afskaffande. Af
gammalt ha i Indien dylika folkvandringar egt
rum från de tätast befolkade trakterna till de
mindre tätt befolkade, där arbetsförtjänst lättare
stod att finna, och därvid företrädesvis till te-
och kaffeplantager på Ceylon och (på senare tid) i
Assam. Efter neger-slafvarnas emancipation började
man, under påverkan af svårigheten att förmå fria
negrer till ordnadt arbete, att i de engelska,
franska och nederländska kolonierna i Västindien och
Sy d-Amerika samt på Mauritius ersätta de förlorade
arbetskrafterna genom införsel af kuller från Indien,
och på 1840-talet började plantageegarna i samma
syfte-importera kon-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free