Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulle, 4. Sven Servatius K. - Kulle, 5. Axel Teodor K. - Kullemöllamärgel - Kullen - Kullens fyr - Kullerstad - Kullersten - Kullerstol - Kullervo - Kullgren, Karl August - Kullings härad - Kullings kontrakt - Kullings-Sköfde - Kulltorp. 1. Socken, 2. läger och öfningsplats - Kullved - Kullvefbåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(för Monaco, Abessinien, Guatemala, franska kolonier).
5. Axel Teodor K., den föregåendes brorson, målare,
f. 7 mars 1882 i Lund, studerade i Paris irån 1898
och vid akademien i Stockholm 1900-06. Han målar
landskapsmotiv från skånska slättbygden: Åsen (1909,
Nationalmuseum), Dalen (s. å., Skånes konstförening).
1.-T. (G-g N A-s B-g.)
2. –rn. (G-g N.)
3. G-g N.
4 J. K-e.*
5. G-g N.
Kullemöllamärgel, geol, en gulaktig, mycket lös och
sandig märgel med inblandade glimmerfjäll, tillhörande
kritsystemets granulatus-zon och anstående .vid
Kullemölla och Lyckas (ung. 12 km. n. n. ö. om
Ystad). Se Kritsystemet.
A. Ung.
Kullen. Se Kullaberg.
Kullens fyr. Se Kullaberg.
Kullerstad, socken i Östergötlands län, Memmings
härad. 3,968 har. 2,181 inv. (1909). K. utgör ett
konsist, pastorat i Linköpings stift, Norrköpings
kontrakt.
Kullersten, sten, som kan kullras; en sten eller
medelstort stenblock, hvars kanter och hörn äro i
viss mån afrundade och som således till sin yttre
iorm är kullrig. Jfr Erratiska block.
E. E.
Kullerstol, stol utan ryggstöd eller karmar, taburett;
ofta liktydig med brudpall, brudstol.
Kullervo, finsk myt., Kalervos son, de finska episka
runornas olycksfödde, hvars dystra öden skildras
i runorna 31-36 af "Kalevala". En fejd uppstår
mellan bröderna Untamo och Kalervo och slutar med,
att Untamo förstör Kalervos gård och släkt. Blott en
hafvande kvinna blir öfrig, och denna bortföres af
Untamo samt blir moder åt Kullervo, som Tedan vid
tre dagars ålder sliter små lindor och sönderslår
sin vagga samt, 3 månader gammal, tänker på att
hämnas sina föräldrar. Underrättad härom, söker
Untamo taga K. af daga, men misslyckas och nödgas
använda honom i sin tjänst. Åt K. ges nu allehanda
låga trälsysslor; men då han utför dem med ett sådant
öfvermått af kraft, att han fördärfvar allt, säljer
Untamo honom till träl åt Ilma-xinen. Dennes hustru
sänder honom att valla korna. Af elakhet bakar hon
i trälens kaka en sten, mot "hvilken han fördärfvar
den knif han ännu har kvar som det enda arfvet efter
sin fader. För att hämnas drifver han korna i kärret
och hemför en mängd vargar och björnar, hvilka rifva
Ilmarinens hustru i stycken. Jublande flyr K. till
skogens frihet. Här får han veta, att hans egna ännu
lefva, och beger .sig hem till dem. Äfven i hemmet
förstör K. hvarje arbete, som förelägges honom, då
man ej kan rätt uppskatta den hjältekraft, som bor
uti honom. Slutligen sändes han att betala skatt. På
återvägen mö-’tcr han sin för honom obekanta syster,
som länge varit försvunnen. Han lockar henne i sin
släde och förför henne. När de sedan igenkänna
hvarandra, störtar sig systern i en närbelägen
fors. Förtvifiad lämnar K. släden efter sig, rider
hem, men mot-tages kallt af alla utom af modern, som
råder honom fly till ödemarken. Men K. tänker numera
blott .på att hämnas alla sina och sina anhörigas
lidanden, .drager ut till strid och dödar Untamo
och hans 1olk. Återkommen till hommet, finner han
detta tomt. Med gärdens öfverblifna hund beger han
sig .då - uppmanad af sin i grafven liggande moder -
till skogen för att lifnära sig genom jakt. Härunder
kommer han dock till det ställe, där han
förledt sin syster och där allt nu synes
dödt. Då störtar han sig på sitt svärd, sålunda
sökande försoning i döden för det myckna han
i lifvet brutit. -Kullervoepisoden, den utan
jämförelse mest storslagna och gripande delen af
"Kalevala’’, är grundad på runor, som till stor del
upptecknats i Inger-manland och Ladogatrakterna af
D. E. D. Europæus (se d. o.) och kombinerades af
Lönnrot för den andra upplagan af "Kalevala". Vissa
af dessa runor härstamma från svenska ballader, och
andra synas från början ha handlat om strider mellan
inbyggarna på bägge sidor om den gamla karelsk-finska
gränsen. K. Krohn identifierar t. o. m. Kalervos
hemtrakt med Karjala by i Mynämäki, Satakunda,
i hvars grannsocken Laitila ett Untamala ligger.
Jfr Krohn, "Kalevalan runojen historia", V, och Setälä,
"Kullervo-Hamlet" (i "Finn.-ugrische forschungen",
III, VII).
K. B. W.
Kullgren, Karl August, industriidkare, f. 1793 i
Uddevalla, d. 1851 i London, anlade tillsammans
med frih. Nils Ericson 1842 på Malmön, n. om
Lysekil, det första stenhuggeriet i Sverige
i industriell skala, hvilket verk levererade
bl. a. granit till byggnadsarbetena vid Trollhätte
kanals ombyggnad. K. var banbrytaren för den
sedan så uppblomstrande stenhuggerinäringen på
västkusten. Firman fortsattes af K:s efterlefvande,
ombildades 1891 till Granit-aktiebolaget
C. A. Kullgrens änka och har utvecklats till en
betydande omfattning.
G. H-r.
Kullings härad i Älfsborgs län ingår i Vätle, Ale
och Kullings domsaga samt i Kullings fögderi och
omfattar socknarna Herrljunga, Tarsled, Rem-mene,
Fölene, Eggvena, Algutstorp, Kullings-Sköfde, Tumberg,
Södra Härene, Bråttensby, Landa, Hol, Siene, Horla,
Skogsbygden, Lena, Bergstena, Fullestad, Långared,
Alingsås landsförsamling, Éödene, Bälinge, ödenäs,
Hemsjö (och del af Hällestads kyrkosocken). 76,414
har. 16,291 inv. (1909).
Kullings kontrakt i Skara stift omfattar de åtta
pastoraten Alingsås stads- och landsförsamlingar,
Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö; Lena, Bergstena
och Fullestad; Långared; Nårunga, Skogsbygden,
Ljur, Ornunga, Kvinnestad och Asklanda; Algutstorp,
Kullings-Sköfde, Tum berg, Södra Härene, Bråttensby
och Landa; Södra Björke, Vesene, Grude, Jällby
(Gällby) och Hudene; Herrljunga, Tarsled, Remmene,
Fölene och Eggvena; Hol, Siene och Horla. 1,031
kvkm. 25,481 inv. (1909).
Kullings-Sköfde, socken i Älfsborgs län, Kullings
härad, 2,882 har. 1,156 inv. (1909). Annex till
Algutstorp, Skara stift, Kullings kontrakt.
Kulltorp. 1. Socken i Jönköpings län, Väst bo
härad. 9,413 har. 1,295 inv. (1909). K. bildar med
Gnosjö ett konsist. pastorat i Växjö stift, Västbo
kontrakt. – 2. Till 1884 läger och öfningsplats för
en del af Kalmar regementes beväring, i Arby socken,
Södra Möre härad, 20 km. s. om Kalmar.
Kullved, skogsv., småved, som lägges ofvanpå den
inresta veden i en kolmil a och tjänar till att minska
draget i milorna och hindra den s. k. stybben från att
falla ned mellan den inresta kolveden och som skall
kunna, om håligheter i milan uppstå, falla ned i och
fylla dessa. Kullen lägges så, att den är högst vid
milans centrum, hvarifrån den sluttar ut mot milans
periferi. Kullens kubikmassa brukar variera mellan 4
och 8 kbm.
W. E–n.
Kullvefbåt. Se Kullbåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
