- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
221-222

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulspruta - Kulsprutebank - Kulsprutebatteri - Kulsprutegevär - Kulstapel - Kulstötning - Kult

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kulsprutebank-Kult

japanska kriget 1904-05 användes å ömse sidor
dylika kulsprutebatterier, och efter kriget har
man i alla länder på grund af erfarenheterna
från detsamma skyndat sig att öka antalet
kulsprutor. Kulsprutetrupperna äro, alltefter det
sätt, hvarpå personalen förflyttar sig, ridande,
åkande eller gående. Vid kavalleriet äro de
vanligen ridande, vid infanteriet gående; i båda
dessa fall transporteras materielen vanligen på
packhästar. Själfständiga kulsprutebatterier göras
ofta åkande, och materielen transporteras då på
fordonen. - På senare tiden har framställts ett
automatiskt eldvapen, som intager en mellanställning
mellan kulspruta och gevär och på grund däraf blifvit
kalladt kulsprutegevär. Vapnet väger endast 8 ä
10 kg. och saknar lavett så när som på två korta
stödben under mynningen; det har samma eldhästighet
som kulsprutan, men ej samma elduthållighet, enär
pipans afkylning ej kan göras så effektiv. Till denna
vapcutyp hör M a d-

Fig. 9. Kavallerist med Madsens kulsprutegevär
fastgjordt vid sadeln.

sens kulsprutegevär (fig. 9 och 10), hvilket införts
vid danska kavalleriet och med framgång användes af
ryssarna under rysk-japanska kri-

Fig. 10. Madsens kulsprutegevär i eldgifning.

get. Sedermera ha äfven Kjellman och Hotch-kiss
framställt liknande vapen. Fördelen med detsamma
är, särskildt för kavalleriet, att vapnet för sin
transport ej kräfver särskild packhäst, utan föres
af ryttaren, fastgjordt vid sadeln. Därigenom kan ock
servisen minskas, och framför allt kan den personal,
som beväpnats med kulsprutegevär, fortfarande
tjänstgöra som kavalleri, hvilket däremot icke är
möjligt för kulsprutornas

personal. - Liksom det fordom på de flerpipiga
kulsprutornas tid förfärdigades gröfre,
granatskjutande kulsprutor, har det på senare
tid äfven framställts ett slags kulsprutliknande
kanoner. Dessa kallas helautomatiska kanoner
1. maskinkanoner (eng. pom-poms). Deras mekanism
liknar i hufvudsak kulsprutornas och är alltså
helautomatisk , d. v. s. ej blott mekanismens öppnande
och slutande, utan äfven tillförseln af nya patroner
utföres på automatisk väg (vid kanoner finnas nämligen
äfven s. k. halfautomatiska mekanismer, hvilka
förutsätta patrontillförsel för hand). I konsekvens
med den uppfattning man nu har om kulsprutan som ett
från artilleriet strängt skildt vapen betraktar man
emellertid ej maskinkanonen som kulspruta, ehuru den
i historiskt afseende sammanhänger och är besläktad
med denna senare. Maskinkanoner finnas f. n. ej med
gröfre kaliber än 37 mm., men försök med gröfre pjäser
ha utförts hos Krupp. 37 mm. maskinkanoner användes
i stort antal både af engelsmän och boer under
boerkriget 1899 - 1902, men de gjorde där, oaktadt
sin stora eldhastighet - omkr. 100 skott i min. - ej
den verkan man väntat. Man anser dem förnämligast
vara på sin plats i fästnings- och sjökriget,
men flera artilleriauktoriteter ha på senare tid
förordat deras införande vid fältartilleriet för
bekämpande af de moderna fältkanonernas sköldar.
G. af Wdt.

Kulsprutebank, befästningsk. Se K a n o n b a n k.

Kulsprutebatteri, krigsv. Se Kulspruta, sp. 220.

Kulsprutegevär, krigsv. Se Kulspruta, sp. 221.

Kulstapel, artill., benämndes fordom, då
rundkulor användes, ett antal pyramidformigt
ordnade fullkulor eller oladdade hålkulor till
artilleripjäser. Ett större antal kulstaplar bildade
en k u l g å r d. Kulstaplarna gjordes vanligtvis ej
högre än 3 m. Antalet kulor beräknas i en tresidig
stapel, hvars understa lager har n kulor i hvarje
sida, enligt formeln n(n -f- 1) (n + 2) 6 ~~’

i den kvadratiska stapeln enligt formeln n(n + 1)
(2n + 1)

6

samt i den, hvars understa lager bildar en rektangel
med m kulor i den längre sidan och n i den kortare,
enligt formeln

6

Ofvanstående formler gälla för staplar i form af
ostympade pyramider; har stapeln i stället form af
en stympad pyramid, fråndrages antalet kulor i den
felande spetsen, hvilket antal uträknas med hjälp
af samma formel, men med användande af de värden
å n (m) j som gälla för det understa lagret i den
felande spetsen. Spetsprojektiler uppläggas vanligen
ej i staplar, utan ställas i förråden på hyllor.
H. W. W. (G. af Wdt.)

Kulstötning, idrottst. Se Kast, sp. 1218, jämte fig. å
sp. 1219.

Kult (lat. cultus, af co’lere, dyrka) 1. Gud s-tjänst
betecknar de till den organiserade gudsdyrkan hörande
heliga handlingar, som utgöra religionens mest
påtagliga yttring och som, jämte föreställningar
(myter, läror, dogmer) och känslor (af fruktan,
vördnad, kärlek, förtröstan), bilda religionens
organism. Kulten består i l:o) ceremonier (dan-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free