Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunckel (Kunkel), Johann - Kundmann, Karl - Kundry - Kundt, August - Kundts rör - Kundus - Kunene - Kunersdorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
247
Kundmann-Kunersdorf
24&
opponerade sig mot tron på alkahcst, palingencsi
o. d. Likaså bestred han den gängse åsikten
om svafvels förefintlighet i alla metaller,
men tillerkände i stället denna roll åt
kvicksilfver. Viktökningen vid förbränning förklarade
han icke kunna bero på upptagande af någon vägbar
eldmaterie. Hans märkligaste undersökningar gälla
fosforn, hvilken han för andra gången upptäckte,
och i synnerhet glasberedningen, på hvilket område
han uppfann eller åtminstone för första gången i
stort framställde rubin glas samt uppdagade det
af ve-nezianerna hemlighållna tillverkningssättet
för aventuringlas. K. införde användningen af
glasblåsarbordet och uppvisade, att metalloxider kunna
reduceras på kol af en blåsrörs-låga. Salpetereter
uppdagades af honom, och han gäller äfven som
upptäckare af tennsvafla och knall-silfver. Bland hans
större skrifter märkes Ars vitra-ria experimentalis
öder vollkommene glasmacher-kunst. En ofullständig
samling af hans skrifter utgaf s 1721 under titel
"Fiinf kuriöse chemische trac-tätlein". Jfr G l a s
f a b r i k a t i o n, sp. 1287.
Kundmann [ko’nt-], Karl, österrikisk skulptör, f. 1838
i Wien, studerade där och i Dresden för Hähnel samt
blef 1872 professor vid akademien i Wien. Han gjorde
sig känd genom en grupp, Den barmhärtige samariten,
och genom en staty af kejsar Rudolf för arsenalen
i Wien. Där har sedan flertalet af hans behagliga
och dekorativt verksamma arbeten blifvit uppställdt,
Franz Schvbert (sittande staty i Stadt-park, 1872),
amiral Tegetthoff (1886), Grillparzer, Minervastatyn
i marmor och guldbrons på parlamentsbrunnen,
borgmästar Felder i rådhuset, kolossala nischfigurer
i kejserliga konstmuseet (Konstindustrien är
särskildt lofordad). I Graz finnas statyer af
K. öfver Hamerling och Anastasius Griin, i Pola ett
Tegetthofl-monument, i Marienbad ablot Reiten-bcrger.
G-s N.
Kundry, astron., en af småplaneterna. Kundt [könt],
August, tysk fysiker, f. 1839’i Schwerin, d. 1894 i
Israelsdorf vid Lybeck, blef
1867 docent i Berlin,
1868 professor vid po-lyteknikum i Ztirich,
öf-vergick 1870 till Wiirz-burgs universitet och
1872 till det återupprättade universitetet i
Strassburg. 1888 kallades han till Berlins
universitet. Hans arbeten sträcka sig öfver
fysikens hela område. Synnerligen värdefull är
den af honom uppfunna metoden att medelst
stafvars longitudinella
vibrationer försätta luftpelare i svängningar.
Med denna metod, hvilken kräfver endast små gaskvanti-
tctcr, har han lyckats bl. a. att bestämma
förhållandet mellan specifika värmet hos en gas
vid konstant volym och hos samma gas vid konstant
tryck. Ett annat område för K:s studier är anomala
dispersio-nen, hvilken han visat sammanhänga
med vissa ämnens benägenhet att uppsupa vissa
färger. Förtjänstfulla äro äfven hans undersökningar
om gasers friktion och ledningsförmåga för värme samt
om polarisationsplanets vridning hos gaser. Under det
sista tiotalet år af sin lefnad undersökte K. tunna
metallplattors egenskaper, såsom polarisationsplanets
vridning i ett magnetiskt fält och särskildt deras
brytningsförmåga för ljus. Resultaten af K:s arbeten
finnas meddelade i Poggendorffs och Wiedemanns
"Annalen". K:s Vorlesungen uber. experimental-physik
utgåfvos af Scheel 1903. (S. A-s.>
Kundts rör, fys., en af A. Kundt (se denne) 1866
angifven och på fysiska laboratorier mycket begagnad
apparat, i hvilken stående Ijudsvängnin-gar i en
gas själfva af teckna sin våglängd. Den består
af ett horisontellt glasrör (se fig.), ungefär
l,5 m. långt och 2 cm. i diameter, inuti hvilket
utefter hela längden finnes strödt ett lätt pulver,
såsom lykopodium, korkfilspån, kiselgur e. d. En smal
glasstaf a når med halfva sin längd in i röret, på
midten fasthållen af en kork c, som samtidigt täpper
till rörmynningen. På sin inre ända bär stafven en
lätt skifva (kork), b, som icke fullt når ut till
rörväggen och därför utan hinder af denna kan röra sig
fram och tillbaka. Eörets andra ända är tillsluten
af en kork, m, genom hvars förskjutning med hjälp
af stafven s man kan ändra afståndet mellan b och
m, tills de nedan beskrifna pulverfigurerna i röret
bli så skarpa som möjligt. Genom tilledningsrören rt
och r2 införes den gas man vill undersöka. Bringar
man nu glasstaf ven i ’ längdsvängningar genom att
gnida den med en hartsad tyglapp, ger den en hög
ton ifrån sig och meddelar sin svängningsrörelse
till den i röret inneslutna gasen, hvarigenom i
denna uppkomma stående vågor. Dessa afteckna sig i
pulvret på så sätt, att detta vid svängningsbukarna
ordnar sig i fina tvärstreck, men vid knutarna blir
liggande i små högar (se fig.). Afståndet mellan
två högar är således lika med halfva våglängden. I
st. f. glasstaf ven kan användas en annan stark
ljudkälla, t. ex. en pipa, som bringas att ljuda
framför rörmynningen. Kundts rör medger en bekväm
bestämning af ljudets hastighet i olika gaser,
när man känner svängningstalet hos ljudkällan.
G. I-
Kundus, alplandskap i Central-Asien, beläget v. om
Badakschan, mellan Hindukusch i s. och Amu-darja
i n., samt genomströmmadt af den senares biflod
Kundus l. Aksaraj. 25,000 kvkm. Sedan 1859 har landet
varit förenadt med Afganistan. Befolkningen, hvars
antal uppgår till omkr. 400,000, utgöres mest af
tadsjiker och usbeker. Hufvudorten, Kundus, ligger
i en osund trakt omkr. 60 km. s. om Amu-darja och är
nu obetydlig. (J. F. N.)
Kunéne, flod. Se Gu n en e.
Kunersdorf [kön-], by i preussiska reg.-omr.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>