- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
255-256

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsbacka - Kungsbackafjorden - Kungsbackagummans salva - Kungsbackaån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

planteringar, lämna utrymme för 23 nya kvarter. Staden,
som 1846 härjades af brand, fick vid den därefter
skedda regleringen – äldre stadsplanen – raka och
breda gator och bebyggdes med mindre, men

illustration placeholder
Fig. 2. Situationsplan af Kungsbacka.

illustration placeholder
Fig. 3. Kungsbacka i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.


prydliga och bekväma hus, alla af trä. Den nya
stadsplanen skall helt visst förläna staden
i sin helhet en prägel af trefnad och behag,
och K:s belägenhet, endast 27 min. järnvägsresa
(med Västkustbanan) från rikets andra stad, inger
förhoppning, att staden skall tillväxa. 1910 var
antalet invånare 1,104. (Årliga tillväxtprocenten de
senaste 30 åren har varit 2,6.) Taxeringsvärdet
å fastigheter var 1910 1,616,100 kr.,
hvaraf å jordbruksfastighet 123,700 kr. I
kommunalutskylder utdebiterades s. å. kr. 3,25 per
bevillningskrona. Stadens bokförda tillgångar uppgingo
1908 till 356,326 kr. och skulder till 201,862
kr. På grund af jordbrukets omläggning förekommer
därstädes numera icke någon nämnvärd sjöfart eller
handel med spannmål. I staden hemmahörde 1908 endast 4
segelfartyg om 3,992 ton och en besättning af 61 man,
och staden har reguljär ångbåtsförbindelse endast med
Gottskär, badort vid K.-fjordens östra sida. Smärre
seglande farkoster besöka dock staden, medförande
dels fiskvaror, dels byggnadsmaterialier. Antalet
af sådana fartygs resor fram och åter i den inrikes
sjöfarten har hamnkontoret i afgifven berättelse för
1910 upptagit till 618 samt fartygens dräktighet
till 9,910 ton. Staden hade 1908 28
handlande med 23 biträden och en till 46,000
kr. uppskattad inkomst af handelsrörelsen,
27 handtverkare med 24 arbetare och en för
bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften
af 30,000 kr. samt 6 fabriker med 23 arb. och
81,000 kr. tillverkningsvärde. Penningrörelsen
förmedlas genom Fjäre härads sparbank (sedan 1867)
och afdelningskontor för a.-b. Göteborgs bank
(sedan 1905). Sedan pedagogien indragits, har staden
samskola, dock utan statsunderstöd. Från tryckeri i
staden utges tidningen "Nordhalland"; veckotidningen
"Kungsbackatidningen" tryckes i Göteborg. Staden
har vattenledning sedan 1890-talet. Belysningen
åstadkommes nu med acetylengas, men underhandlingar
pågå om inledande af elektrisk belysning. Modernt
varmbadhus finnes i staden samt sjukstuga,
tillhörig länets landsting. Staden är känd för sina
vackra planteringar och sin skog alldeles intill
stadsområdet. I kyrkligt hänseende bildar K. med
Hanhals ett regalt pastorat i Göteborgs stift, Fjäre
och Viske kontrakt. – K. omtalas som slott 1366, då
Valdemar Atterdag där utfärdade bref. Det efterträdde
sannolikt det närliggande slottet Hunehals, som namnes
sista gången 1328. År 1382 hade Abraham Brodersson del
i panträtt till K. slott. Under unionstiden omtalas
orten någon gång som köpstad. Under grefvefejden
(1534–37) skall K. ha blifvit sköfladt, och det
återfick ej sina privilegier som stad förrän 5
okt. 1557. Staden var alltid obetydlig, och sjöfarten
hämmades därigenom, att ån uppgrundades och slutligen
alldeles stängdes af en sandbank. Sedan staden efter
1846 års brand blifvit återuppbyggd, genomskars
sandrefveln, och en hamn anlades, tillräcklig för
grundgående fartyg. A. Hssn.

Kungsbackafjorden (urspr. Strömsfjorden), vik
af Kattegatt, i Fjäre härad af norra Halland, i
v. bildande den s. k. Onsalahalfön. I den omkr. 10
km. långa fjorden utmynna Rolfsån och Kungsbackaån,
den senare 2 km. nedanför staden Kungsbacka.

Kungsbackagummans salva. Se Hemliga medel.

Kungsbackaån, vattendrag i norra Halland, upprinner ur
Ingsjöarna i Västergötland och strömmar därifrån mot
v. och s. genom socknarna Lindome, Älfsåker och Tölö
förbi Kungsbacka samt mynnar ut i Kungsbackafjorden
af Kattegatt. Längd omkr. 45 km. Bevattningsområde
300 kvkm.

Kungs-Barkarö, socken i Västmanlands län, Åkerbo
härad. 1,876 har. 590 inv. (1909). K.-B. utgör ett
regalt pastorat i Västerås stift, Köpings kontrakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free