- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
263-264

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungshall - Kungshamn - Kungshatt - Kungsholmen. 1. Holme, 2. Församling, 3. Sjöfästning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2G3

Kungshamn-Kungsholmen

264

Gottland. Samtidigt med sjöfrontens öfriga verk
upphörde äfven K. att räknas till Karlskronas
befästningar, men det är väl bibehållet (se
fig.), och ännu 1852 väcktes förslag om dess
ombyggande. En i K. uppförd större byggnad
används till proviantmagasin, för hvilket ändamål
ytterligare en byggnad är under uppförande.
L. W:souJM.

Kungshamn (kallades som kapell Grafvarna eller Gustaf
Adolf
), socken i Göteborgs och Bohus län, Sotenäs
härad. 3,543 inv. (1909), nästan uteslutande fördelade
på fyra inom socknen liggande municipalsamhällen:
Smögen, 1,444 inv., Grafvarne och Bäckevik
(Kungshamn), 1,444, Hasselösund, 178, och Tången,
462. Annex till Tossene, Göteborgs stift, Vikornas
södra kontrakt.

Kungshatt, klippig ö i Mälaren vid stora segelleden
västerut från Stockholm, s. om Lofö, tillhörande
Lofö församling. 192,4 har, hvaraf 19 har odlad
jord. På ön finnas bl. a. ett större och ett mindre
tegelbruk. På en klippa utmed segelleden är uppsatt
en stång, bärande en hatt af järnplåt, för att erinra
om folksägnen, att en af fiender förföljd konung
här med sin häst störtade i vågorna och undkom, men
därvid tappade sin hatt, som vardt fiendens byte, på
klippan. Sagan är ämne för en dikt af Nicander. Se
L. Bygdén, "K. En svensk folksägen i historisk
belysning" ("Nord. tidskrift" 1893).

Kungsholmen. 1. En af de holmar, på hvilka
Stockholms stad är byggd. Den skiljes från fasta
landet genom Karlbergssjön och Klaraviken samt omges
f. ö. af Mälaren och Ulfsundasjön. Med Norrmalm
är den förbunden genom tre broar: Kungsbron,
uppf. i Kungsgatans riktning ett stycke n. om
Gamla Kungsholmsbron, som slopades 1881, vidare
Nya Kungsholmsbron, öppnad för trafik 1670, men
ombyggd 1709–20 i något förändrad riktning, samt
S:t Eriksbron (färdig 1908). Holmen hörde under
medeltiden till de s. k. Liderne och kallades, sedan
den genom enskilda donationer kommit i händerna
på de i Stockholm befintliga klostren,
Munkeliderne l. Munkelägret. Först 1672 fick
den namnet Kungsholmen. Emellertid hade Munkelägret
under Gustaf I:s tid, då klostren indrogos, kommit
till kronan, och när sedermera en utvidgning af
Stockholms stads område blef behöflig, donerades genom
k. donationsbrefven 20 april 1644 och 27 mars 1647
först en del och sedan hela holmen till staden. Det
område, som först togs i anspråk för bebyggande,
var trakten i s. ö. närmast den bebyggda delen af
Norrmalm. Öfver detta område, som i väster sträckte
sig ung. till den nuv. S:t Eriksgatan, uppgjordes
en stadsplan, efter hvilken gator och kvarter
utstakades. Vid upplåtande af tomter skulle enligt
donationsbrefven särskildt handtverkare tillgodoses,
i synnerhet sådana, som behöfde tillgång till vatten
för att kunna drifva sitt handtverk. Däraf namnen
Handtverkargatan, Garfvargatan m. fl. Äfven utom det
planlagda området upplätos stora tomter till enskilda
personer, t. ex. en gård vid Mälaren, som sedan fick
namnet Marieberg. Dessutom hade redan vid donationen
till staden undantagits vissa områden, bl. a. de
stora egendomar längst bort i väster, som drottning
Kristina skänkte till fältmarskalkarna G. Horn och
L. Torstenson (Hornsberg och Kristineberg). I midten
återstod sedan den s. k. Stadshagen,
som efter alla tomtafsöndringar kvarblef i stadens
ego och först på senare tid börjat bebyggas. 1880
antogs en ny stadsplan för K., som i två hänseenden
väsentligt skiljer sig från 1600-talets; dels gäller
den hela holmen, dels föreskrifver den anläggning
af strandgator utmed Mälaren (Norr Mälarstrand)
och Klaraviken (Kungsholmsstrand). Åtskilliga
statsinstitutioner och kommunala inrättningar äro
förlagda till

illustration placeholder
Fig. 1. Kungsholms kyrka (Ulrika Eleonora

kyrka) i Stockholm.


Kungsholmen: Karolinska mediko-kirurgiska
institutet, Myntverket, Svea ingenjörkår,
fälttelegrafkåren (på Marieberg), Stockholms hospital
(Konradsberg), flera sjukhus och stadens allmänna
försörjningsinrättning. Enligt stadsfullmäktiges
beslut 1903 har vidare uppförts ett nytt polishus
och

illustration placeholder
Fig. 2. S:t Görans kyrka (i Stadshagen på Kungsholmen).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free