Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsådra (forts.) - Kungsåra - Kungsämne - Kungsängar - Kungsängen - Kungsängslilja - Kungsäter - Kungsör - Kungsörn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att i vattendrag leder af vissa alnars bredd skulle
hållas ostängda, finnas i landskapslagarna
föreskrifter, att en tredjedel af vattendrag skulle ”löpa
lös”. Uttrycket ”kungsådra” påträffas redan i en
handling af 1442; som lagterm torde det ha kommit
i bruk först i midten af 1600-talet. Liksom
ordet konungs tridiung sammanhänger benämningen
”kungsådra” med rättsuppfattningen, att konungen
eller kronan egde rätt i vattendraget. Denna åskådning,
som finner en anknytningspunkt i landslagarnas
bestämmelse, att konungen egde rätt till en
tredjedel af allmänningsafraden, gjordes med kraft
gällande af Gustaf I, i samklang med hans allmänna
uppfattning af kronans rätt. Han bestämde ock
stundom den fiskeskatt, som skulle till kronan
erläggas, till hvar tredje fisk. I anslutning till äldre
rättsregler stadgar 1734 års lag, Byggningab. 20: 3
bl. a., att, där kungsådra af ålder varit, skall
”tridiung” af vattnet lämnas öppen, i djupaste
vattnet. Enligt 1766 års fiskestadga skulle alltjämt
kungsådra, innefattande en tredjedel af vattnet,
finnas, där den af ålder varit, men dess läge i
vattendraget bestämdes nu till ”det djup och den
arm eller åder, hvarest all slags fisk uppstiga kan”.
Samma författning meddelar stadganden om den
s. k. mindre kungsådran, som skulle utgöra en
sjättedel af vattnet och finnas, där kungsådra ej
af ålder varit, men fiske ofvanför fanns, flottled varit
nyttjad eller i brist af sådan öppning genom
vattenuppdämning kunde förorsakas skada å ofvanför
belägna egor. De anförda bestämmelserna af 1766
återfinnas i 1852 års fiskeristadga. De båda
författningarna gåfvo äfven föreskrifter om befogenhet
att öfverbygga kungsådra för industriella ändamål.
Gällande lagstiftning ger regler om kungsådra i k. förordn. 30 dec. 1880
om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund och
i Lag 27 juni 1896 om rätt till fiske. Förstnämnda
författning framhåller kungsådras uppgift att tjäna
flera ändamål. Där kungsådra af ålder varit, skall
den fortfarande lämnas öppen, för allmän samfärdsel,
för flottning och för fiskens gång, eller annat
allmänt ändamål, så ock till bevarande af enskild
rätt, som af ådran är beroende. Kungsådra skall,
såframt den ej är annorledes bestämd, anses
framgå i djupaste vattnet och beräknas till en
tredjedel af vattendragets bredd vid vanligast
förekommande lågt vattenstånd. För tillgodogörande af
vattenfall eller fors kan dock byggas i kungsådra,
om konungen därtill lämnar tillstånd. K. kung. 20
okt. 1899 bestämmer närmare hvad iakttagas skall,
då någon vill förvärfva dylikt tillstånd. Tvist,
huruvida kungsådra finnes i vattendrag, så ock om
ådrans rätta läge och bredd tillhör enligt 1880
års förordn. domstols pröfning. Vidare lämnas
föreskrift om rätt till exekutiv handräckning,
då kungsådra olagligen tillstängts. Stadgandena
om kungsådra i 1896 års förutnämnda lag äro gifna
från fiskets synpunkt. Förbud meddelas mot att i
kungsådra utsätta fast eller rörlig fiskredskap,
som kan hindra fisken att framgå. Än vidare skall i
älf, ström, å eller sund, där kungsådra ej finns,
men fisken har sitt dref, en sjättedel af bredden
i djupaste vattnet lämnas fri från redskap, hvarom
nyss är sagdt, där ej K. M:ts befallningshafvande
efter rättsegares och sakkunnigs hörande ger lof till
redskapens användande. Lagen stadgar ock rätt till exekutiv handräckning, då
fiskredskap i strid med lagens nämnda föreskrifter
utsatts i vattendrag.
R. L. (A. E–g.)
Kungsåra, socken i Västmanlands län, Siende
härad. 3,076 har. 438 inv. (1909). K. utgör ett
konsist. pastorat i Västerås stift, Domprosteriet.
Kungsämne. Se Kongsemne.
Kungsängar, äldre benämning på kronoängar (se d. o.).
Kungsängen. Se Uppsala.
Kungsängslilja, bot., namn på Fritillaria Meleagris.
Kungsäter, socken i Älfsborgs län, Marks härad.
3,482 har. 778 inv. (1909). K. bildar med
Gunnarsjö, Grimmared och Karl Gustaf ett konsist.
pastorat i Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.
Kungsör. 1. Köping i Västmanlands län, på
södra sidan af Arbogaåns utlopp i Mälarfjärden
Galten och vid Oxelösund–Flen–Västmanlands järnväg.
107,74 har. 1,450 inv. (1909). Taxeringsvärde
22,400 kr. å jordbruksfastighet samt 1,612,100
kr. å annan fastighet, hvaraf 208,600 kr. å
bevillningsfri (1909). Platsen har ett härligt läge på
sluttningen af höjderna ned mot ån och sjön och är
mera bebyggd som ett villasamhälle än som stad. Dess
läge vid järnvägsstation och vattenfarled (1,354
ankomna och afgångna fartyg om 137,032 ton 1908)
har gynnat samhällets uppblomstring. Det hade
1908 23 handlande med 31 biträden och en till
19,700 kr. taxerad inkomst af handelsrörelsen, 34
handtverkare med 62 arbetare och en för bevillning
uppskattad inkomst af handtverksdriften af 32,500
kr. samt 12 fabriker med 224 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 412,000 kr., bl. a. en
bleck- och kopparkärlsfabrik, en armaturfabrik,
en metallfabrik, ångsåg, bryggeri, 2 snickeri-
och möbelfabriker. I K. finnas extra prov.-läkare,
apotek, afdelningskontor af Mälareprovinsernas
ensk. bank. Svenska nationalföreningen mot tuberkulos
har där ett hem för friska barn från tuberkulösa
familjer. Kung Karls socken och köpingen bilda en
församling med kyrka i köpingen. Genom k. br. 29 maj
1893 fick municipalsamhället K. tillåtelse att bilda
en jämväl i fattigvårdshänseende från Kung Karls
socken skild köping, men först med 1907 års ingång
kunde det inträda i sina rättigheter som köping. –
K. är en gammal kungsgård, fordom kallad! Ulfvesund,
som ofta bebotts af kungliga personer,
bl. a. Gustaf I, hvars yngsta dotter, Elisabet,
föddes där, men i synnerhet af Karl XI, hvilken
ofta och gärna vistades där samt skall ha varit,
betänkt på att anlägga en stad där. Af den bostad han
bebodde, det s. k. kungshuset, hvilket nedbrann 1822,
finnas ännu grundmurar invid sjön. Vid K. funnos
förr stuteri och schäferi; det senare är indraget,
och det förra flyttades 1811 till Strömsholm. De
ängar, som voro anslagna till desamma, utarrenderades
tillika med ladugårdarna, af hvilka den norra, i
Kungs-Barkarö socken, utgör 11 10/76 mtl, tax. till
110,000 kr. (1909), den södra, i Kung Karls socken,
utgör 9 7/16 mtl, tax. till 150,000 kr. –
2. Socken. Se Kung Karl.
1. Wbg.
Kungsörn, Guldörn l. Landörn,
Aquila chrysaëtus, zool., hör till de falkartade
roffåglarnas familj (Falconidæ), ordn. Falconiformes och
fåglarnas klass. Den har hufvudet och halsen ofvan försedda
med långa, smala, tillspetsade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
