Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsörn - Kung-tschang - Kungur - Kungälf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[Illustration: Kungsörn]
rödbruna, med gulbrunt kantade fjädrar. Ryggen,
skuldrorna och vingtäckarna äro mörkbruna, ofta med
enstaka, blekgrå eller brungrå fjädrar, hakan och
strupen svarta, öfriga undre kroppsdelar svarta,
med rödbruna fjäderkanter, handpennorna svarta,
stjärten i yttre tredjedelen svart, inåt hvit
eller gråaktig, med stora, brunaktiga fläckar,
och tarsernas fjädrar rostbruna. Längden stiger
till 96 cm. Ungen är kastanjebrun (undantagandes
de mörka kroppsdelarna) och har tarsernas fjädrar
hvita. Dunungen är hvit. – Kungsörnen häckar sparsamt
i Norrland och Lappland, stundom äfven längre
söder ut, i skogiga och bergiga trakter. Under
hösten och vintern stryker den (särskildt yngre
individer) omkring och uppträder ända ned på Skånes
slättbygder. F. ö. finnes den i hela Europa, i Asien
och i nordöstra Afrika. Den är i hög grad modig,
grym och glupsk. Dess näbb och klor äro fruktansvärda
vapen, och med sina väldiga vingar kan den utdela
kraftiga slag. Örnens styrka är högst betydlig,
kroppen undersätsig, benen kraftiga och muskulösa,
synen skarp, rörelserna raska, flykten snabb. Dess
födoämnen utgöras af däggdjur (harar, räfvar,
lamm, killingar, kalfvar af hjortar, rådjur, renar
och tamboskap o. s. v.) och större fåglar (orrar,
tjädrar, ripor, gäss, tranor m. m.). Några fall äro
kända, då kungsörnen anfallit fullvuxna människor;
likaledes har det förekommit, att han bortfört små
barn. Af större rof förtär den en del på stället och
medför återstoden till sitt näste. Hannen och honan
jaga merendels tillsammans, men bli icke alltid ense
om bytet. Då honan rufvar, bär hannen föda till henne
i boet. Sitt näste bygger denna fågel på en klippa
eller i ett mycket högt träd. Boet, som begagnas i
åratal, kanske under fågelns hela lifstid, håller
stundom ända till 2 m. i tvärlinje, är platt samt
hopsatt af torrt ris, grenar och kvistar, som täckas
med ljung, rör och grästorfvor. Äggen, som läggas
tidigt (i midten eller slutet af mars), äro 2 till
3, smutshvita eller gulaktiga, oftast försedda med
rödbruna fläckar. Ungarna kläckas efter en månad,
förses rikligt med föda af föräldrarna och försvaras
modigt af dem, hvarför det är förbundet med icke
ringa fara att taga de unga fåglarna ur boet,
om de gamla ej dödas dessförinnan. Kungsörnen kan
om vintern fällas från skottkoja vid utlagd åtel
eller fångas i slagjärn. Kungsörnen blir mycket
gammal, och den lär ha uthärdat öfver hundra år i
fångenskap. För sin stolta hållning, sin styrka,
sitt mod och sin majestätiska flykt har den blifvit
betraktad som sinnebild af kraften och styrkan.
C. R. S.*
Kung-tschang, stad i kinesiska prov. Kan-su, vid
Wei-ho, en biflod till Hwang-ho, omgifven af en väldig
tegelmur. 50,000 inv.
J. F. N.
Kungur, kretsstad i ryska guv. Perm, vid
Sylva, en biflod till Tjusovaja. 14,324
inv. (1897). Stora talg- och såpsjuderier,
garfverier och skofabriker samt järnindustri.
(J. F. N.)
Kungälf, stapelstad i Göteborgs och Bohus län, är
beläget vid Nordre älfs förgrening från Göta älf,
på älfvens norra strand midt emot Hisingen och Bohus’ ruiner på
fästningsholmen, den s. k. Älfvebacken, till hvilken
en rullbro af järn leder öfver till K. Stadens
område utgör nära 684 har, hvaraf gamla stadsplanen
utgör 32 har. (En utvidgad stadsplan fastställdes af
K. M:t 1908.) Af stadens åkerjord äro omkr. 133 har
indelade i lotter om 0,5-2,5 har, som utarrenderas på
50 år till egna hem. För erhållande af tomträttslån
å dessa tomter ha stadsfullmäktige ingått till K. M:t med begäran
om hela områdets inläggande under stadsplan. Vid 1909
års slut var antalet bebyggda tomter i staden 151
och taxeringsvärdet 2,220,200 kr., hvaraf 295,300
kr. å jordar. I bevillning af fast egendom samt
af inkomst erlades 1909 6,042 kr. Hemmantalet är
6 mtl. Folkmängden var vid 1909 års slut 1,546
pers. och hade på de sista 20 åren ökats med
omkr. 46 proc. Staden (se fig. 2 o. 3) har ett helt
anspråkslöst yttre, men är genom sin belägenhet och
sina trädgårdar en nätt och treflig plats. Den har
en 5-klassig samskola och ett af länslasaretten,
vattenledning och gatubelysning, medelst luxlampor,
och ligger i underhandling om anskaffande af elektrisk
kraft från Trollhättan såväl för belysning som
för drifkraft, Genom ångbåtsförbindelse till alla
tåg å Bergslagsbanan (Bohus station) står staden i
lätt och regelbunden förbindelse med Göteborg (45
min. färd). En viktig näringsgren, jämte någon handel
och sjöfart, är jordbruk. Handelsflottan bestod 1908
af 4 ångfartyg om 298 ton. S. å. ankommo och afgingo
tills. 6 fartyg om 158 ton, och för fartyg erlades
i hamnafgifter 4,53 kr. Handlande funnos s. å. 15
med 13 biträden och en till 27,800 kr. uppskattad
inkomst af handelsrörelse, handtverkarna voro 35 med
21 arbetare och en för bevillning uppskattad inkomst
af handtverksdrift af 20,000 kr. samt fabrikerna 3
med 188 arbetare och ett
[Fig. 1. Kungälfs vapen.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
